”Det krävs en ackreditering för att säkerställa vården till kroniskt sjuka”
En studie gjord av Norrlands Universitetssjukhus och Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund visar att produktionsvinsten av att en heltidssjukskriven person med MS kan få tillbaka sin fulla arbetsförmåga, motsvarar cirka 400 000 kronor per person och år.
– Det är fascinerande hur mycket som förbättras av att få bort eller dämpa inflammationen i hjärnan. Jag ser i princip varje dag hur personer mer eller mindre vaknar upp ur ”inflammationsdimman” och börjar leva ett vanligt liv igen. För många försvinner nästan känslan av att vara sjuk. De får en möjlighet att leva livet fullt ut igen, säger Anders Svenningsson (bilden), docent och överläkare vid neurologkliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Han är även vice ordförande för Svenska MS-sällskapet, en professionell organisation för personer som arbetar med vård och forskning inom MS-området.
Nästan hälften av alla personer med MS mellan 18 och 64 år är helt sjukskrivna eller sjukpensionerade. Den totala årliga kostnaden för MS i Sverige uppgick 2005 till 5,5 miljarder kronor. Två tredjedelar av kostnaden omfattade sjukvård, och en tredjedel var produktionsbortfall på grund av nedsatt arbetsförmåga. Endast tio procent av kostnaderna för MS utgörs av läkemedelskostnader.
Ett av den nya generationens biologiska läkemedel för behandling av MS heter Tysabri (natalizumab). Läkemedlet förhindrar uppkomsten av skov med nästan 70 procent. Ju kortare tid en individ har haft MS, desto högre blir produktionsvinsten efter insatt behandling.
I en ny rapport från Norrlands Universitetssjukhus och Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, i Lund, visas hur behandling med Tysabri kan bidra till att öka arbetsförmågan hos personer med MS, redan på ett års sikt.
Tidig behandling bevarar det friska
Anders Svenningsson är en av författarna till studien.
– Man ser väldigt tydligt hur viktigt det är att starta effektiv behandling tidigt innan uttalad funktionsnedsättning har utvecklats. Behandlingen bevarar det friska medan neurologiska besvär som hunnit bli permanenta idag inte är möjliga att påverka med läkemedel.
Det råder idag stora regionala skillnader i användningen av effektiva biologiska läkemedel.
Bara tre landsting når målvärdet, det vill säga att 40 procent av patienterna med MS ska behandlas med bromsmediciner.
– Det är en oerhörd dynamisk utveckling inom MS-området och det krävs hela tiden en uppdatering av nya läkemedel och behandlingsriktlinjer. Men bristen på neurologer och specialiserade MS-team leder tyvärr till att patienter inte får den högspecialiserade vård och behandling som de behöver, säger Anders Svenningsson.
I vissa län arbetar endast två eller tre neurologer som ska sköta ett stort specialistområde med många olika diagnosgrupper. Förutom att MS-patienter hamnar i kläm, blir även rapporteringen till kvalitetsregister bristfällig.
För att Sverige ska kunna leva upp till en modern neurosjukvård behöver man utbilda cirka 350 till 400 neurologer de närmaste tio åren.
– Nyckeln är att skapa enheter jämnt fördelade över landet med 5 till 6 neurologspecialister där det finns möjligheter att subspecialisera sig och bilda MS-team, säger Anders Svenningsson.
Vårdgarantin måste ändras
Han skulle också vilja se en förändring av vårdgarantin. I dag värderas nybesök högre än återbesök, vilket gör att sjukdomsförloppet hos många MS-sjuka blir långt mer skadligt än det hade behövt bli.
– Det är en grupp av kroniskt sjuka som kräver kontinuerlig kontakt med hälso- och sjukvården. De har rätt till tidig diagnos och behandling samt uppföljning så att behandlingen kan skräddarsys och ändras vid behov. De har också rätt till rehabilitering och stöd, det handlar om en livslång relation med sjukvården. I dag ryms inte dessa behov inom nuvarande vårdgaranti som bara täcker en liten del av vad en MS-sjuk person behöver.
Anders Svenningsson skulle vilja se att vårdgarantin omfattar hela sjukvårdsprocessen för personer med kroniska sjukdomar.
– Det krävs en kvalitetssäkring så att kroniskt sjuka verkligen får den vård och behandling som de behöver, även på lång sikt. Vi arbetar nu med ett måldokument där ett av målen är en officiell ackreditering inom ramen för SWEDAC, säger Anders Svenningsson.
