– Var tredje professor ska vara kvinna år 2008
Vid Karolinska Institutet, KI, är knappt hälften av lektorerna kvinnor, men sedan händer något. Kvinnor blir inte befordrade till professor i lika stor utsträckning som män, av 322 professorer vid KI är 267 män.– Det finns en stor omedvetenhet och okunskap om de här frågorna, särskilt i grupperingar eller vid institutioner där det är kliniskt rent på kvinnor. Men det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är manliga chefer och prefekter som har svårt att acceptera duktiga kvinnor. Även vissa kvinnor har svårt att släppa fram kompetenta kvinnor, säger Harriet Wallberg-Henriksson.
Hon är professor i fysiologi och sedan 2004 rektor för KI, den första kvinnliga rektorn i institutets historia. Nyligen blev hon också vald till den mäktigaste personen i Forskarsverige av tidningen Ny Teknik.
”Jag har haft tur”
– Jag har under min karriär haft tur och blivit stöttad av manliga chefer som trott på mig, men för många kvinnor är det tufft. Inom universitetsvärlden stöttas inte de på samma sätt som män, seniora chefer hjälper fram duktiga manliga kollegor och ser inte att det finns lika eller till och med högre meriterade kvinnor, säger Harriet Wallberg Henriksson.
Hon kan inte se att jämställdhetsfrågorna har påverkats i någon riktning i samband med universitetssjukhusens sammanslagning.
– Det är nog inte storleken som avgör, mycket viktigare är att medvetandegöra alla chefer om jämställdhetsproblematiken.
Strategigruppen för jämställdhet jobbar nu med att kontinuerligt ta fram förslag till åtgärder. Målet är att frågor kring jämställdhet ska genomsyra all verksamhet, men för att nå dit krävs mer kunskap, medvetenhet och förändringar av attityder och beteenden, säger Harriet Wallberg-Henriksson.
Sedan professor Jan-Åke Gustafsson blev ordförande för Strategigruppen för jämställdhet, har han på allvar fått upp ögonen för att kvinnor särbehandlas på grund av kön.
– Jag har lärt mig mycket under de här två åren och jag är djupt upprörd över orättvisorna, bland annat den dolda diskrimineringen av kvinnliga forskare.
Som mentor för såväl manliga som kvinnliga forskare har han sett hur olika de behandlas. Vid möten med en manlig ordförande, utsätts kvinnor för mer tidspress och stress än män.
Jan-Åke Gustafsson har också uppmärksammat att välmeriterade kvinnor som strider för sin sak anses vara bitchiga, medan männen framstår som starka och drivande.
– Vid tillsättningen av en professur fanns två jämnstarka kandidater. Den ene var man och den andra en kraftfull lika välmeriterad kvinna, men hon betraktades som besvärlig och fördes åt sidan. Det exemplet återspeglar problematiken som finns, säger Jan-Åke Gustafsson.
Strategigruppen vill fram till 2008 öka kvoten kvinnliga professorer från dagens 19 procent till 30 procent. Ett mål som väl uppfyller regeringens regleringsbrev. En väg är att inrätta fler kvinnliga lektorat; som lektor kan man ansöka om att bli befordrad till professor när man uppfyller meritkraven.
– Kvinnor kan behöva stöttning på vägen, i form av till exempel specifika coachingsamtal. Vi har märkt att kvinnor ibland inte har samma goda självförtroende som män, de tycks också i vissa fall vara mer stresskänsliga. Seniora kvinnliga forskare är långtidssjukskrivna i högre utsträckning än sina manliga kollegor, säger Jan-Åke Gustafsson.
Att det blev en man framför en kvinna som blev vald till ordförande för strategigruppen ser han som ett listigt drag av Harriet Wallberg- Henriksson:
– Jag är glad för förtroendet och det är spännande att röra om i grytan. Som välmeriterad manlig forskare och professor kan jag ge en tyngd åt de här frågorna som tyvärr inte alla vill ta på allvar. Jag tror att en kvinna skulle få svårare att göra sig hörd, risken är att hon skulle anses tala i egen sak, säger Jan-Åke Gustafsson.
