Nyhet

”Bara fördelar på sikt att fler läkare utbildas utomlands”

– Man kan inte förvänta sig att de kan komma och fungera självständigt på direkten.
Med ”de” syftar Simina Gherman (bilden) på alla de svenska studenter som läser till läkare i Rumänien, men som så småningom kommer att återvända till Sverige för att jobba inom den svenska vården.

Auktoritära lärare, mycket att plugga och tuff närvarokontroll är vad hon själv minns från sin studietid i Rumänien på 1980-talet.

Liksom den svenska har den rumänska läkarutbildningen förändrats genom åren, men Simina Gherman tror att läkarstudenter i Sverige får ta mycket mer eget ansvar för sina studier än läkarstudenter i Rumänien.

– Men utbildningen var väldigt bra kunskapsmässigt, det är samma medicinkunskaper i Rumänien som används här i Sverige, förklarar Simina Gherman.

Förhållningssättet till patienterna skiljer

Den största skillnaden mellan rumänsk och svensk läkarutbildning tror hon ligger i förhållningssättet till patienter och anhöriga, ett ämne som inte alls diskuterades när Simina Gherman var student. Hur man ger svåra besked var till exempel något som hon saknade som nyutbildad läkare. Och de lagar som styr vården varierar naturligtvis också från land till land.

– Jag hade aldrig hört talas om sekretess innan jag kom till Sverige, skrattar Siminia Gherman.
Det är snart 30 år sedan hon kom hit som politisk flykting från sitt hemland som då var en kommunistisk diktatur. Hon hade en gedigen utbildning i bagaget. Förutom en sexårig grundutbildning hade hon gjort AT-tjänst på en vårdcentral i tre år, en AT-tjänst som Simina Gherman beskriver som tuff.

Men trots Simina Ghermans alla erfarenheter krävde Socialstyrelsen att hon skulle göra om sin AT-tjänst i Sverige för att få svensk läkarlegitimation. Hon skulle också gå en språkkurs för svensk sjukhuspersonal och klara av ett medicinskt kunskapsprov som var såväl praktiskt som teoretiskt.

I dag kan Socialstyrelsen inte ställa sådana krav på läkare från andra EU-länder. (Se sidan xx)
Trots 160 ansökningar till olika sjukhus blev Simina Ghermans inte kallad till en enda intervju.
Allt kändes hopplöst, men Simina Gherman beslutade sig för att ta saken i egna händer. Hon gick in på gynekologkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och frågade efter chefen där.

– Jag fick gå bredvid honom och han gav mig sedan rådet att söka en auskultationsplats. Hade jag inte träffat honom vet jag inte om jag hade orkat.

I Kungälv fick Simina Gherman till slut just en auskultationsplats, en plats som kom att leda till vikariat och sedermera till AT- och ST-tjänst. Sedan 1998 arbetar hon på Sahlgrenska.
Väl yrkesverksam är det aldrig någon, varken kollegor eller patienter, som har ifrågasatt hennes kompetens för att hon är utbildad i Rumänien.

Hon tror att det är lättare för läkare med utländsk utbildning att komma in i det svenska sjukvårdssystemet i dag än vad det var när hon själv kom till Sverige, men hon tror ändå att de ulandsstuderande läkarstudenterna behöver mer stöd och vägledning än vad de får i dag för att på bästa sätt integreras i den svenska sjukvården. Ett förslag är att ge varje svensk läkarstudent som studerar i utlandet och som vill återvända till Sverige en läkare på hemmaplan som mentor att hålla kontakt med under hela studietiden.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-05

Tema: Övertider / Tema: Vem satsar på intermediärvårdsplatser? / Vårdcentraler kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp / Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor / Så ska den digitala läkarassistenten Alma hjälpa läkare / Porträttet: Camilla Starck

Prenumerera