• 29 april 2010
• 0
• AV: Christer Bark

Han har bland annat varit resursperson på ögonkliniken, kvalitetssamordnare, breddutbildare och provkört landstinget Östergötlands utbildningsprogram.
Succéhistorierna har varit många.

Under åren har han sett mycket vatten flyta under broarna och fått stor erfarenhet när det gäller vad som fungerar och inte fungerar.

Han är fortfarande stark förespråkare för systematiskt kvalitetsarbete, men när Sjukhusläkaren ber honom kommentera oppositionens förslag att satsa på att ISO-certifiera landets samtliga sjukhus om man kommer till makten så säger han att han inte kommer att ställa sig i första ledet.

– Jag tror på det kvalitetsarbete som innebär att man identifierar reella problem, stegvis försöker lösa dem med utarbetade metoder och följer upp om lösningarna leder till verkliga förbättringar för patienterna, säger Björn Johansson.

Men när någon säger ISO 9000 till honom så ser han framför sig mängder med pärmar, som många arbetat hårt med, som samlar damm på hyllor. Pärmar som uppdateras efter vissa regler, men som har liten påverkan på att lösa problemen i sjukvården.

För Björn Johansson är det problembaserade kvalitets­arbetet i verksamheten och uppifrån påkomna färdiga certifieringssystem som beskriver verksamheten utifrån formulär två skilda världar.

– Kalla det gärna för min fördom, jag har inga hårda fakta eller bevis, men ingen har hittills visat för mig att ISO-certifiering är en bra metod att förbättra verksamheten. Man kan vara ISO-certifierad och ha långa väntetider. Det sägs att man garanteras fortbildning, men har sjukhus som är ISO-certifierade mer fortbildning? Det har ingen mig veterligen kunnat visa.

– Visst kan man med ISO-certifiering definiera ett läge, men steget därifrån till mätbara kvalitetsförbättringar är långt, menar Björn Johansson.

Björn Johansson tror att system med ISO-certifiering i sig själv kan leda till överdriven administration och byråkrati och kan bli ytterligare en belastning på personalen i framtidens hårt produktionsinriktade sjukvård med brist på personal där det gäller att ha tid att lösa kärnproblem.

– Bra kvalitetsarbete hänger mycket på engagerat och närvarande ledarskap där personalen stimuleras och belönas för goda prestaioner.

För Björn Johansson är ISO-certifiering den lätta utvägen för dem som befinner sig längst upp i pyramiden.

– Man erbjuds en färdig lösning och kan visa för omvärlden att man bedriver ett kvalitetsarbete. Allt är väldefinierat och klart. Det är bara att gapa och svälja det som ligger på tallriken, men jag ser framför mig propåer från toppen av pyramiden som ska lösas längre och längre ner i organisationen.

Björn Johansson menar att de färdiga ISO-systemen är bedrägliga.

– De saknar problemfokusering och missar att implementering kräver hårt arbete av inte minst ledningen som måste vara nävarande och stötta och bekräfta arbetet som behövs i alla led.

Här tror Björn Johansson mer på de balanserade styrkort som finns idag som styrinstrument för ledningarna om de utformas bra och metoder som Lean-production.

– En positiv sak med ISO-system är dock att verksamhetens processer blir beskrivna, tycker han. Sjukvården har haft en tradition att kunskapen legat hos en person eller några få eldsjälar och när de personerna slutar försvinner kunskapen.