”För mycket dokumentation hot mot patientsäkerheten”
– När det blir för mycket information i journalen som inte är genomtänkt hotas patientsäkerheten. Det blir omöjligt att hitta det som är väsentligt.Michael Olausson menar att det finns absolut ingenting i någon lag som kräver att man måste skriva ner allting som har skett med en gång.
– Det är en missuppfattning. När Socialstyrelsen pratar om dokumentation så uttalar den sig inte om hur dokumentationen ska gå till, utan bara att den ska vara korrekt. Omvårdnadsdokumentationen behöver inte vara så utförlig eller beskaffad som den är idag.
Michael Olausson tycker att mycket av dokumentationen under en dag kunde ske i form av minnesanteckningar.
– Jag skulle vilja ha det så att sköterskan, doktorn och sekreteraren dokumenterade en gång per dag tillsammans, och då bara det absolut nödvändigaste som hänt, i telegramstil. Sedan borde det vara förbjudet att vara inne och pilla i journalen resten av dagen.
– Det som behöver noteras kan noteras med papper och penna tills nästa gång man träffas och tillsammans gör en ny dokumentation, menar Michael Olausson.
”Vi måste ägna oss mer åt patienterna”
– Jag tycker att det måste skapas mer tid till det patientnära arbete. Vi har blivit mer och mer dataanvändare och mindre och mindre patientens advokater ute i verksamheten. Det finns väldigt få analyser där man undersökt om datorerna och den elektroniska journalen verkligen tillför någonting. Vad är det för besparing vi får? Det är ju ingen besparing om vi gör fel saker.
Michael Olausson menar att det är helt galet att sköterskorna ägnar så mycket tid åt omvårdnadsdokumentation i journalen. De är inte utbildade för det. Det är rent sekreteriella funktioner. Sköterskan skulle kunna diktera och låta en sekreterare sammanfatta.
Men det är inte bara hotet att dokumentationen tar över vårdarbetet som bekymrar Michael Olausson.
– Lika illa är att vi jobbar mer och mer åtskilda från varandra och mindre och mindre i team. Rapporter där människor är inblandade och överför information till varandra muntligt blir allt sällsyntare. Jag tror att det är olyckligt om man tar bort den här mänskliga kontakten vid överlämnanden.
– I dag har sköterskan blivit mycket mer individualist. Varje sköterska har ”sina patienter” som hon sköter och dokumenterar. När sjuksköterskan slutar för dagen och blir avlöst av nästa sköterska förväntas det att hon ska gå in i dataanteckningarna och förstå precis vad som är skrivet. Men det är inget bra system, menar Michael Olausson.
– Alla som sysslat med budskap vet hur lätt det är att missförstå. Det är omöjligt att förstå precis vad någon annan menar. Det är likadant för oss doktorer. Vi vill ha muntlig rapport, så att vi kan ställa frågor om det är något vi tycker är oklart. De här ”tysta” rapporterna är livsfarliga. Människor behöver träffas och tala med varandra.
Avstyrde ”tysta ronder”
Än värre var förslaget som kom för en tid sedan att införa ”tysta ronder”, menar Michael Olausson.
– Tanken var att läkaren ensam skulle träffa patienten och sedan skulle läkaren bara meddela sköterskan det som hon behövde kunna. Under tiden skulle sköterskan kunna ägna sig åt annat.
– Men det lyckades jag avstyra. Vitsen med ronderna är ju att sköterskan, doktorn och patienten ska träffas och tillsammans tala igenom hur patienten haft det och vilka åtgärder och behandlingar som eventuellt ska göras. Annars faller hela idén med ronden.
Michael Olausson förstår inte de som tror att omvårdnad och medicinsk vård är två vitt skilda saker.
”Feltänk att tro att doktorn inte sysslar med omvårdnad”
– För mig finns bara ett syfte när patienten ligger på sjukhus och det är att patienten ska bli frisk och att patienten ska behandlas på bästa möjliga sätt. Det är vård. I vård inkluderas omvårdnad och då måste man jobba tillsammans i team. Det är ett feltänk att tro att doktorn inte sysslar med omvårdnad, tycker jag.
Michael Olausson har försökt att få till stånd ett gemensamt dokumentationstillfälle där läkaren, sjuksköterskan och sekreteraren dokumenterar tillsammans, men inte lyckats få med sig sköterskorna.
– Vi går rond tillsammans, däremot är det fortfarande så att sköterskan dokumenterar själv och doktorn dokumenterar själv. Jag har försökt säga att det inte är dokumentationen i sig som jag vill åt, utan sättet att dokumentera, men det har hittlls inte gått att ändra på.
– Men något måste göras. Det införs nya rutiner hela tiden och det blir fler och fler grupper som ska dokumentera, det är sjukgymnaster, det är arbetsterapeuter, you name it…
Christer Bark
