Nyhetsarkiv

”En vård i världsklass – ett nationellt ansvar”

Samtidigt hade fullmäktigeledamöterna möjlighet att diskutera de sjukvårdpolitiska frågorna med statssekreterare Mikael Sjöberg från Socialdepartementet.

I den svåra kris som svensk sjukvård befinner sig vill Sjukhusläkarföreningen att staten tar sitt nationella ansvar genom att tillsätta en utredning som kompletterar den nuvarande handlingsplanen för huvudsakligen primärvården genom att se över huvudmannaskap, beställarorganisation och sjukhusstruktur för hela sjukvården.

Mikael Sjöberg rubricerade sitt anförande ”På väg mot en sjukvård i världsklass”. Utgångspunkten var att vi i en internationell jämförelse har en bra sjukvård till en relativt låg kostnad, men brister i planerad vård. Han berörde också primärvårdens problem och regeringens variant av vårdgaranti 0 – 7 – 90 (0 dagar för kontakt med sjukvården, 7 dagar för kontakt med en läkare och 90 dagar för behandling).

Han kom också in på den högspecialiserade vårdens problem och möjligheter samt statens ansvar för medicinsk forskning och utveckling. Fokuseringen på universitetssjukhusen beror på det dubbla huvudmannaskapet. Målet är att i Sverige producera sjukvård och kunskapsutveckling i världsklass.

Det är en besvikelse att staten tycks ducka inför att se över hela sjukvårdsstrukturen. De flesta landsting har misslyckats med olika strukturgrepp, drivit bypolitik och i sin besparingsiver i stället åstadkommit ökade kostnader för sjukvården av administrativ karaktär samtidigt som den rena sjukvården fått dra ner.

Ineffektiviteten i landstingens åtgärder har varit och är fortfarande stor. Flera landsting står inför ekonomisk bankrutt trots höga skatter. Köerna ökar och misstroendet hos allmänheten mot sjukvården ökar.
Akutintagen är överhopade och speciellt medicinklinikernas personal går idag på knäna med orimlig arbetspress för personalen och bristande säkerhet för patienterna.

Medicinklinikernas problem spills också över på andra kliniker. Olikheterna i omhändertagandet av patienter med samma behov ökar mellan olika delar av landet. Norrland avfolkas långsamt. Allt detta talar för att det nu är nödvändigt för staten att ta ett helhetsgrepp på svensk sjukvård.

Samtidigt måste erkännas att Mikael Sjöberg gav öppningar. Även om den nya nationella handlingsplanen i första hand ska se över den högspecialiserade vården, så pekade han på dynamiken i hela vården och att man måste ta hänsyn till fungerande vårdkedjor.

Sjukhusläkarna anser att staten då knappast kommer ifrån att också ge synpunkter på strukturen för länssjukhus och närsjukhus och sambandet med öppenvården och primärvården och ta ställning till en effektiv och kunnig beställarorganisation.

Beträffande huvudmannaskapet för sjukhusvården finns inget med i direktiven till den kommande utredningen om den högspecialiserade vården.

Däremot aviserade Mikael Sjöberg en utredning som planeras tillsättas efter valet med syfte att se över ansvar och uppgifter i landsting, primärkommuner, länsstyrelser och regioner. Sjukhusläkarna hoppas att huvudmannaskapet för sjukhusen då kommer att belysas.

Slutligen, apropå att svensk sjukvård har en relativt låg kostnad: Sjukhusläkarföreningen vill att staten tar ställning till ett akut behov av resurser till sjukvården så att sjukvården kommer upp i minst 9 procent av BNP inom två år.

Sjukvården måste inom en femårsperiod få en av landets bästa arbetsmiljöer och lönenivån för den mycket kompetenta personalen i sjukvården måste, om vi vill kunna rekrytera och behålla den, snabbt höjas med drygt 20 procent, annars får vi ingen sjukvård i världsklass.

Gunnar Sandberg,
ordförande

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera