Nyhetsarkiv

”Avgränsa det allmänna åtagandet för sjukvård”

Jag kommer efterfråga kvalificerat omhändertagande, jag kan acceptera kostnadseffektiv vård, men önskar inte bli behandlad på billigaste möjliga sätt för att sjukvården är underfinansierad.
Jag vill inte åldras fången i mitt hem, vårdad av en japansk äldrevårdsrobot som i bästa fall tar mig med på virtuella skogspromenader. Jag vill, som alla andra, bli gammal med värdighet och bestämma över mig själv så länge jag kan. Är det en realistisk möjlighet för en femtiotalist och hur skall jag öka mina möjligheter till en sådan framtid?

Gruppen äldre växer snabbt

Gruppen äldre och gamla kommer att växa snabbt de kommande 30 åren och allt fler i den yngre generationen kommer att behöva vårda allt fler ur den äldre. I synnerhet i Norrland där befolkningen sannolikt kommer halveras. Denna vård av en åldrande befolkning kommer att bli kostsam och det krävs att vi redan idag planerar finansieringen av vår framtida välfärd, såväl i glesbygd som i Rosengård.

Björn Lindgren, professor i hälsoekonomi i Lund, skriver i IHE:s senaste informationsblad om hälso- och sjukvården år 2040. Då förväntas var fjärde invånare vara 65 år eller äldre och var tolfte 80 år eller äldre.

De sammanlagda kostnaderna för slutensjukvård och äldreomsorg har då uppskattningsvis ökat från idag 20 procent till 36 procent av hushållens direkta skatter.
Professor Lindgren anser den mest framkomliga finansieringsvägen vara en förbättrad folkhälsa och ökade förutsättningar att delta i arbetslivet även efter 70 års ålder. Han efterfrågar också en tydlig avgränsning av det allmännas ansvar och kompletterande försäkringar för resten.

Han får medhåll av professor emeritus i industriell ekonomi från KTH, Gunnar Eliasson, som i en rapport från Globaliseringsrådet, förespråkar en delning av sjukförsäkringen i en offentlig bit som garanterar alla likvärdig vård och en privat del för medicinska ”à la carte” produkter.
Riktiga kunders privata efterfrågan kommer att styra utvecklingen mot en internationellt konkurrenskraftig hälsoindustri och möjligheterna till förbättrad livskvalitet upp i högre åldrar ger potential att med hjälp av entreprenörskap och valfrihet i vården, utveckla medicinteknologiskt avancerade hälso- och sjukvårdskoncept, enligt Gunnar Eliasson.

Johan Calltorp, professor i hälso- och sjukvårdsadministration i Göteborg, har för Socialdepartementets räkning 2007 gjort en internationell översikt av olika ersättningssystem inom hälso- och sjukvården. Hans slutsats är att de nästan enbart tillfredställer ekonomiska drivkrafter men att det är viktigt att vidga perspektivet och räkna med belöningsfaktorer som yrkesetik, patienters uppskattning och professionell stolthet.

Holland ett intressant exempel

I översikten ingår bl.a. Holland där medborgarna sedan 2006 har en obligatorisk sjukvårdsförsäkring där individen väljer försäkringsbolag som i sin tur väljer vårdgivare.

Försäkringarna omfattar ett överenskommet nationellt sjukvårdsåtagande och extra tillval utöver detta. Det ger patienten ökad makt, dels att välja bolag och därmed vårdgivare för en tillräckligt bra vård och dels att välja standard utöver detta. Vårdgivarna ersätts i sin tur av system som förutom ekonomiska incitament även belönar resultat och kvalitet. Ett intressant upplägg att följa.

När utredningen ”Patientens Rätt” nu sitter och filar på ett förslag till ”ett nytt system som skall reglera förutsättningarna för privata vårdgivares rätt att med offentlig ersättning etablera sig och verka i landstingens öppna hälso- och sjukvård utanför primärvården” har de ingen lätt uppgift framför sig.
Systemet som skall skapas bör bädda för ett paradigmskifte där vinster skall välkomnas i vården.

Entreprenörsanda, autonomi och arbetsro skall få gräsrotskulturer med fokus på goda processer att spira. Incitament skall bidra till att det lönar sig att forska, fortbildas och utveckla vården. Kloka långsiktiga ersättningsregler skall premiera goda medicinska resultat. En kollektivt förhandlad rättvis taxa för det som åstadkoms skall inspirera alla vårdgivare.

Avgränsa det allmänna åtagandet

I det arbetet bör utredningsgruppen ta fasta på ovan nämnda tre professorers råd och fokusera på att systemet skall möjliggöra en avgränsning av det allmänna åtagandet så att kostnadskontroll för den offentliga finansieringen blir möjlig.

Dessutom bör systemet främja utvecklingen av en konkurrenskraftig hälsoindustri via goda incitament till vårdgivarna och leverans av bra produkter till patienterna. Om inte medborgarna litar till sin makt att välja potenta vårdgivare så kommer de inte i framtiden vilja finansiera den offentliga hälso- och sjukvården.
Vi läkare (som önskar bli 85) måste ta vårt ansvar och engagera oss i utvecklingen av medicinska professionella resultat som går att ekonomiskt och kvalitativt utvärdera och rättmätigt belöna. Det är bara vi läkare som kan skilja medicinsk effektivitet från kreativ bokföring och det är vi läkare som kan kapa kostnaderna effektivare än de flesta ekonomidrillade managers.

Det återstår bara för oss att låta vår medicinska kunskap paras med ett effektivt management för att därmed möjliggöra en gemensam anständig välfärd framöver, så att vi alla vågar satsa på 85 års-ribban!

Marie Wedin, ordförande i Sjukhusläkarföreningen.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera