Nyhet

”De medicinska kärnfrågorna har trängts undan av annat”

På SÄS i Borås är andelen utländska läkare cirka 40 procent; de flesta kommer från Tyskland, Grekland, Polen och Ungern. Många har av dem har förvånats över att så få läkare är chefer i sjukvården.

– Jag jobbade som läkare i Tyskland i 13 år och där är det en självklarhet att det är läkare som är klinikchefer eftersom de har kunskap och kompetens om de medicinska frågorna. Till sin hjälp har de duktiga sjuksköterskor som kan komplettera läkaren med sin specifika kompetens. I Västra Götalandsregionen har jag hjälpt till i rekryteringen av utländska läkare, och de flesta blir väldigt förvånade när de inser att de får en sjuksköterska till chef.

Peter Geiger är överläkare på anestesikliniken på SÄS. Sedan drygt ett och ett halvt år tillbaka har han en sjuksköterska som verksamhetschef. Bredvid henne finns en medicinskt ledningsansvarig läkare. Man har också tillsatt särskilda läkarchefer som är underordnade verksamhetschefen och som har den närmaste kontakten med läkargruppen.

Tandlös chefsbefattning leder till konflikter

– Det är en tandlös befattning, läkarchefen har begränsade resurser till sitt förfogande och få befogenheter. Främst handlar det om personaladministrativa arbetsuppgifter. Den här uppdelningen av ansvar är djupt olyckligt och ställer till problem och konflikter i den praktiska vardagen.

Eftersom verksamhetschefen inte har det medicinska ansvaret ställs det stora krav på den medicinskt ansvarige läkaren att hålla verksamhetschefen informerad om frågor och ställningstaganden av medicinsk karaktär. Detta förutsätter att de olika professionerna har stort förtroende och stor tillit till varandra, och att prestige- och revirstrider läggs åt sidan. Det som ser ut att kunna fungera på pappret, fungerar mindre bra i den praktiska verkligheten, säger Peter Geiger.

Det stora problemet, menar han, är att det finns ett dominerande ekonomiskt förhållningssätt som konkurrerar ut de medicinska kärnfrågorna som handlar om etik, prioriteringar, kvalitet och patientsäkerhet.

– Jag tror inte att varken politiker eller sjukhusledningen har förstått betydelsen av de etiska värderingar och medicinska prioriteringar som vi läkare hela tiden gör i den vardagliga sjukvården. I takt med att sjukhusen utvecklats till stora produktionsenheter uppstår ständigt krockar mellan ekonomi och de medicinska kärnfrågorna. Och ju större plats det ekonomiska förhållningssättet tar, ju mindre utrymme får det medicinska perspektivet. Det uppstår hela tiden situationer där man som läkare brottas mellan etik och ekonomi, säger Peter Geiger.

Det kan till exempel handla om att man som läkare fördröjer ett beslut att operera en patient akut på natten och istället väntar till morgonen därpå av ekonomiska skäl.

Ett annat exempel är patienter med hjärtstopp. Det finns klara behandlingsindikationer för hur och när man ska kyla ned dessa patienter, och så finns det kontraindikationer som leder till svåra avgränsningar i den kliniska vardagen. Men återigen, ska man satsa på ett dygns extra intensivvård som kostar tusentals kronor, eller ska man avstå på grund av ekonomiska budgetramar och besparingsskäl? Ett skäl att säga nej kan handla om huruvida man väljer att tolka bidiagnoser som en kontraindikation. Vi hamnar mer och mer i gränsområdena mellan etik och ekonomi, säger Peter Geiger.

Prioriteringsfrågorna har hamnat i skymundan

Även prioriteringsfrågorna har hamnat i skymundan, menar han. Nyligen sökte en patient akutsjukvård och det visade sig att han behövde en typ av behandling som inte kunde erbjudas på SÄS. Man beslutade därför att flytta patienten till Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– I det här fallet bedömde vi att en narkosläkare eller narkossjuksköterska behövde åka med i ambulansen eftersom det fanns indikation på att patienten behövde intuberas. Men då skulle vi tvingas stänga hela operationsverksamheten i minst fyra timmar. Vad vi än beslutade skulle patientsäkerheten äventyras på det ena eller andra sättet. Jag och läkarkollegor med mig önskar att det lades större vikt vid den här typen av medicinska frågor och att de tydligare diskuterades på klinik- och sjukhusledningsnivå, säger Peter Geiger.

Hur sjukvården ska ledas är en kärnfråga. Men tyvärr, menar han, reduceras debatten ofta till en fråga om makt.

– Vi som är läkare får ofta höra att vi har så mycket makt. Men det har vi ju, och det ska vi ha. I alla fall när det handlar om medicinska beslut och prioriteringar. Det är vår plikt som läkare. Men det innebär också att vi har ett stort ansvar, alla beslut är inte roliga, det händer att patienter som vi har ansvar för dör. Därför anser jag att verksamhetschefer bör vara läkare eftersom de kan ta det medicinska helhetsansvaret.

Se också:
”Lättviktsdoktor” ett accepterat yrke i USA sedan 40 år tillbaka
Sjukhuset som tagits över av sjuksköterskor

”De medicinska kärnfrågorna har trängts undan av annat”
Sjukhuschef Ingela Tuvegran: Hur kommer det sig att ni har så missnöjda medarbetare?
”Alla blev vinnare när de biomedicinska analytikerna tog över neurografierna”
”Dokumentationshysteri tvingar alla yrkesgrupper att arbeta med fel saker”
Socialstyrelsen positiv till uppgiftsglidning
Skälet för uppgiftsglidning ska vara förbättrad vårdkvalitet och inte patientfarliga besparingar

Endoskopi

– Är det rätt att utbilda sjuksköterskor till endoskopister?
”Beslutet att utbilda sjuksköterskor till endoskopister är illa övertänkt”
”Jag ser bara fördelar”
”Vi är kluvna, endoskopin ett dilemma”
”Ett litet sjukhus har inte möjlighet att utbilda både sjuksköterskor och ST-läkare”
”Yngre läkare behöver träna mer på ingrepp som endoskopier”
I Lund finns inget intresse för endoskopiutbildningen för sjuksköterskor

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-06

Tema: Ledarskap / ”Att bli verksamhetschef var som att kliva in i en snöstorm” / Forskare: Detta gör en ledare bra / Hälso- och sjukvårdsdirektören som kom utifrån och fick lämna efter bara åtta månader / Så arbetar Läkarförbundet för att läkare ska kunna bli chefer / Politikernas våra drömmar: Visioner och värdegrunder / Så gick Västerbotten från ”världsbäst” till ”från fjäll till kust / November 2019 blev en svart månad för den svenska landstingssjukvården

Prenumerera