Nyhetsarkiv

”Den stora frågan är hur vi stimulerar drivkrafterna som skapar bättre sjukvård”

Så säger Hans Bergström, docent i statsvetenskap och före detta chefredaktör på Dagens Nyheter.

Ingen läkare, sjuksköterska eller vårdare kan ha profiten för arbetsgivaren som sin drivkraft i sitt arbete. Det skulle inte fungera. Hade jag, på Dagens Nyheter, sagt att ni måste gå ut och göra bra reportage för att Bonniers behöver vinst så hade det inte fungerat. Man måste predika och själv tro på helt andra drivkrafter. Den stora frågan är i vilken miljö man får bäst utrymme att bäst utföra sitt jobb om man har en profession.

Hans Bergström menar att sjukvårdens anställda arbetar utifrån professionell självrespekt i det dagliga arbetet och att det inte är någon skillnad på drivkrafterna för de som arbetar inom privat eller offentlig verksamhet.
– Varje individ vill känna meningsfullheten av att göra ett bra jobb och se att man når effekter.

Det som ger drivkrafter för enskilda individer är en mångbottnad historia, menar Hans Bergström.
– Visst kan ägare av privat verksamhet ha vinst som ett av flera motiv, men jag vill påstå att det hos de grundare som driver utvecklingen framåt sällan startar där. Det kan vara anseendet i familjen, det kan vara att man inspirerats av sina föräldrar, kamratgemenskapen, lönen eller pensionsvillkoren. Det finns blandade motiv hos oss alla, där inte minst anseendet inom den egna kåren för att vara duktig är viktig.

Det är de personliga ägarna och entreprenörerna till aktiebolag som har drivkraft att expandera och vill man stoppa den drivkraften ska man förbjuda aktiebolag med vinst. Då blir det omöjligt för entreprenören att förverkliga sina mål och drömmar, menar Hans Bergström.

– En ganska typisk entreprenör är en person som tycker att verksamheten inte leds särskilt bra och vill göra det bättre och har idéer. Den stora belöningen är känslan av att bygga något nytt, skaparglädjen, och känslan att utan dina idéer skulle det här inte finnas.
Men det är ändå viktigt med vinst av andra skäl, menar han.

Vinst skapar oberoende
– Vinsten är ett nödvändigt element som ett mått på framgång, men framförallt för att säkra oberoende från banker, riskkapitalbolag och andra utomstående.
Hans Bergström kan inte låta bli att ge regeringen och vård- och äldreomsorgsministern Ylva Johansson en känga som infört stopplagen.

– Ylva Johansson var VD för bolaget ”Att Veta AB” med sikte på utbildning på gymnasienivå för vårdpersonal. ”Att Veta AB” var ett bolag som i enlighet med regeringens linje inte gick med vinst utan med 200 miljoner kronor i förlust under fem år och nu gått i konkurs, en smäll som kommnförbund och landstingsförbund får ta. Där startade man med att ge dryga löner till ledningen, Ylva Johanssson fick som VD 116.000 kr i månaden, medan en entreprenör gör precis tvärtemot, menar har.

– En entreprenör jobbar utan lön ett till två år, städar själv, tigger ihop möbler och får så småningom ett litet kapital som gör att det går att expandera.

Vinstmotivet skapar inte dålig kvalitet
Det hävdas att vinstdrivna företag hotar kvaliteten, men vinstmotivet ger inte i sig anledning till dålig kvalitet, utan ofta tvärtom, menar Hans Bergström.

– Sättet att nå vinst är att både hushålla med pengarna och att vara bra i verksamheten. Vinst får man genom att verksamheten lyckas locka till sig nöjda kunder och då är kvalitet en nödvändig förutsättning för vinst.

Hans Bergström är av åsikten att privat driven verksamhet till och med ger bättre utrymme för professionen att vårda än en offentlig organisation.

– Den offentliga organisationen tenderar att bygga på det politiska systemets logik, vilket är mycket sammanträden, budgetspel och positionering inför budgetspel, som att exempelvis göra av med anslag våldsamt snabbt i december, eller att ha köer kvar före årssskiftet för att ligga bättre till i budgetspelet än någon annan del i organisationen.

Den offentliga organisationen har för det mesta oklara ansvarsförhållanden, säger Hans Bergström.
– När jag tittade på det senast var det sju beslutsled i Stockholms läns landsting, där logiken var ” blame avoiding”, det vill säga att inte ta ansvar själv utan att hitta något annat led som är ansvarigt för det som inte fungerar.
I det politiska systemet är det kultur med splittrade styrelse, snarare än en entydig linje vad som är ritktigt för verksamheten. Det gör att det blir lite diffust vem som har ansvaret och att hitta någon som ska ta beslut. Det blir viktigare att komma åt motståndare än att lösa ett problem.

– Det här diffusa gör att det ofta blir en känsla av maktlöshet i stora offentliga system. Den inre logiken i ett sådant system är inte präglat av plikten att hjälpa, menar Hans Bergström.

Med påståendet kritiserar han Göran Rosenbergs tes i boken ”Plikten, profiten och konsten att vara människa” där Göran Rosenberg hävdar att vissa saker i samhället, som sjukvård, måste göras av plikt och därför inte kan drivas av profitintressen.
– Argumentationen att ställa plikten mot profiten är grovt förnenklad och bortom det giltiga, menar Hans Bergström.

– Göran Rosenberg har rätt i att det finns plikter i ett samhälle som motiverar gemensamma politiska insatser bland annat inom välfärdsområden, men en gemensam plikt att säkra sådana åtaganden är inte detsamma som att de politiska besluten ska ta sig formen att bara staten får utföra tjänsterna.

– Det politiska systemet kan fylla plikterna genom att skapa goda ramverk och säkra finansieringen.
Alla organisationer behöver tryck utifrån

Hans Bergström menar att först när ett företag får tryck på sig att ta hänsyn till någon utanför organisationen så blir det anpassning till kunderna och klienterna.
– I varje organisation är det bekvämast att vara inåtvänd, värna om de egna arbetsvillkoren, dra ner på arbetstider och inte göra mer än nödvändigt. Inför monopol får patienten stå med mössan i hand, bara när det finns alternativ så kan patienten räta på ryggen och kräva bättring.
Därför bör vi ha etableringsfrihet inom ramen för auktorisation även inom sjukvården, menar han.

– Valfrihet, konsumentmakt och etableringsfrihet är en helhet. Det existerar ingen valfrihet om det inte finns motsvarande rätt att erbjuda ett val.

Hans Bergström säger att han tror mer på en statlig bilfabrik än statlig vård som monopol.
– När vi talar om vården rör vi oss inom ett fält som inte kan standardiseras som produktion av spik eller bilar. Mötet med individen är för känsligt för att kunna ingå i en standardiserad offentlig modell. Man måste ge utrymme för experiment och utveckla motivationen hos medarbetarna genom att tillåta olika utvägar.

Offentliga byråkratier bromsar experiment och förnyelse därför att det ofta krävs en enorm energiinsats för att övervinna alla hinder och starta experiment enligt budordet; Så här har vi aldrig, eller så här har vi alltid gjort.

Duktiga individer som står för nya impulser och vill starta egna verksamheter kan bara göra det i kraft av att de får ett visst utrymme vid sidan av den normala verksamheten, menar Hans Bergström.

– Det är också en svår förlust för vården om iderika människor, som inte står ut med bromsklossar i den offentliga förvaltningen, förbjuds att pröva sina idéer utanför det offentliga. Inom forskningen finns till exempel i USA en stor sektor av fria institut där det är en viss kategori av människor som trivs och gör fantastiska insatser, som aldrig skulle kunnat fortsätta att forska på universitet för att de upplever det för revirinriktat. Det finns läkare och sjuksköterskor som troligtvis skulle lämna yrket om de inte kunde hitta någon annan form att jobba inom än den offentliga.

Hans Bergström säger att det på vårdområdet finns många exempel på institutionell dumhet.
– Sverige är därvidlag inget undantag. Man arrangerar system så att de får helt andra effekter än de man vill ha. Sjukvården och sjukpenningen är ett typexempel.

Sjukvården har ett absolut tak, medan sjukpenningen får springa iväg hur långt som helst eftersom det tillhör rättigheterna. Följden är attn tillåter att sjukpenningen tillåts kosta 10 miljarder kr extra, samtidigt som landstinget ger order till Radiumhemmet att bara ha tio procent patienter på en viss typ av cancermedicin oavsett hur patienterna ser ut och oavsett vad läkarna bedömer att patienterna behöver.

– Cancervården är på väg att bli en stor skandal bara för att man arrangerat reglerna på det här viset, menar han.
Hans Bergström tycker att stopplagen vridit tillbaka klockan.

– På 90-talet hade det påbörjats en intressant utveckling. Diskussionen gällde mer utformningen av finaniseringssystem, auktorisationer och övervakning, än huruvida privata alternativ skulle vara tillåtna.

Vi såg också en väldigt intressant sak, nämligen att först när Sverige fick en viss sektor av privat verksamhet fick man legitimitet att upprätta granskande myndigheter för kvaliteten.

– Vi måste tillbaka till det perspektivet och diskutera kvaliteten. Hur ska vi mäta resultat? Hur tar vi tillvara yrkeskårers stolthet och kunnande? Hur utformar vi finansieringssystem och övervakning och regler för sanktioner med mera? Hur får vi förnyelse och hur blir Sverige åter ett ledande land för medicinska innovationer? Hur tar vi bättre tillvara det försteg vi borde kunna ha ifråga om IT i vården, patientregister och närhet mellan forskning och vård ifråga om kliniska studier? Frågor som dessa är de verkliga och viktiga, inte att förbjuda privat verksamhet, menar Hans Bergström.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera