• 27 oktober 2009
• 0
• AV: Christer Bark

Vid transplantationsenheten på Sahlgrenska universitetssjukhuset förs just nu omfattande diskussioner kring hur man bättre ska ta tillvara tid och kompetens så att kvaliteten och patientsäkerheten kan höjas.

Frustrerande dokumentation

– Införandet av digitala system för journalhantering och informationsöverföring har medfört en mängd olika svårigheter. I dag är det enligt lag krav på att många olika yrkesgrupper ska dokumentera. Lagen säger inte hur, men alla tror att det måste ske elektroniskt. I kölvattnet av den här utvecklingen har det skapats en rad nya arbetsuppgifter som stjäl mycket tid från det vi är utbildade att göra. Fel kompetens tvingas ägna sig åt fel arbetsuppgifter. Detta är både ineffektivt och frustrerande, säger Michael Olausson, professor i klinisk transplantationskirurgi samt verksamhetschef för transplantationsenheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Den ökade digitaliseringen i sjukvården med syfte att förbättra kvaliteten och tillgängligheten, har flera baksidor, menar Michael Olausson.
– Man har infört så många olika databaserade system, vi stressar nästan ihjäl oss för att vi ska hinna dokumentera och föra in alla uppgifter elektroniskt. Samtidigt blir mycket väldigt oöverskådligt och det är ofta svårt att hitta det man söker.

– Ett exempel är det språk som sjuksköterskor använder i omvårdnadsdokumentation, de använder termer som vi läkare inte alltid greppar. Ta till exempel ordet elimination. Det betyder avföring och att patienten har varit på toaletten. Det är lätt att information och viktiga uppgifter försvinner i systemen på grund av att vi kommunicerar förbi varandra, säger Michael Olausson.

Michael Olausson är en av Sveriges främsta transplantationskirurger.
Mycket av den tid han skulle vilja ägna åt forskning och verksamhetsutveckling, går idag till vad han anser vara onödiga skrivuppgifter.

– De skulle mycket bättre kunna skötas av läkarsekreterare. Och sjuksköterskor sitter med personaladministrativa system som förr sköttes av personal- eller löneassistenter. Rätt man på rätt plats skulle spara mycket pengar och frigöra tid för våra patienter.

”Vi stirrar oss blinda på allt som ska skrivas”

Vårdenhetschef för transplantationsenheten är Ulrika Nordell. Hon har arbetat som sjuksköterska sedan 1987. Mycket har förändrats under de drygt 20 år som har gått, menar hon.

– Jag skulle gärna vilja ha tillbaka en del av det gamla arbetssättet.
Det fanns mer tid för patienterna och mer tid för det vi är utbildade för. Förutom mängder av dokumentation och personaladministrativa uppgifter sitter enhetens sjuksköterskor och bokar återbesök för patienter och skickar kallelser till olika undersökningar. Det är uppgifter som en läkarsekreterare skulle kunna göra bättre.
Ulrika Nordell skulle också gärna se att fler arbetsuppgifter lyftes över från läkarsekreterare till kanslister.

– Vi har lagt fokus på något helt annat än det vi ska göra. Istället för att gå ut till våra patienter stirrar vi oss blinda på det som har skrivits och det som måste skrivas, och vi får ingen riktig helhetssyn av patienten. Den här dokumentationsstressen finns framförallt hos de yngre sjuksköterskorna. De tror inte att de har gjort sitt arbete om de inte har ägnat jättemycket tid åt dokumentation, säger Ulrika Nordell.

Utbildningen skapar problem

Ett annat problem, menar hon, är att många av dagens nyutbildade sjuksköterskor lider brist på självförtroende och är otrygga i sin roll. Många är rädda att fatta självständiga beslut och söker därför stöd hos läkare i relativt enkla frågor.

– För tio år sedan skulle det ha varit helt omöjligt att en sjuksköterska skrev in ett kaliumvärde på 45 utan att undra om det är orimligt. Man hade reagerat direkt och tagit kontakt med läkare. I dag är det inte alls självklart. Sjuksköterskor kommer till oss från en utbildning som inte är en yrkesutbildning, de är duktiga teoretiskt, men har bristande kunskaper vad gäller medicinska frågor, att avgöra patienters tillstånd, att avläsa prover och fatta egna självständiga beslut.

”Sjuksköterskor arbetar för individuellt”

– Tyvärr arbetar sjuksköterskor väldigt individuellt idag och den erfarenhet och kunskap som äldre sjuksköterskor skulle kunna förmedla överförs inte på grund av tidsbrist, säger Michael Olausson.

Vid sidan av dokumentationskraven och den tid som ägnas åt personaladministrativa uppgifter samt tidsbokning, går mycket tid även till uppgifter som förr sköttes av kuratorer.
– Förr hade vi alltid en kurator som gick med på ronderna och som för patienternas räkning skötte kontakterna med hemtjänsten och hemsjukvården och det som hade att göra med eftervården. I dag är det sjuksköterskor som sköter detta och som ägnar en stor del av sin tid i telefon åt sociala frågor, säger Ulrika Nordell.

Digital diktering

För att försöka komma tillrätta med de några av de problem som transplantationsenheten brottas med, prövas nu digital diktering. Läkare kan med den nya tekniken diktera direkt på en ljudfil som sparas på en dators hårddisk. Diktatet kan sedan plockas upp av en läkarsekreterare för utskrift.

– Vi slipper använda bandspelare och leta efter band, det tar mycket onödig tid. Dessutom skapar den här metoden en stor flexibilitet. I princip skulle man kunna ha en skrivcentral där läkarsekreterare som är utbildade i medicinsk terminologi, plockade upp diktaten direkt från servern. Med digital diktering försöker vi nu föra tillbaka arbetsuppgifter till läkarsekreterare, säger Michael Olausson.

För mycket dubbelrapportering

Han skulle gärna se att läkare och sjuksköterskor tillsammans dikterar en gång per dygn, exempelvis efter ronden. I dag görs det inte samordnat utan var för sig och det blir ofta dubbel rapportering.

– När man inte hinner med det man ska, och när fel personer gör fel saker, då påverkas patientsäkerheten. Vi behöver återföra vissa arbetsuppgifter till rätt kompetens så att patienter kan få det omhändertagande och den vård och behandling som de har rätt till, säger Michael Olausson.
Se också:
”Lättviktsdoktor” ett accepterat yrke i USA sedan 40 år tillbaka
Sjukhuset som tagits över av sjuksköterskor
”De medicinska kärnfrågorna har trängts undan av annat”
Sjukhuschef Ingela Tuvegran: Hur kommer det sig att ni har så missnöjda medarbetare?
”Alla blev vinnare när de biomedicinska analytikerna tog över neurografierna”
”Dokumentationshysteri tvingar alla yrkesgrupper att arbeta med fel saker”
Socialstyrelsen positiv till uppgiftsglidning
Skälet för uppgiftsglidning ska vara förbättrad vårdkvalitet och inte patientfarliga besparingar

Endoskopi

– Är det rätt att utbilda sjuksköterskor till endoskopister?
”Beslutet att utbilda sjuksköterskor till endoskopister är illa övertänkt”
”Jag ser bara fördelar”
”Vi är kluvna, endoskopin ett dilemma”
”Ett litet sjukhus har inte möjlighet att utbilda både sjuksköterskor och ST-läkare”
”Yngre läkare behöver träna mer på ingrepp som endoskopier”
I Lund finns inget intresse för endoskopiutbildningen för sjuksköterskor