Nyhet

”Det måste bli stora förändringar på de skånska sjukhusen”

Dagens koncept håller inte kvalitetsmässigt, säger Ulf Meijer nytillträdd projektledare för ”Skånsk Livskraft” som har till uppgift att före sommaren lägga fram ett förslag till ny sjukvårdsstruktur i Skåne.

Han är mycket medveten om situationens allvar och att personalens trötthet inför nya omorganiseringar håller på att utveckla sig till akut allergi.
Under mitten av 1990-talet skulle sjukhusen parvis komma överens om vem som som gjorde vad, och framför allt dela upp akut och planerad sjukvård mellan sig.

Denna modell förkastades av den nya politiska majoriteten efter valet 1998 som införde konkurrensutsättning som verktyg för bättre kvalitet och kostnadseffektivitet.

Efter senaste valet har denna modell övergivits till förmån för en traditionell förvaltningsorganisation.
Frågan är om läkare och vårdpersonal orkar fler omorganisationer.

– Vi arbetar på ett förslag som kan få en bred förankring, och som inte är beroende av enstaka rösters övervikt. Många människor ute i sjukvårdsorganisationen har hoppat på tåg som tyvärr lett in på olika stickspår. Det måste vi komma bort ifrån. Och misslyckas vi nu blir det oerhört svårt att lösa strukturfrågorna för den skånska sjukvården, säger Ulf Meijer.

Men det finns de som är luttrade av gångna års arbete med strukturförändringar av den skånska sjukhusvården, och som inte sätter några större hopp till Skånsk Livskraft.

”Vi behöver inte fler utredningar,
vi behöver en handlingskraftig
regionledning”

– Vi behöver inte fler utredningar eller direktörer som passar på sina revir. Vi behöver en handlingskraftig regionledning, både på politisk nivå och tjänstemannanivå. Än så länge har jag inte sett till en sådan, säger Per-Anders Abrahamsson professor i urologi och verksamhetschef vid Urologiska kliniken på Universitetssjukhuset MAS i Malmö.

Han säger själv att han efter fyra års kamp för en samordnad urologi i Skåne tvingades ge upp förra året. Den gemensamma kliniken Malmö-Lund var navet i detta arbete, ett nav som bröts sönder genom diktat. Per-Anders Abrahamsson tvingades att välja om han ville vara chef i Malmö eller Lund. Den gemensamma kliniken skulle splittras.

– Det är mycket möjligt att politikerna kommer tillbaka och på nytt vill att vi ska samordna olika delar av den specialiserade sjukvården. Men efter såna här erfarenheter blir det svårt att få folk att satsa på nytt, säger Per-Anders Abrahamsson.

Vid sidan av organisationströtta medarbetare finns andra problem för Skånsk Livskraft. Det politiska tidsperspektivet sätter stor press på arbetet. Centralt placerade källor i Region Skåne menar att ett politiskt beslut om Skånes framtida sjukvårdsstruktur måste fattas mycket snart. Redan under 2004 börjar positioneringarna inför valet 2006, vilket riskerar att blockera alla möjligheter.

”Det som är ont måste fursten göra snabbt”, skrev Machiavelli för mer än 500 år sen. Det som kan bli impopulärt måste politiker i dagens Sverige göra i början av mandatperioden om de vill bli återvalda.
Till problembilden hör också att Region Skånes politiker nyligen beslutat om en sparplan på en miljard kronor fram till utgången av 2005.

Det är alltså i denna miljö som de välbehövliga strukturförändringarna ska sjösättas, och detta helst utan att allt bara ses som nedskärningsförslag. Beslutsfattarna har inte gjort det lätt för sig.

Under många år har företrädare för den medicinska professionen, ledande tjänstemän och även många politiker varit pinsamt medvetna om strukturproblemen i den skånska sjukvården. Alltför många gör samma saker men på vissa håll i låga volymer.

Det finns en falsk trygghet knuten till det ”egna” sjukhuset, i tron att vården håller samma kvalitet överallt. Patienter hamnar på fel vårdnivå. Ensamma AT-läkare bemannar vissa jourlinjer, och en del sjukhus kan bara bemanna sina jourlinjer genom att köpa in läkare utifrån.

Hittills har dock beslutsfattarna inte mäktat med att ta tag i den skånska sjukvårdens strukturfrågor. Rädslan för reaktioner och lokala sjukvårdspartier har varit stor.

– Vi måste naturligtvis kunna beskriva vad vi erbjuder istället om vi lägger förslag om en förändrad akutsjukvård. Annars hamnar vi i en ren nedskärningsdiskussion, säger Ulf Meijer.

Det som ofta saknats är en tydlig och konkret bild av hur stora skillnaderna faktiskt är i vårdkvalitet mellan olika sjukhus. Utan en sådan bild blir det svårt att komma åt den bild många människor har av vården vid det ”egna” sjukhuset.

”Sanningen är att det inte finns
dokumenterat hur det
skiljer i kvalitet mellan sjukhusen”

Och sanningen är att det ännu inte tagits fram något underlag som kan dokumentera dessa kvalitetsskillnader.

– Här krävs ytterligare genomlysning och vi måste fördjupa våra kunskaper utifrån de data som finns i olika nationella kvalitetsregister. Dagens underlag räcker inte för att övertygande visa på bristande kvalitet vid vissa sjukhus, säger Ulf Meijer.

Därför kommer han som ett av sina första beslut som projektledare för Skånsk Livskraft ge ett antal specialistgrupper i uppdrag att studera skillnader i den faktiska vårdkvaliteten mellan olika sjukhus.

Att ha tio olika sjukhus med akutmottagningar inom en radie på sex mil, och en sammanlagd befolkning på 1 136 000 invånare, är förmodligen unikt i Sverige. Många tror därför att en utveckling mot ett färre antal akutsjukhus är mer eller mindre ofrånkomlig.

– Processen kan ta olika lång tid beroende på politiska beslut. Men även om inga politiska beslut fattas så kommer de mindre sjukhusen till slut att få problem att bemanna sina jourlinjer. I så fall drivs centraliseringen fram den vägen, säger Karin Christensson sjukhusdirektör för Universitetssjukhuset MAS i Malmö som tidigare varit chef både i Trelleborg och Ystad.

För egen del planerar UMAS för att kunna ta emot fler patienter på sin akutmottagning, bland annat en del av dem som i dag tas om hand i Trelleborg. Allt under förutsättning att man i Malmö får fler vårdplatser till sitt förfogande.

Men även de stora sjukhusens tunga akutmottagningar har problem. Inte minst för att många patienter hamnar på fel nivå i systemet.

”Det behövs fler akutbilar
och mobila team

En undersökning som gjorts av patientflödet vid UMAS och Helsingborgs lasarett visar att 77 procent, respektive 82 procent av akutmottagningarnas patienter inte var brådskande fall, eller fall där en viss väntan inte bedömdes påverka patientens tillstånd.

– Det behövs fler akutbilar och mobila team som kan åka ut och lösa mindre akuta problem i särskilt äldre patienters hem, och på så sätt förhindra inläggningar som ofta inte ger dessa patienter något mervärde, säger Karin Christensson.

De skånska sjukhusen står inför många tuffa strukturproblem och en bister ekonomisk verklighet. Det kommer att krävas både fingertoppskänsla och handlingskraft från beslutsfattare om skutan ska kunna vändas.

En signal från den nya politiska majoriteten som inte precis är ägnad att ingjuta mod och framtidstro i läkare och vårdpersonal är att det är exakt samma personer som tidigare som utsetts till ordförande i de fem distriktsnämnder och nu ska styra den skånska sjukvården.

Om man skapar intrycket att det nu bara är att gå tillbaka till det som var före de borgerligas bolagiseringar och konkurrenstänkande, så lär problemen med underskott, skiftande vårdkvalitet, och patienter på fel vårdnivå bli bestående.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-04

Tema: Intensivvård / De riskfyllda flyttarna har mer än fördubblats på tio år / Studie visar: Ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist / Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser / Läkare på Huddinge: Vi behöver dubbelt så många IVA-platser / Flytten av patienter ska minskas drastiskt - men problemen kvarstår / Pressat läge på Sveriges största intensivvårdsenhet / Sjukhusläkaren har pejlat läget från norr till syd

Prenumerera