”Låt Socialstyrelsen styra rikssjukvården”
• Inom Socialstyrelsen ska inrättas en rådgivande nämnd, kallad rikssjukvårdsnämnden, som består av representanter från landets sex sjukvårdsregioner. Regeringen ska tillsätta ordföranden.
• Landstingen behålls som idag, men en ny lag ska tvinga dem att samarbeta om regionvård i en regionsjukvårdsnämnd.
• Sjukvårdsregionerna blir skyldiga att upprätta regionala vårdprogram för varje specialitet inom den högspecialiserade vården. Där ska klargöras vilka diagnoser som ska behandlas av länssjukvården och vilka som regionsjukhuset ska ta hand om.
• Patienten ska sättas i fokus och volym och kvalitetsanalyser ska styra vården som ska vara evidensbaserad.
• Sjukvårdshuvudmännen och Socialstyrelsen får i uppgift att ta fram offentliga kvalitativa jämförelser mellan olika kliniker.
Så ser huvuddragen ut i utredningen om den högspecialiserade vården, som nu överlämnats till regeringen.
– Vi har utgått från patientens behov att få högspecialiserad sjukvård av hög klass till så låga kostnader, som möjligt, säger Per Bengtsson (bilden) som lett projektgruppens arbete.
Nej till statlig sjukvård
Många har undrat om utredarna skulle föreslå statligt ägande och finansiering via statsskatten.
Svaret är ett rungande nej till statliga sjukhus.
– Vi ser inga som helst fördelar med att staten tar över sjukvård. Det finns en falsk bild idag att landstingen misslyckats. Den högspecialiserade vården i Sverige är av hög internationell klass, menar Per Bengtsson som lett utredningen om den högspecialiserade sjukvården.
– Det är viktigt för patienten att vårdkedjan inte bryts med olika huvudmän och därmed följande problem. Däremot så behövs det ökad styrning av rikssjukvården och ökad stordrift. 21 huvudmän är för mycket. Ett problem är också att det idag inte finns någon som tar ansvar för stora rikssjukvårdssatsningar.
Per Bengtssons säger att det är viktigt att vara varsam och långsiktig när man förnyar sjukvården.
– Vi ser inga värden i att störa vården genom att förstatliga delar av den. Vi kan hålla med om att det ligger mycket i argumentet att ha ett enat huvudmannaskap för forskningen, men då får vi problem mot landstingen och det är viktigare att det löser sig smidigt och enkelt ur patientens perspektiv.
Istället föreslås nu att staten styr rikssjukvården via Socialstyrelsen som får rätt att avgöra vad som ska vara rikssjukvård och vem som ska utföra den.
Besluten ska grundas på kvalitativa och ekonomiska jämförelser mellan kliniker
”Det ska bli möjligt att jämföra olika kliniker”
– Går våra förslag igenom kommer du att kunna jämföra olika sjukhus och se vilka som erbjuder kvalitativt bra vård och hur den sköts ekonomiskt, säger Per Bengtsson.
– Idag finns det spridd statistik och basfakta, men inget system som gör att det går att jämföra kliniker. Vi har med viss förvåning konstaterat att det inte heller finns systematiserad kunskap om volymernas betydelse för kvaliteten, trots att det finns många undersökningar gjorda, främst utomlands, som pekar på att ökade volymer ger ökad kvalitet.
Socialstyrelsen får nu i uppdrag att skapa system för sådana mätningar.
Utredarna vill också ge ”Rådet för kommunala analyser” i uppdrag att hjälpa Socialstyrelsen att ta fram system med enkla ekonomiska nyckeltal så att det ska bli möjligt att välja mellan sjukhus på ett mer objektivt sätt.
– Vi hoppas att Socialstyrelen ganska lätta ska kunna ta beslut när man får objektiva och sakliga faktaunderlag. Idag är det mycket tyckande och flummiga beslut, säger Per Bengtsson.
”Landstingen borde bara bedriva primärvård”
Trots att utredningen om den högspecialiserade vården lovprisar landstingsvården och föreslår att produktionen ska kvarstå i landstingsregi, så tycker Per Bengtsson att den bästa lösningen vore om landstingen koncentrerade sig på primärvård och överlät all sluten vård inom regionerna till gemensamma produktionsbolag.
– Det skulle ge stora vinster både kvalitativt och ekonomiskt, dessutom skulle landstingen om de fokuserade på primärvård få en mängd incitament att inte lägga in folk på sjukhus. Man skulle kunna rikta in kraften på att effektivisera primärvården. Det här är en lösning som jag tror är mycket effektivare än ett förstatligande.
Skulle det kunna vara privata produktionsbolag?
– Visst, det skulle kunna vara vad som helst. Det viktiga är att de producerar bra sjukvård till låg kostnad med hög kvalitet. Däremot kan man aldrig privatisera de större sjukhusen, de behövs som noder i den offentliga infrastrukturen. Det vore absurt att sälja dem, menar Per Bengtsson.
– Men landstingen skulle till exempel kunna upphandla en viss typ av höftledsoperationer, där man nödvändigtvis inte behöver handla hos de närmast belägna och då har du helt plötsligt någonting som liknar en marknad, säger Per Bengtsson.
– Men vi kan inte tvinga fram en sådan lösning. Det är inte politiskt gångbart än.
– Fast skulle alla sjukvårdsregioner köpa idén så skulle man kunna diskutera att förstatliga universitetssjukhusen, säger Per Bengtsson.
Hur menar du?
– Jo, om du har 12 sjukhus i en region och några är landstingsägda, några ägda av föreningar, några av kooperativ, så kan ju något vara ägt av staten, men det kräver pluralism. Sedan vill jag poängtera att detta inte är ett huvudspår i utredningen, men vi vill gärna lyfta upp frågan till diskussion.
Ni föreslår att landstingen frivilligt ska samarbeta om regionvården i en regionsjukvårdsnämnd.
Varför stärker ni inte regionerna mer? Är det inte risk att det blir svårt att bygga en långsiktig sjukvård när landstingen ska förhandla om allt?
– Vi har funderat på att vara vassare och tvinga fram fler åtgärder, men vi tror inte att det är realistiskt att gå hårdare fram. Det vi gör nu är att vi sätter lite press. Vi tror också att de kvalitativa och ekonomiska jämförelserna som ska göras leder till positiva effekter.
Vad händer om man inte lyckas att enas om gemensamma vårdprogram ?
– Då får regeringen gå in och fundera på det här igen.
Varför finns det inget styrmedel om man misslyckas?
– Därför att vi tror att det kommer att gå väldigt bra. Sedan kan vi inte ta i för hårt och jag ska inte försöka dölja verkligheten med tjusiga floskler. Det är helt enkelt politiskt omöjligt tror jag. Skulle man obstruera mot våra förslag så får man ompröva flera saker i det vi säger.
Vilka ska sitta i den rådgivande rikssjukvårdsnämnden som ska vara regionernas röst inom Socialstyrelsen?
– Det får regionerna själva avgöra, men ett stalltips är att det blir politiker, fast det är ingenting som säger att det måste bli så.
Det finns ju fattiga landsting och rika landsting. Hur ska det regleras?
– Redan idag är de små som Gotland, Blekinge och Jämtland i händerna på de större och har oerhört svårt att påverka exempelvis prissättning. Förhoppningsvis blir vården billigare när det nu ska tas fram ekonomiska jämförelser.
Varifrån ska Socialstyrelsen och SBU få sina pengar?
– Vi har inte gjort något förslag om finansieringen, men det är inte så mycket pengar så jag tror inte att det blir något problem.
Socialstyrelsen blir både beslutande myndighet och tillsynsmyndighet och ska alltså granska sig själv. Blir det inte fråga om jäv?
– Jo, men vi har helt enkelt konstaterat att av de myndigheter som finns är Socialstyrelsen med sin hälso- och sjukvårdsavdelning bäst lämpad för uppgiften. Det hade varit för stort för oss att se över hela myndighetsstrukturen i sjukvården.
– Men är det en spridd uppfattning under remissrundan att det bör vara någon annan organisation som ska styra rikssjukvården så får vi väl ompröva förslaget, fast Socialstyrelsen har med sina nationella riktlinjer dubbla roller redan idag, menar Per Bengtsson.
Kommer det att bli mer rikssjukvård?
– Det tror jag. Utecklingen går mot det. Vi lämnar också 50-talets synsätt att det måste vara hela specialiteter som plastikkirurgi, neurokirurgi, thoraxkirurgi som ska utföras regionalt eller på riksnivå. I dag ser vi mer vårdaktiviteter som högspecialiserade, inte hela specialiteter. Ta ”ögon”, till exempel, där har du idag mycket avancerad kirurgi, men också ren primärvård i dess allra enklaste form.
Ni tar inte i den heta potatisen om det ska få finnas fler än ett regionsjukhus i en region, varför?
– Vi tycker att det är positivt när Sahlgrenska och Lund konkurrerar om att vara bäst i barnhjärtkirurgi, men vi ser ingenting positivt i den konkurrens som funnits mellan KS och Huddinge, Örebro och Uppsala eller mellan Lund och Malmö. Det har varit rivalitet och bevakande av revir, som inte har varit till patienternas bästa. En del läkare har agerat väldigt oprofessionellt.
– Här är vi oeniga i utredningen. Mina läkarkollegor har sagt att det skulle uppfattas som för mycket våld att tvinga ihop de här sjukhusen, men klarar landstingen inte frågan så får väl regeringen gå in och ompröva landstingens ansvar.
