Nyhet

”Intresset för forskning och utbildning har minskat bland sjukvårdens chefer”

Det menar Ulf Haglund, professor i kirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– På Akademiska sjukhuset har de här förändringarna skett relativt långsamt. Men det sägs ganska allmänt bland läkarkollegor att cheferna hade större förståelse och var mer angelägna förr att integrera forskning och undervisning i den kliniska verksamheten, jämfört med vad de är idag, säger Ulf Haglund.

Han kom till Akademiska sjukhuset 1988 då han tillträdde som överläkare och professor i kirurgi. Då var det en självklarhet att han skulle ersätta sin företrädare som klinikchef.

Ledningen ville ha kontroll

Efter en rad ändringar i hälso- och sjukvårdslagen avskaffades 1997 chefsöverläkaren och istället infördes dagens verksamhetschef.

– Ett skäl till reformen var huvudmännens önskan att få en större frihet att organisera sig och rekrytera chefer ur en bredare bas. Ett annat skäl var svårigheten att rekrytera läkare till chefspositioner.

– För mig var det uppenbart att ur sjukhusledningens synpunkt ansågs professorerna lite väl bångstyriga, man ville gärna ha kontroll på sina chefer och rekrytera personer som var mer lojala mot sjukhuset. Det har nog varit en drivkraft i utvecklingen.

Forskningsintresse viktigt

Eftersom man som professor är anställd i en annan organisation, har man större frihet att vara obekväm och försvara den verksamhet man företräder. Och det är inte alltid populärt att vara kritisk, särskilt inte i den tid vi lever i med snäva budgetramar och höga produktionskrav, säger Ulf Haglund.

Då verksamhetscheferna kom 1997 ändrades också chefsansvaret. Verksamhetschefer behövde inte vara skolade inom medicin. Viktigare var att ha lämpliga ledaregenskaper.

– Det viktigaste är inte vilken utbildning chefer har, utan att sjukvården får forskningsintresserade chefer. Det är ingen garanti att man som disputerad chef har kvar ett levande intresse för forskning. Jag känner verksamhetschefer som själva inte har en forskarutbildning, men som är väldigt angelägna om att det ska finnas resurser för forskning på deras kliniker, säger Ulf Haglund.

Bli bekräftad

Utan forskarintresserade chefer är risken stor att forskarinsatser inte belönas i systemet.

– Om man som ung nyanställd läkare motiveras och blir bekräftad av sin chef för exempelvis en publicerad studie i en vetenskaplig artikel, så betyder det mycket för motivationen, jämfört med om chefen inte säger något alls, säger Ulf Haglund.

Nackdelen med att man som chef inte har en forskarbakgrund kan vara att man får svårare att motverka en nedprioritering av forskningen, i tider av hårda ekonomiska villkor och större krav på prioriteringar.

– Om man inte har en förankring i såväl forskning som sjukvård, kan man som chef ha närmare till hands att strypa resurser till forskning jämfört med att bemanna upp en mottagning, säger Ulf Haglund.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra /

Prenumerera