Nyhetsarkiv

”Det behövs en särskild myndighet för whistleblowers”

I en studie som de gjort visar det sig att fyra av av tio offentliga chefer inte accepterar att folk tipsar medierna, trots att det råder meddelarfrihet enligt grundlagen.

Forskarna får stöd av chefen för IMM (Institutet Mot Mutor), Claes Sandgren, som menar att det är dags för Sverige att göra en översyn av lagstiftningen och överväga en konvention om skydd för whistleblowers.

Claes Sandgren menar också att whistleblowers bör få rätt att kräva ersättning för trakasserier, något som är möjligt i Norge idag. Där finns ett speciellt skydd för whistleblowers i arbetsmiljölagen som både ger visslaren rätt till skadestånd, men även att återfå sitt arbete om han eller hon blivit avskedad. Det är en rättighet som Claes Sandgren tycker bör införas även i Sverige.

Förhindrar inte ”utköp”

– Lagen om anställningsskydd ger skydd mot uppsägning och avsked som är osakliga, med det är ett skydd som idag inte förhindar att arbetsgivaren kan ”köpa ut” den anställde.

Claes Sandgren vill även införa meddelarskydd när det gäller anmälningar om korruption inom den privata sektorn, precis som i Norge.

– Det är märkligt att kommuner och landsting inte har några system för att kanalisera och reagera på anmälningar och missförhållanden. Det finns en stor rad privata företag som har sådana idag, men SKL har inte visat något som helst intresse, säger han.

Inget meddelarskydd vid larm till myndighet

Göteborgs kommun undersöker för tillfället inrättandet av en visslarombudsman, men det har visat sig svårare än man trott rent juridiskt att ge visslaren anonymitetsskydd och att säkra återrapportering till visslaren.

– Problemet är att det inte finns något meddelarsskydd för personer som slår larm till en myndighet. Meddelarsskyddet gäller endast då man larmar till medierna. Det är svårt att hitta någon sekretessregel som skyddar visslarens anonymitet om larmet inte handlar om brott. Uppgifter som rapporteras till en myndighet blir ju allmänna handlingar och offentliga, säger kommunjuristen Gunnar Andersson.

P-O Börnfelt menar att ett problem som framkommit i intervjuerna i studien, som han och Susanne Fransson nu gör, är att kritik alltid förväntas gå i linjen, dvs kritik ska alltid framföras till närmsta chef i hierarkin. Det anses väldigt fel och fult att gå förbi linjen. Det är ett stort problem att det fortfarande är den gamla byråkratiska synen på organisationen som gäller. Det är ju inte sällan det är cheferna som är problemet och utsätter medarbetare för traksserier, menar P-O Börnfelt.

Mellanchefer har sämst skydd

Sämst skydd när det gäller yttrandefriheten har mellanchefer idag.

– Enligt arbetsrätten förväntas de vara lojalare än andra anställda, säger Susanne Fransson, som tror att det är omöjligt ge chefer starkare skydd med lagstiftning.

– Enda sättet skulle vara en lagstiftning där det blev en skyldighet för chefen att slå larm.

Men trots lagar och regler tycker Susanne Fransson att det största problemet är okunskapen. Ledningar känner inte till vad som gäller när det gäller yttrandefrihet och meddelarfrihet.

Särskilt skydd för visslare i Norge
I Norge finns ett speciellt skydd för whistleblowers i arbetsmiljölagen.

Den som utöver repressalier mot visslare kan dömas till böter och fängelse och visslaren kan kräva skadestånd om han eller hon mobbas, trakasseras eller omplaceras. Visslaren kan också begära att få tillbaka jobbet.

I Norge finns inte samma offentlighetsprincip och inget meddelarskydd som i Sverige. I Norge grundar sig yttrandefriheten på den europeiska konventionens artikel 10 om yttrandefrihet som en mänsklig rättighet. Skyddet för visslare gäller även inom privata bolag.

Men visslaren kan inte slå larm om allt. Det ska vara kritikvärdigt och handla om korruption, brott mot företagets etiska regler eller något som innebär samhällsrisker. Vem som har rätt eller fel avgörs i rättsliga processer.

Sedan Norge införde det speciella skyddet för whistleblowers i den nya arbetsmiljölagen 2007 har ett 15-tal fall prövats där visslaren fått rätt i cirka hälften.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera