”Jättesvårt att rekrytera”
Det är inte enbart de allra största sjukhusen som intresserat sig för att införa akutläkare. En översyn av akutsjukvården i Hallands läns landsting för fyra år sedan resulterade i att man på Sjukhuset i Varberg beslöt sig för att satsa på akutläkare.
De första anställdes sommaren år 2002, och i början av år 2005 blir man sammanlagt nio akutläkare, varav en är verksamhetschef.
– Många mindre sjukhus har redan så kallad samjour, där man inte delar upp patienterna mellan olika specialiteter. På så sätt har de redan ett arbetssätt som påminner om akutläkarens, även om samjouren varken har utbildning eller status som en akutläkare, säger Birgitta Bartholdson, verksamhetschef vid akutkliniken på Sjukhuset i Varberg.
Just nu är sex akutläkare i tjänst. Efter årsskiftet ska man vara nio vilket betyder att det då ska finnas en akutläkare på akuten, dygnet runt alla dagar.
Han eller hon tar då ensam hand om 25-30 procent av de patienter som kommer till akutmottagningen. Resten tas om hand av de två eller tre AT-läkare som utbildas på akuten, eller av någon av primärjourerna i medicin, kirurgi och ortopedi, som delar sitt jourarbete mellan akuten och den egna klinikens patienter.
– Sedan vi införde akutläkare har inläggningarna minskat sakta men säkert. Och förra året sparade vi in 1 800 jourtimmar, motsvarande en heltidstjänst, berättar Birgitta Bartholdson.
Precis som på många andra sjukhus som infört akutläkare finns alltså det gamla joursystemet kvar, men målet är att akutläkarna ska ta över allt fler av de första bedömningarna.
Akutläkarsystemet på Sjukhuset i Varberg är uppbyggt utifrån att akutmedicin blir en godkänd tilläggsspecialitet, inte en egen basspecialitet. Man har inte haft några större problem med avhopp, däremot med rekrytering.
– Det har varit jättesvårt att rekrytera. Folk flyttar inte till ett så pass litet sjukhus som Varberg om man inte vet att akutläkare blir en egen specialitet. Vi har haft många på gång, men flera har tappat intresset medan myndigheterna dröjt med sitt beslut, säger Birgitta Bartholdson.
Nyligen fick hon emellertid klart med de sista anställningarna, så att styrkan av akutläkare i början av år 2005 kommer att uppgå till nio stycken.
Vägen dit har enligt Birgitta Bartholdson gått via en noggrant planerad karriärväg för de nyanställda. Alla är minst legitimerade läkare och har fått en tillsvidareanställning på Sjukhuset i Varberg i botten. De startar med två års tjänstgöring som akutläkare. Sedan går de vidare till en ST-tjänst i någon basspecialitet, för att därefter komma tillbaka till akuten och skaffa sig tilläggsspecialitet som akutläkare.
– Det har inte varit några problem att hitta ST-tjänstgöring. Våra akutläkare är attraktiva efter två års arbete på akuten, säger Birgitta Bartholdson.
Man har också satsat på arbetsmiljön. Akutläkarnas arbetstid är schemalagd, men i schemat ligger tid för administration, vidareutbildning och handledning. Av akutläkarens veckoarbetstid på 36 timmar ligger endast 25 timmar på rent patientarbete på akuten.
I akutläkarmodellen vid Sjukhuset i Varberg ligger också en ambition att ta hand om alla sjuka barn när primärvården har stängt, det vill säga på kvällar och nätter.
De flesta akutläkarna i Varberg har därför gått på utbildning på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus i Göteborg.
– Den utbildning som akutläkarna får hos oss blir en bra bas för framtiden. Det är många som fortfarande inte riktigt vet vad de ska välja för specialitet. Hos oss får de två år på sig att fundera och samtidigt samla på sig massor av värdefull rutin, säger Birgitta Bartholdson.
