”Det är nu eller aldrig”
De betonar att det är nationell samordning och ett rejält stöd på en halv miljard per år som krävs i det skarpa läge som råder.
Regeringen har det senaste decenniet vid upprepade tillfällen kartlagt orsakerna till varför den kliniska forskningen utvecklats sämre än tidigare och vilka åtgärder som behövs för att den ska få en starkare ställning.
Nu behöver frågan inte utredas mer, menar VINNOVA och Vetenskapsrådet. Deras åtgärdsförslag bygger vidare på Olle Stendahls utredning ”Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården från 2009” och ”Delegationen samverkan för klinisk forskning” under ledning av Nina Rehnqvist.
Insikten om finansieringsgapet, bristande samverkan och det stora behovet av klinisk behandlingsforskning är väl känt. Nu vill de båda forskningsorganisationerna se snabbt beslut från regeringen, helst redan i sommar, om öronmärkning av pengar för klinisk behandlingsforskning.
Redan under 2011 och under 2012 vill Vetenskapsrådet och VINNOVA tillsätta en projektgrupp och påbörja arbetet med att implementera sitt förslag.
Resultat helst inom fem år
Åtgärdsförslaget innehåller också hårda krav för att få del av de utökade forskningsmedlen. Det handlar om att kunna visa snabba resultat, helst inom fem år. Forskningen ska vara användbar, målinriktad och delresultat ska redovisas regelbundet.
– Tidigare har man inte haft den här tydliga uppföljningen eller resultatkrav av statliga medel till forskning. Men om det ska finnas ett intresse bland landstingen att bidra med mer pengar måste det vara möjligt att se vad de får tillbaka på investerade medel, säger Johanna Adami.
– För det enskilda landstinget är det kanske inte mest intressant att läsa om resultatet i en vetenskaplig tidsskrift. Men det behöver inte heller vara något motsatsförhållande mellan det vetenskapliga och det snabbare, implementerbara resultat, menar hon.
Motor för klinisk forskning
För att klara av dessa förändringar vill man införa en ny självständig organisation, SBF, Svensk behandlingsforskning, med huvuduppgift att fördela medel till klinisk forskning som samordnas nationellt och utifrån hälso- och sjukvårdens behov.
Organisationen ska också verka som en motor och pådrivare av den kliniska forskningen och se till att man samarbetar över landstingsgränserna och med industrin.
– Det här är en nationell satsning och forskningsmedlen kommer att gå till dem som är bäst på att uppfylla de krav som ställs på samarbete, både med andra landsting och med akademi och industrin, säger Johanna Adami.
Kunskapsluckor
SBFs fonder ska ses som ett komplement till det existerande finansieringssystem för medicinsk och klinisk forskning där finansiering i dag saknas eller är otillräcklig. Enligt förslaget ska stat och landsting tillsammans satsa 500 miljoner kronor per år.
I åtgärdsförslaget pekar man på stora kunskapsluckor inom viktiga områden som i dag saknar behandlingsforskning. Exempel som nämns är användningen av preventiv antibiotikabehandling inför kirurgiska ingrepp, beteendemedicinsk behandling av långvarig ryggsmärta, antidepressiv behandling av sömnbesvär, nedkylning efter hävt hjärtstopp, effekter av olika livsmedel på diabetessjukdom.
Det betonas att det krävs samverkan mellan olika aktörer för att klara den här typen av forskning, inte bara mellan akademi och hälso- och sjukvård utan också med en industriell partner.
Nationell samordning
Förslagsställarna menar att eftersom svensk sjukvård har en decentraliserad struktur krävs en nationell samordning för att optimera förutsättningarna. I praktikern handlar det, menar man, om att landsting, regioner och universitet måste samverka med de innovativa företagen inom medicinsk sektor som verkar i Sverige för att studierna och resultatet av dem ska få genomslag.
Det krävs också en utbyggd infrastruktur för att studierna ska leda fram till väl underbyggda resultat. Det behövs stora patientunderlag, personalresurser, administrativa resurser, specialkompetenser inom flera olika discipliner och högkvalitativt dataunderlag. Kostnaderna för dessa studier är stora och har i dag inga enskilda eller samordnade finansiär, skriver utredarna.
Fakta | Huvudförslagen i korthet
Vinnova och Vetenskapsrådet
vill se följande förändringar:
• Tillförande av nya forskningsmedel utifrån hälsooch
sjukvårdens behov med nationell samordning.
• Samverkan mellan akademi, hälso- och sjukvård
och näringsliv.
• Riktat stöd till klinisk behandlingsforskning i
nationell och internationell samverkan med
inriktning på medicinsk effekt inom ca fem år
• Forskning med en tydlig implementeringsplan för
att säkra nyttiggörande.
• Ett stöd till forskning om 500 miljoner kronor
årligen som finansieras av stat och landsting
gemensamt.
• Ett komplement till det existerande finansieringssystemet
för medicinsk och klinisk forskning där
finansiering idag saknas eller är otillräcklig.
