”En månads vårdgaranti har fungerat bra i Danmark”
Garantin är för tillfället i praktiken ”lagd på is” efter den långvariga danska sjuksköterskestrejken i våras som skapade gigantiska vårdköer inom det danska sjukvårdssystemet. I oktober ska folketinget ta ett beslut om garantins framtid.
Men den danska vårdgarantin på en månad fungerade före strejken bra i cirka två år tyckte både patienter och läkare.
Den danska vårdgarantin, som fortfarande formellt gäller enligt lag, innebär att patienten inom en månad ska komma in på sjukhuset och bli undersökt. “Enmånadsgarantin” gäller alla sjukdomar utom cancersjukdomar. Misstänks cancer är kraven tuffare. Då ska ska patienten oavsett cancersjukdom och tillstånd undersökas inom 48 timmar, från och med nästa år.
Den danska vårdgarantin säger att om inte den offentliga sjukvården, där patienten bor, klarar tidskraven på en månad har patienten rätt att söka vård i en annan region, privat eller utomlands.
I Sverige hävdar många att det skulle vara ekonomiskt omöjligt med en så kort vårdgaranti. Vad är dina erfarenheter och kommentar till det Erik Kristensen?
– De som hävdar att det är för dyrt med så kort vårdgaranti har fel. Tvärtom är det oacceptabelt att patienterna i så rika länder som Sverige och Danmark ska tvingas vänta längre. Men en kortare vårdgaranti får vissa konsekvenser. Det uppstår en privat sektor.
Men Erik Kristensen menar att frågan man ska ställa sig i det sammanhanget är om inte den privata sektorn skulle uppstått ändå på grund av utvecklingen inom EU där man nu fokuserar på att utöka patientens rättigheter.
Har vårdgarantin lett till att sjukvårdskostnaderna ökat?
– Omsättningen har ökat och även kostnaderna, men det är inte så att kostnaderna exploderat och fördubblats. Så är det inte alls. Danmark hör fortfarande till de länder som har de lägsta sjukvårdskostnaderna inom OECD.
Vårdgarantin i Danmark säger att patienten har rätt att bli undersökt inom en månad, men det innebär ju inte att det inte kan dröja flera månader, som i Sverige, innan patienten blir behandlad eller opererad?
–Nej, i Danmark går det inte att bara ta in patienten och säga att nu har du fått din undersökning så nu får du vänta några månader på behandling. Här får patienterna sin behandling mycket fortare. Samtidigt måste sägas att många patienter väljer att frivilligt vänta längre för att komma till det närmaste sjukhuset. Det är väldigt få som vill behandlas i en annan region eller utlandet även om möjligheten finns, säger Erik Kristensen.
Vad tycker du efter dessa år är mest positivt med vårdgarantin?
– Att väntelistorna kortats och att patienterna har fått ökade frihetsgrader och rättigheter.
Finns det något som är negativt?
– Ja, många gånger är inte vårdgarantin det riktiga sättet att prioritera resurserna på. Sjukvården har det ekonomiskt pressat och att låta en generell vårdgaranti styra hur pengarna ska används är mycket diskutabelt.
Vad tycker patienterna efter dessa två år?
– Jag tror att de är rätt begeistrade över garantin.
Vad säger läkarna?
– Vi tycker att det är i sin ordning att det finns de här patienträttigheterna, men en generell garanti på fyra veckor för alla sjukdomar tycker vi är för stelbent. Vi vill ha ett flexiblare system där det kommer in en professionell värdering av läkarna vem som ska vänta hur länge. Samtidigt är det bättre med en månads garanti än ingen alls, även om den är stelbent.
Vilka har blivit vinnare och förlorare i det danska vårdgarantisystemet?
– Jag tror att alla är vinnare. Ekonomiskt sett är det den privata sektorn som är den stora vinnaren, men jag är inte övertygad om att den offentliga sektorn blivit förlorare, även om vissa hävdar det. Men störst vinnare är så klart patienterna som fått utökade rättigheter, menar Erik Kristensen.
