Nyhet

”Alla blev vinnare när de biomedicinska analytikerna tog över neurografierna”

I dag utreder biomedicinska analytiker patienter med misstänkta neurologiska funktionsstörningar med hjälp av neurografi. Sedan cirka tre år tillbaka utför de även vissa typer av IOM, Intraoperativ Monitorering självständigt.

Delegeringen av arbetsuppgifter har resulterat i ett mycket bättre resursutnyttjande, menar Karin Båtelson, överläkare vid avdelning för Klinisk Neurofysiolog vid SU.

– Den stora vinsten är att köerna blir kortare och att vi läkare får mer tid att ägna oss åt mer avancerade uppgifter. Neurografi tar lång tid att göra och den kan med fördel skötas av välutbildade biomedicinska analytiker. Därefter tar en specialistläkare vid och bedömer resultatet och avgör om utredningen räcker eller om man måste gå vidare.

– Rent praktiskt blir de biomedicinska analytikerna experter eftersom de utför flest neurografier, men det är vi läkare som har utbildnings- och kvalitetsansvaret, säger Karin Båtelson.

Inte alla förtjusta till att börja med

När förslaget först presenterades, att ett fåtal specialutbildade BMA skulle lära sig neurografi och därefter att alla BMA skulle kunna metoden, protesterade till en början några läkare. De var bekymrade för kvaliteten.

– Men vi fick stöd av klinikens professor och det var väldigt roligt för oss.
Och i efterhand har vi kunnat se att den här arbetsfördelningen mellan läkare och biomedicinska analytiker har skärpt till kvaliteten på undersökningarna.
Vi blir väldigt tekniskt kompetenta, medan läkarnas kompetens ligger i själva analysarbetet, säger Ann-Britt Andrén.

Hon är biomedicinsk analytiker och har arbetat vid avdelningen för klinisk neurofysiologi sedan 1980. I dag är det en självklarhet att det är BMA (vid avdelningen finns det 12 stycken) som utför de neurografiska undersökningarna.

– Förutom att vi har fått mycket mer intressanta arbetsuppgifter har vi också fått högre lön. Det är stimulerande att få vara med i utvecklingen av nya metoder. Det är så mycket som har förändrats de senaste tio, femton åren.

”Vi känner oss uppskattade idag”

– Idag arbetar läkare och BMA sida vid sida, så var det inte förr. Då blev vi knappt tilltalade och vi vågade heller inte yttra oss. I dag känner vi oss väldigt uppskattade av läkare och vi bägge ser nyttan av att kunna komplettera varandra, säger Ann-Britt Andrén.

Vid neurografi stimuleras perifera nerver med elektriska impulser. Genom att mäta nervledningshastigheten kan man fastställa nervers funktion och upptäcka eventuella skador och sjukdomar.

Till avdelningen för Klinisk Neurofysiologi remitteras patienter med neurologiska besvär. Det kan till exempel handla om patienter som ska genomgå utredning för ALS eller polyneuropatier, det vill säga funktionsnedsättningar av perifera nerver som kan ge symtom som darrningar, surrningar och domningar i exempelvis händer och fötter.

– Det tar tid att lära sig metoden, det finns många fallgropar och det krävs att man kan bedöma när tekniken felar och provsvaren blir avvikande. Jag måste också veta när jag kan avsluta stimuleringen och när jag måste fortsätta för att utredningen ska bli fullständig. Den tekniska utvecklingen har också inneburit att det har blivit lättare för läkare att bedöma kvaliteten i efterhand, vilket innebär att vi kontinuerligt får en återkoppling på det vi gör och kan förbättra oss, säger Ann-Britt Andrén.

I dag utför hon och en kollega även IOM, intraoperativ monitorering. Det är en relativt ny övervakningsmetod som visat sig kunna reducera antalet skador i nervsystemet i samband med skoliosoperationer.

– Vi har fått delegering att utföra denna övervakning som förr sköttes av läkare. Det är klart mycket billigare och mer effektivt för verksamheten att vi som BMA sköter övervakningen.

Under själva operationen är det den opererande läkaren som har patientansvaret, BMA:s roll är att övervaka och förhindra att nervskador uppstår och att operationen kan genomföras så säkert som möjligt.

Karin Båtelson är den läkare som är ansvarig för intraoperativ monitorering.
– Skälet till att vi lät BMA ta över, var att vi såg att de blev tekniskt skickliga och allt mer säkra på bedömningarna. Fördelen är att jag inte behöver vara låst på operation i många timmar, utan kan ägna mig åt andra saker. Jag finns dock alltid tillgänglig för de biomedicinska analytikerna eller för ryggkirurgerna om de behöver mig och min kompetens, säger Karin Båtelson.

För att värna om kvaliteten, menar hon, är det viktigt att ständigt följa med i teknikutvecklingen och se till att nya och mer effektiva metoder införs och tillämpas och att de sedan utförs av rätt kompetenser.

Bara fördelar

– Den kunskap som BMA erövrar går inte att läsa sig till, utan det handlar om fallenhet, träning och erfarenhet. Man kan likna det vid en lärling- och gesällrelation. Vi ser bara vinster med att de kan ta över kvalificerade arbetsuppgifter som frigör läkarresurser. Patientansvaret stannar hos oss läkare. Och det är också vi som är ansvariga för att undersökningarna håller högsta kvalitet och att patientsäkerheten inte äventyras, säger Karin Båtelson.

Se också:
”Lättviktsdoktor” ett accepterat yrke i USA sedan 40 år tillbaka
Sjukhuset som tagits över av sjuksköterskor

”De medicinska kärnfrågorna har trängts undan av annat”
Sjukhuschef Ingela Tuvegran: Hur kommer det sig att ni har så missnöjda medarbetare?
”Alla blev vinnare när de biomedicinska analytikerna tog över neurografierna”
”Dokumentationshysteri tvingar alla yrkesgrupper att arbeta med fel saker”
Socialstyrelsen positiv till uppgiftsglidning
Skälet för uppgiftsglidning ska vara förbättrad vårdkvalitet och inte patientfarliga besparingar

Endoskopi

– Är det rätt att utbilda sjuksköterskor till endoskopister?
”Beslutet att utbilda sjuksköterskor till endoskopister är illa övertänkt”
”Jag ser bara fördelar”
”Vi är kluvna, endoskopin ett dilemma”
”Ett litet sjukhus har inte möjlighet att utbilda både sjuksköterskor och ST-läkare”
”Yngre läkare behöver träna mer på ingrepp som endoskopier”
I Lund finns inget intresse för endoskopiutbildningen för sjuksköterskor

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-06

Tema: Ledarskap / ”Att bli verksamhetschef var som att kliva in i en snöstorm” / Forskare: Detta gör en ledare bra / Hälso- och sjukvårdsdirektören som kom utifrån och fick lämna efter bara åtta månader / Så arbetar Läkarförbundet för att läkare ska kunna bli chefer / Politikernas våra drömmar: Visioner och värdegrunder / Så gick Västerbotten från ”världsbäst” till ”från fjäll till kust / November 2019 blev en svart månad för den svenska landstingssjukvården

Prenumerera