Nyhetsarkiv

”Friheten är viktigare än bolagsformen”

Hösten 1999 fattades beslutet, i Skånes regionfullmäktige, att Ängelholms sjukhus och strax även Helsingborgs Lasarett från den 1 januari 2000 skulle drivas i bolagsform.

Detta var en ny strategi som byggde på införandet av beställar-utförarmodellen och en vilja att pröva alternativa driftsformer.

Ambitionen var också att införa nya principer för ekonomistyrning och att uppnå ekonomisk balans.
Det blev nu inte riktigt så utan bolagens ökade produktion ledde till ökade kostnader för regionen som en del i ett oacceptabelt stort budgetunderskott.

Därför beslutade en socialdemokratisk majoritet vid regionstyrelsens möte november 2002 att återföra verksamheten vid Helsingborgs lasarett och Ängelholms sjukhus till förvaltningsform inom Region Skåne.

Man beslöt samtidigt, klokt nog, att uppdra åt regiondirektören att sammanfatta erfarenheterna av sjukhusdriften i bolagsform och särskilt redovisa dess positiva erfarenheter.

Av detta skäl föreligger nu en vetenskaplig studie av Helsingborgs Lasarett AB och Ängelholms sjukhus AB kallad ”Erfarenheter från bolagsåren”.

Författare är Professor Lars Lindkvist och Ek.dr Lars-Göran Aidemark från ekonomihögskolan, Växjö Universitet.
Rapporten som omfattar personalens perspektiv och resultatet av en produktivitetsanalys presenterades vid en pressträff den 17 oktober. Tidningen Sjukhusläkaren var på plats.

Rapporten är baserad på drygt 100 intervjuer med personal från de två sjukhusen.
Uppfattningarna skiljer sig åt både inom samma personalgrupp och mellan fackliga organisationer inom ett och samma sjukhus. Dessutom skiljer sig uppfattningarna åt mellan de bägge sjukhusen.

Författarna inledde med att berätta att de är förvånade över att personalen, trots de starka professioner de företräder, tillmäter ledningen så stor betydelse.

Lärdomen är att man måste ge ledarskapet en chans att verka, säger Lars Lindkvist och Lars-Göran Aidemark.
Ledningarna i bolagen lade stor vikt vid att skapa en förstärkt identitet bland de anställda, en större vi-känsla.

Ledningarna för bolagen fick större frihet att fatta egna beslut och det fanns incitament för utveckling snarare än avveckling. Den känslan var starkast i Ängelholm där man dessutom, utanför parsjukhusets ram inte längre behövde rätta sig efter det större sjukhuset Helsingborg.

Med bolagiseringen skapades gemensamma målsättningar genom att sätta fokus på produktionen. ”Producera mera, ni får betalt för allt ni gör” var meddelandet från politikerna.

Det skedde en medveten och tydlig satsning på produktionsvolymer för att beta av köer. Volymerna ökade och upprepade mätningar visade att bolaget var på rätt väg.

Bolagsledningarna talade om personalen som en resurs snarare än en kostnad. Visserligen skedde en produktivitetsförsämring i bägge bolagen i två år, men det var en mindre försämring än vid jämförbara sjukhus i Kristianstad och Ystad.

Det fanns en skillnad i känslan av delaktighet mellan Ängelholm och Helsingborg. I Ängelholm upplevdes det positivt att få en professionell bolagsledning med näringslivsrepresentanter från bygden.

Sjukhusledningen jobbade på dialogen med personalen och personalens kompetens framhävdes som bolagets största resurs.

I Helsingborg blev förhandlingar och medbestämmande inte längre honnörsord och det infann sig en känsla av toppstyrning och en rädsla för att säga vad man tyckte.
Vilka slutsatser kan man dra av experimentet med sjukhusbolag i Nordvästskåne?

Vilken betydelse har ledningsstrukturen i sjukvården?
Rapporten har inte funnit några skillnader i organisatoriskt engagemang eller i kostnadsmedvetenhet som kan härledas till bolagsformen.

Däremot är man i bolagen mer delaktig i budget- och beslutsprocessen. Ekonomisystemet är av vital betydelse för verksamhetschefernas kostnadsmedvetenhet och för deras organisatoriska engagemang.

I rapporten läser man: ”Det kanske är så att det inte är den associationsrättsliga formen (AB) som är allena saliggörande utan känslan av frihet från en alltför detaljrik styrning som gör att de bolagiserade sjukhusen utvecklades positivt.

Detta är en viktig lärdom att ta med sig in i förvaltningsformen, vikten av att inte allt ska likriktas i regionen, utan att frihet under ansvar ska råda.”

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera