Nyhetsarkiv

”Är man kritisk eller obekväm är risken stor att man får sparken”

Efter många år som chef i den offentliga sjukvården, arbetar kirurgen Jan Hedenbro nu som verksamhetschef för det privata vårdföretaget Aleris Obesitas Skåne. Han har även kvar en överläkartjänst vid Skånes universitetssjukhus.

Bägge sektorer behöver lära av varandra om inte utvecklingen ska stagnera, menar han.

När Aleris vann upphandlingen av specialiserad obesitaskirurgi för vuxna i Region Skåne, rekryterades Jan Hedenbro till chefsuppdraget.

Har lämnat en chefsstol

Han anställdes på halvtid i maj 2009. Då hade han också kvar ett chefsuppdrag på universitetssjukhuset i Lund, men det var inte hållbart i längden och kritiken lät inte vänta på sig.

– Det går inte att sitta på två chefsstolar där den ene beställer av den andre. I dag arbetar jag 75 procent som chef för Aleris Obesitas Skåne, och cirka 25 procent som överläkare vid universitetssjukhuset. Jag har lämnat över stafettpinnen som teamchef, men deltar och assisterar vid operationer, säger Jan Hedenbro.

Aleris har mottagning i Kristianstad och i Lund där även administrationen finns. Vårdföretaget utför laparaskopisk gastric bypass på personer med kraftig övervikt och fetma. Den störste uppdragsgivaren är Region Skåne, men företaget har även avtal med landstingen i Blekinge, Kronoberg, Östergötland, Västra Götaland och Halland. Aleris har kapacitet att genomföra cirka 1000 fetmaoperationer om året, det är drygt en femton procent av all fetmakirurgi som görs i Sverige.

– Vi är ett högvolymcenter och våra kirurger blir väldigt tränade och kompetenta på den här typen av kirurgi. Vi genomför kanske tio gånger fler operationer än ett stort offentligt sjukhus som ska leverera så mycket annat, säger Jan Hedenbro.

Stora brister i vårdkedjan

Det finns dock stora brister idag när det gäller kompetensen för resten av vårdkedjan, menar han.

Efter att patienten genomgått sitt ingrepp och vårdepisoden är över, flyttas ansvaret för patienten tillbaka till landstinget. Om det då tillstöter komplikationer är det den offentliga vårdgivarens ansvar att ta hand om problemen.

– Många patienter riskerar då att hamna mellan stolarna på grund av att det finns brister i vårdkedjan. Det saknas idag på många håll i den offentliga vården kompetens och kunskap att ta hand om dessa patienter. Landstingen borde ge privata vårdföretag ett utökat uppdrag att också ansvara för utbildning. Det är mindre än hälften av landets kirurgkliniker som utför denna typ av kirurgi.

Kompetenssystem

De flesta läkare får inte lära sig, varken under sin utbildning eller i sin kliniska tjänstgöring, att ta hand om den här typen av patienter när de får en komplikation i efterförloppet.

Landstinget borde se till att sjukhus med akutmottagningar också har ett system med kompetenser så att patienter som genomgått fetmakirurgi får ett bra omhändertagande, säger Jan Hedenbro.

Aleris har nu inlett ett samarbete med några kliniker som skickar kirurger för träning och utbildning i Kristianstad. Hemmakliniken står för lönen under utbildningstiden.

– Initiativet kommer från oss som känner ansvar för fetmakirurgin och som ser risker med utvecklingen om vi inte åtgärdar bristerna. De som köper en utbildningsplats hos oss får vara med om kanske 100 operationer under några veckor. Det skulle ta ett helt år att nå upp till samma volym i landstinget, säger Jan Hedenbro.

System ska prioritera utveckling

Ansvaret för forskning, utbildning och utveckling ligger hos landstinget. Men när privat vård dominerar ett helt fält, som obesitaskirurgin, är det viktigt att landstinget också för över resurser och ansvar för forskning och utbildning till de privata aktörerna.

– Jag gillar att man inom universitetssjukhusen automatiskt axlar ansvaret att utbilda nästa generation. Och att man har ett system som premierar forskning och utveckling.

Det finns stora fördelar, menar Jan Hedenbro, att som anställd i ett privat vårdföretag, ha en bakgrund från forskning och klinik i den offentliga sjukvården. Såväl privat som offentlig sektor behöver lära av varandra.

– Tillsammans med universitetet har Aleris startat en utbildning för att höja kompetensen inom fetmakirurgin. Vi har gynnsamma utbildningsförutsättningar. På ett ledningsmöte med Aleris lyfte jag frågan eftersom jag tycker att vi har ett samhälleligt ansvar.

– Eftersom vi som arbetar på Aleris är smått fanatiska vad gäller flöden, så är vi noga med att mäta varje del av verksamheten. Tempot är snabbt, varje sak vi gör ska vara genomtänkt och dokumenterad så att vi hela tiden kan få en återkoppling och chans att rätta till eventuella brister, säger Jan Hedenbro.

Personligt ansvar ger incitament

I privat verksamhet där ersättningen bygger på prestation, finns det starka drivkrafter för den enskilde läkaren att hålla ett högt flöde.

– Har man dessutom ett personligt ansvar för sina patienter och för eventuella komplikationer, så är incitamentet att hålla en hög kvalitet starkt. Så är det inte riktigt i den offentliga sjukvården, säger Jan Hedenbro.

Samtidigt, menar han, är den höga andelen av högpresterande konsultläkare inom privat vårdsektor, en utmaning.
Det är inte lika enkelt att vara en tydlig chef om man har många konsultanställda läkare, jämfört med om man är chef för specialistläkare med flerårsförordnanden.

– Lönekonstruktionen för konsultläkare innebär att de endast presterar utifrån det som står i kontraktet. Om jag som chef vill att vi ska skaffa en profil inom andra områden eller utöka vårt ansvarsområde, så är det väldigt svårt om det inte står i avtalet. Man gör endast det som man får betalt för och det kan vara begränsande, säger Jan Hedenbro.

Med sin bakgrund och sina erfarenheter från den offentligt drivna sjukvården, vill han slå vakt om att kvalitet, forskning och utbildning får ett stort utrymme även i privatdriven sjukvård.

Kritisk till synen på chefskap

Jan Hedenbro ställer sig kritisk till dagens syn på chefskap vid Skånes universitetssjukhus.

Utveckling mot professionella ledare på heltid utan förankring i klinik och forskning, innebär en risk, menar han.

– Utan en överläkartjänst i botten och utan möjlighet att falla tillbaka på forskning, är risken stor att man blir mer lojal mot systemet och sin egen trygghet.

Många chefer på Skånes universitetssjukhus lever i en otrygg situation.

– Är man kritisk eller obekväm är risken stor att man får sparken. Jag upplever att många chefer på Skånes universitetssjukhus lever i en otrygg situation, på sikt tror jag det är en farlig utveckling, säger Jan Hedenbro.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera