Nyhetsarkiv

Satsningen på akutläkare har dränerat neurologin på resurser

Så säger Gunnar Andsberg, specialistläkare i neurologi och verksam vid neurologkliniken. Han är en av initiativtagarna till NOAK- gruppen som består av representanter för akut- och neurologiska kliniken.

Bakgrunden till namnvalet för samarbetsgruppen är att vi såg reformen som en syndaflod, men eftersom beslutet var fattat av sjukhusledningen menade vi att vi gemensamt måste försöka att ro båten i land, säger Gunnar Andsberg.
Akutläkarreformen genomfördes mycket snabbt utan nödvändigt förankringsarbete, det bidrog starkt till att chefer från de olika klinikerna hade svårt att samarbeta, menar Gunnar Andsberg.

Dessutom bemannades akutmottagningen i huvudsak av läkare under utbildning som efter kort utbildningstid inom respektive specialitet skulle handlägga akuta patienter med medicinska, neurologiska, kirurgiska och ortopediska tillstånd. Det skapade en stark oro för patientsäkerheten.

– I dag är dialogen mycket bättre och vi har ett bra samarbete. NOAK har bidragit till detta och är ett nödvändigt forum för diskussion och utveckling av samarbetsformer för patienter med akuta neurologiska tillstånd, säger Gunnar Andsberg.

Grundproblemet är brist på kompetens

Grundproblemet idag, menar han, är att akutläkarorganisationen är förhållandevis ny och att många unga akutläkare ännu inte har hunnit skaffa tillräcklig erfarenhet och kompetens för självständigt arbete.

Ett exempel är omhändertagandet av neurologiska patienter med oklar diagnos. Cirka 40 procent av de patienter som misstänks ha drabbats av TIA, en tillfällig övergående cirkulationsstörning i hjärnan, i själva verket har en annan diagnos.
– Det kan istället vara en patient med migrän eller ett epilepsianfall som inte ska tas om hand av en strokeenhet. Vi vet också att cirka 20 procent av de patienter med misstänkt stroke, i själva verket har en annan diagnos. Det krävs mycket av en akutläkare för att kunna identifiera och hantera den här typen av patienter så att de hamnar på rätt vårdnivå, säger Gunnar Andsberg.

Inom kort ska neurolog- och akutkliniken starta ett gemensamt samarbete kring patienter med misstänkt stroke eller TIA. Syftet är att minimera tiden från insjuknande till behandling; även för de patienter som inte är aktuella för trombolysbehandling.
Tanken är att dessa patienter endast ska passera akuten och sedan snabbt slussas vidare till neurologklinikens strokeenhet.

Strokejour på gång

– Vi planerar att bygga upp en strokejour så att patienterna kan handläggas snabbt och med rätt kompetens tidigt i förloppet. Vi vet inte exakt hur detta ska se ut, det är något vi nu börjar jobba med, säger Gunnar Andsberg.
Huvuduppgiften för akutläkare, som han ser det, är att stabilisera och sortera akutpatienter så att de når rätt vårdnivå så snabbt som möjligt utan för långa fördröjningstider.

– Om tanken är att akutläkare ska kunna allt och ansvara för processer långt in i sjukhuset, då är det en farlig utveckling. Här i Lund upplever jag ändå att vi försöker ta det bästa ur två system för att skapa en bra modell som gynnar patienterna, säger Gunnar Andsberg.

Tror på idén men reformen har tärt på många

Han tror på själva idén med fasta akutsjukvårdsspecialister på akutmottagningen, under förutsättning att det finns ett nära och bra samarbete med andra specialister. Reformen har dock kostat mycket kraft och pengar.
– Stora resurser har tagits från den högspecialiserade vården och det finns fortfarande ett stort missnöje på många kliniker som ser sina verksamheter dränerade, säger Gunnar Andsberg.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera