”En patient kan få en halv miljon kr medan en annan inte får någonting”
Så säger Leif Lundqvist, planeringsansvarig på Fecit i Uppsala, som förmedlar vård i andra EU-länder.
– Det stora problemet är cancer där landstingens vårdprogram varierar och där bedömningarna vad som ska behandlas och inte behandlas skiljer sig åt mellan exempelvis svenska och tyska sjukhus.
Här driver vi för tillfället två mål i länsrätten, säger Det som är mest frustrerande menar han är de otydliga riktlinjerna och att bedömningarna är så olika i olika landsting och även inom läkarkåren.
– Jag har två cancersjuka patienter med exakt samma diagnos där den ena fått ersättning för sin behandling i London med en halv miljon kronor, medan den andre nekats ersättning.
– I Stockholms vårdprogram opereras exempelvis inte en patient med cancer i magmunnen om man finner en metastas på levern. Då förs patienten över till palliativ vård. Dilemmat är att det finns andra behandlingsriktlinjer i Tyskland och även andra åsikter bland läkarkåren i Stockholm.
– Vi hade en patient som nekades operation i Stockholm. Patienten åkte då till Tyskland och opererades på ett tyskt unviersitetssjukhus där det var en vedertagen praxis att operera sådana patienter. Vi hävdar att patienten därmed har rätt till ersättning, men problemet är att när Försäkringskassan gör sin bedömning så begär Försäkringskassan endast in underlag från hemlandstinget. Det blir då den behandlande läkaren, eller en av läkarens kollegor i landstinget, som får stå för den medicinska bedömningen. Det hävdar jag är jäv.
– Det är klart att landstingen försvarar sina vårdprogram och läkarna sina beslut, exempelvis att överföra en patient till palliativ vård. Systemet borde ändras så att det åtminstone är läkare i andra landsting som får yttra sig, menar Leif Lundqvist (bilden).
Här får han medhåll av Lotta Vahlne Westerhäll, professor i offentlig rätt, som tycker att det är tveksamt om handläggningen uppfyller EU:s krav på objektivitet.
– Det kan inte vara rätt att endast tillfråga behandlande läkare eller läkarens kollegor. Då träder omedelbart en försvarmekanism in. De som tillfrågas ska stå fria och obundna för att kunna vara objektiva.
Begreppet ”medicinskt motiverat” har blivit ett slaskbegrepp
Leif Lundqvist är kritisk till hur begreppet ”medicinskt motiverat” används.
– Det har blivit ett slaskbegrepp för att rättfärdiga att man inte ersätter det som är lågprioriterat.
Ibland får jag beskedet att behandlingen visserligen kan vara medicinskt motiverad i Tyskland men inte i Sverige. Det vore ärligare att säga att behandlingen har prioriterats bort, men det är ett förbjudet diskussionsämne. Alla förnekar att det förekommer ekonomiska motiv. Istället glider man på begrepp, vilket är välidgt frustrerande, menar han.
Stort problem att underlagen är så dåliga
Men Leif Lundqvists huvudkritik är att underlagen till Försäkringskassan är alldeles för dåliga.
– Många läkare förstår inte undermeningen i Försäkringskassans frågor och hur viktiga deras utlåtanden är. Det är oerhört stor skillnad i kvalitet på landstingen. Samtidigt har Försäkringskassans handläggare på Gotland ingen avundsvärd situation eftersom deras direktiv är otydliga när den ene läkaren säger si och den andre läkraren säger så.
