Nyhet

”Från Lasarettsläkarförening till Sjukhusläkarförening”

Föregångaren hette Svenska Lasarettsläkarföreningen. Till vardags kommer vi att kallas Sjukhusläkarna, ett begrepp som kan komma att bli vårt varumärke i framtiden.

Namnbytet kan synas vara en symbolfråga som inte spelar så stor roll. Så är det inte. Det är en viktig fråga och det förpliktigar.

Sjukhuset är vår gemensamma plattform. Det är basen för våra arbetsförhållanden, arbetsvillkor och lön, fortbildning, forskning och utveckling – det är vår gemensamma mötesplats.

De medlemmar som har sin arbetsplats utanför sjukhuset ingår självklart i vår gemenskap. De har samma rätt till stöd och föreningen skall företräda dem på samma sätt som de av oss som finns på sjukhuset.

Som Sjukhusläkarförening skall vi driva våra viktiga frågor lokalt på sjukhusen, regionalt i de lokala läkarföreningarna, centralt i Läkarförbundet, tillsammans med andra yrkesföreningar och gentemot myndigheter och politiker. Och självklart skall vi som sjukhusläkarförening ofta synas i media både lokalt och på riksplanet. Medial påverkan får allt större betydelse. Om 16 000 sjukhusläkare drar åt samma håll så får vi inflytande.

Men fackligt aktiva och intresserade medlemmar och förtroendemän är en grundförutsättning för föreningens verksamhet och möjlighet att verka för det övergripande målet att förbättra medlemmarnas arbetsvillkor och anställningsförhållanden.

Därmed ökar möjligheterna att på olika sätt göra en professionellt korrekt insats för patienterna och samtidigt känna att man har ett intressant och roligt arbete med det inflytande och den självständighet som en kompetent och erfaren läkare måste ha för att sjukvården skall bli bra.

Demokratin i arbetslivet – möjligheterna att påverka och att göra sig hörd börjar på arbetsplatsen, t ex vid gemensamma lunchmöten för läkarna på sjukhuset. Dagens pressade förhållanden för sjukhusläkarna gör sådana möten mycket angelägna.

Vi behöver information, vi behöver resonera med varandra och med lokalavdelningens styrelse. Vi behöver inte minst uppmuntra varandra och få känna den gemensamma kraften att det faktiskt går att förbättra för oss alla. Vi behöver föra en dialog med inbjudna makthavare och andra för sjukvården viktiga personer.

Det är därför viktigt att förutsättningar för regelbundna läkarmöten skapas på varje sjukhus. Detta borde gå att åstadkomma även på de större sjukhusen.

Det är särskilt viktigt därför att anonymiteten bland läkarna på de större sjukhusen är så uttalad. AT och ST-läkare bör självklart också kunna deltaga. Sjukhusläkarföreningens lokalavdelningar har här ett stort ansvar.

Vi ser också en utveckling mot ”en lokalavdelning – ett sjukhus”. Exempel på det finns i Helsingborg, Ängelholm, Simrishamn och Kungälv. Den enskilde får lättare att göra sig hörd. Lokala årsmöten och styrelsemöten i Sjukhusläkarföreningen blir lättare att genomföra och bättre besökta.

Arbetsgivaren på bolagiserade sjukhus hävdar att dialogen och förhandling måste ske med lokala företrädare för läkarna på sjukhuset. Det gäller för oss att finnas på plats.

Från Lasarettsläkarförening till Sjukhusläkarförening. Namnen förpliktigar. Men år 2002 står sjukhusläkarna inför helt andra utmaningar än de man hade när föreningen bildades 1895. Sjukhusläkarföreningen är beredd att anta 2000-talets utmaningar!
Gunnar Sandberg,
ordförande

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-06

Tema: Ledarskap / ”Att bli verksamhetschef var som att kliva in i en snöstorm” / Forskare: Detta gör en ledare bra / Hälso- och sjukvårdsdirektören som kom utifrån och fick lämna efter bara åtta månader / Så arbetar Läkarförbundet för att läkare ska kunna bli chefer / Politikernas våra drömmar: Visioner och värdegrunder / Så gick Västerbotten från ”världsbäst” till ”från fjäll till kust / November 2019 blev en svart månad för den svenska landstingssjukvården

Prenumerera