Satsningen på akutläkare har dränerat neurologin på resurser
Så säger Gunnar Andsberg, specialistläkare i neurologi och verksam vid neurologkliniken. Han är en av initiativtagarna till NOAK- gruppen som består av representanter för akut- och neurologiska kliniken.
Bakgrunden till namnvalet för samarbetsgruppen är att vi såg reformen som en syndaflod, men eftersom beslutet var fattat av sjukhusledningen menade vi att vi gemensamt måste försöka att ro båten i land, säger Gunnar Andsberg.
Akutläkarreformen genomfördes mycket snabbt utan nödvändigt förankringsarbete, det bidrog starkt till att chefer från de olika klinikerna hade svårt att samarbeta, menar Gunnar Andsberg.
Dessutom bemannades akutmottagningen i huvudsak av läkare under utbildning som efter kort utbildningstid inom respektive specialitet skulle handlägga akuta patienter med medicinska, neurologiska, kirurgiska och ortopediska tillstånd. Det skapade en stark oro för patientsäkerheten.
– I dag är dialogen mycket bättre och vi har ett bra samarbete. NOAK har bidragit till detta och är ett nödvändigt forum för diskussion och utveckling av samarbetsformer för patienter med akuta neurologiska tillstånd, säger Gunnar Andsberg.
Grundproblemet är brist på kompetens
Grundproblemet idag, menar han, är att akutläkarorganisationen är förhållandevis ny och att många unga akutläkare ännu inte har hunnit skaffa tillräcklig erfarenhet och kompetens för självständigt arbete.
Ett exempel är omhändertagandet av neurologiska patienter med oklar diagnos. Cirka 40 procent av de patienter som misstänks ha drabbats av TIA, en tillfällig övergående cirkulationsstörning i hjärnan, i själva verket har en annan diagnos.
– Det kan istället vara en patient med migrän eller ett epilepsianfall som inte ska tas om hand av en strokeenhet. Vi vet också att cirka 20 procent av de patienter med misstänkt stroke, i själva verket har en annan diagnos. Det krävs mycket av en akutläkare för att kunna identifiera och hantera den här typen av patienter så att de hamnar på rätt vårdnivå, säger Gunnar Andsberg.
Inom kort ska neurolog- och akutkliniken starta ett gemensamt samarbete kring patienter med misstänkt stroke eller TIA. Syftet är att minimera tiden från insjuknande till behandling; även för de patienter som inte är aktuella för trombolysbehandling.
Tanken är att dessa patienter endast ska passera akuten och sedan snabbt slussas vidare till neurologklinikens strokeenhet.
Strokejour på gång
– Vi planerar att bygga upp en strokejour så att patienterna kan handläggas snabbt och med rätt kompetens tidigt i förloppet. Vi vet inte exakt hur detta ska se ut, det är något vi nu börjar jobba med, säger Gunnar Andsberg.
Huvuduppgiften för akutläkare, som han ser det, är att stabilisera och sortera akutpatienter så att de når rätt vårdnivå så snabbt som möjligt utan för långa fördröjningstider.
– Om tanken är att akutläkare ska kunna allt och ansvara för processer långt in i sjukhuset, då är det en farlig utveckling. Här i Lund upplever jag ändå att vi försöker ta det bästa ur två system för att skapa en bra modell som gynnar patienterna, säger Gunnar Andsberg.
Tror på idén men reformen har tärt på många
Han tror på själva idén med fasta akutsjukvårdsspecialister på akutmottagningen, under förutsättning att det finns ett nära och bra samarbete med andra specialister. Reformen har dock kostat mycket kraft och pengar.
– Stora resurser har tagits från den högspecialiserade vården och det finns fortfarande ett stort missnöje på många kliniker som ser sina verksamheter dränerade, säger Gunnar Andsberg.
Gunnar Andsberg menar att Eva Nordin och Sjukhusläkarens ansvarige utgivare har behov av att felcitera honom.
Så är så klart inte fallet.
Sjukhusläkarens ansvarige utgivare detaljstyr inte det journalistiska arbetet. Det sköts av professionella journalister efter journalistiska principer.
Ansvarige utgivarens roll är att slutgranska tidningen så att det inte förekommer ärekränkande påståenden eller annat i tidningen som bryter mot tryckfrihetsförordningen.
I sin kommentar skriver Gunnar Andsberg att ”det jag sade var att
akutläkarorganisationen är förhållandevis ny och att unga akutläkare ännu inte hunnit skaffa sig erfarenhet och kompetens för självständigt arbete”.
Det var också vad Eva Nordin ordagrant skrev när Gunnar Andsberg beskrev grundproblemet. (Se artikeln).
Vid redigeringen sattes mellanrubriken ”Grundproblemet är brist på kompetens”. Mellanrubriker är till för att underlätta läsningen och ge läsaren en uppfattning om vad kommande stycken handlar om.
Vi överlåter åt läsaren att bedöma skillnaden mellan mellanrubrikens innehåll och Gunnar Andsbergs uttalande.
Gunnar Andsberg säger i artikeln att när akutläkarreformen infördes så var det emot klinikens vilja och innebar stora förändringar och att ”mycket pengar togs från vår klinik”.
Bakgrunden till namnet ”NOAK-gruppen” är enligt Gunnar Andsberg ”att vi såg reformen som en syndaflod”.
I artikeln säger Gunnar Andsberg att ”stora resurser har tagits från den högspecialiserade vården och det finns fortfarande ett stort missnöje på många kliniker som ser sina verksamheter dränerade”.
Vi uppfattade inte att detta exkluderade neurologkliniken, efter Gunnar Andsbergs tidigare uttalanden.
Christer Bark, redaktör för tidningen Sjukhusläkaren.
Journalisten Eva Nordin och ansvarig utgivares behov av att felcitera mig är beklaglig. Akutläkarna i Lund saknar på inget sätt kompetens. Det jag sa var att Akutläkarorganisationen är förhållandevis ny och att unga akutläkare ännu inte hunnit skaffa sig erfarenhet och kompetens för självständigt arbete. Det är olyckligt att artikelförfatteren har velat betona en polarisering mellan Akutläkarorganisationen och Neurologiska kliniken i Lund, en polarisering som jag inte vill kännas vid, eftersom jag anser att vår relation istället utmärks av samarbete.
Neurologin i Lund har inte ”dränerats på resurser” utan det jag sa var att ”andra kliniker upplevt sina verksamheter dränerade”. Journalisten Eva Nordin eller ansvarig utgivare har haft behov av debatt med mig som avsändare.