– Samhället måste använda morot och piska
Det är oerhört viktigt med forskning och nya behandlingsmetoder för att förbättra vården, men lika viktigt är det att de behandlingsmetoder och läkemedel som redan finns används rätt, menar läkaren och forskaren Curt Furberg, som inte är rädd att sticka ut hakan.
Han har kallats ”läkemedelsindustrins fiende nummer ett”, sedan han lett världens största blodtrycksundersökning vars slutsats var att de billigaste och tidigast utvecklade medlen mot högt blodtryck var bättre än de nyare och dyarare läkemedlen.
Idag är Curt Furberg professor på Wake Forest University, Winston Salem i USA där han byggt upp en folkhälsoavdelning med 250 anställda och en årlig budget på 200 miljoner kronor. Han har engagerat sig i patientens situation och inte tvekat att kritisera läkarkåren, industrin och politikerna.
– Den patient som går till doktorn idag har bara 50 procents chans att få optimal behandling och vissa får ingen behandling alls, säger Curt Furberg och hänvisar till en amerikansk rapport som publicerades för några år sedan.
– Rapporten visade att det inte var någon större skillnad mellan förebyggande vård, akut vård och långtidsbehandling och de data som publicerades tror jag gäller över hela världen, menar Curt Furberg.
– Mät kvaliteten på vården och offentliggör resultaten så att kliniker och sjukhus kan jämföras. Då blir vården genast bättre. Ingen vill vara sämst. Det visar exempel från Danmark, USA och många andra håll.
Många barriärer
Curt Furberg menar att det finns många barriärer som förhindrar att patienten får den vård som patienten har rätt till.
Men skulden är ingen enskild grupps, alla är medskyldiga, menar Curt Furberg.
– När det gäller läkarna finns det många som inte är informerade om vilka behandlingsmetoder som är bäst. Det finns läkare som inte övertygas av det de ser eller läser, läkare glömmer, påverkas av marknadsföring, har vissa grundföreställningar om vad som är rätt och riktigt och vissa vill inte ändra sig.
Curt Furberg kritiserar politikerna för att de inte engagerar sig.
– Runt om i världen ger politikerna sjukvården massor av pengar, men försummar plikten att utvärdera vilken valuta man får för pengarna.
– Förmodligen beror det på okunskap om evidensbaserad medicin och att perspektiven bara sträcker sig till nästa val, menar Curt Furberg.
Institutionerna tycker han alltför ofta ägnar sig åt läpparnas bekännelse.
– Alla förespråkar evidensbaserad medicin, men gör inget. Sjukhusen engagerar sig inte. Man sparar för att få verksamheten att gå ihop och begränsar användningen av en del läkemedel.
Industrin påverkar läkarna och skapar olika lojaliteter. Patienterna i sin tur har olika åsikter. I USA har 30 procent sin egen uppfattning om hur de ska behandlas.
Nyckeln för att skapa en bättre sjukvård är att införa kvalitetsmått, menar Curt Furberg.
Enkla åtgärder kan få stor betydelse
Det har visat sig att väldigt enkla åtgärder kan få stor betydelse.
– I Danmark gjordes en studie där vårdkvaliteten undersöktes på 79 avdelningar. Informationen samlades in och skickades tillbaka till de deltagande avdelningarna. Den här väldigt enkla metoden att berätta för sjukvårdspersonalen hur de låg till jämfört med andra i landet visade sig vara otroligt effektiv.
– På 90 procent av avdelningarna satte sig personalen ner och funderade över vad som kunde göras bättre och 75 procent vidtog åtgärder för att förbättra vården, eftersom ingen ville vara sämre än någon annan.
– I USA har man gjort samma sak när det gäller hjärtsjukvården. 5000 sjukhus måste enligt lag rapportera kvalitetsmåt. Just nu är det 57 stycken. Sjukhusen får feedback och precis som i Danmark vill ingen vara sämst. Effekten har blivit kvalitetsförbättringar och de som låg lägst förbättrade sig mest.
Det här är fakta som som Sverige borde ta till sig och så snabbt som möjligt införa kvalitetsmätningar inom sjukvården, menar Curt Furberg, som tycker att det bör göras i samhällets regi, inte i intresseföreningar.
Samtidigt som Curt Furberg poängterar vikten av kvalitetsmätningar höjer han ett varnande finger för de siffror som presenteras.
– Vi måste vara på vår vakt. Kvalitetsmått förskönas. För att få bättre resultat begränsar man patientgrupper och sjukhusdata måste tas för vad de är. Många gånger håller de inte när patienterna blir utskrivna och ska klara medicinering och annat själva.
”Betala efter prestation”
Curt Furberg är stor anhängare av det som kallas ”pay for performance” (Betalning efter prestation).
– I USA har man inom äldrevården lanserat tanken att samhället inte ska betala om en patient läggs in på sjukhus för en operation och får en sårinfektion eller blodförgiftning. Bara att tankarna diskuterades medförde en otrolig reaktion. Vartenda sjukhus satte sig ner och såg över sina hygienrutiner vilket nu lett fram till en markant minskning av sjukhusinfektioner.
– Piska och morot är det enda som får folk att ändra sig. Inom den privata sektorn har man i 14 stater infört ett system för att belöna läkarna som givit gott resultat. De läkare som behandlar hjärtinfarktpatienter och patienter med hjärnblödning efter etablerade principer får 120 dollar extra. Följer läkarna behandlingsriktlinjerna för diabetes får de 70 dollar extra. På det sättet kan en läkare tjäna 25.000-30.000 dollar extra på ett år. Det är försäkringsbolagen som betalar eftersom de tjänar på bättre vård.
Det finns olika system av ”pay for performance”. Det bästa menar Curt Furberg är att sätta en tröskel och belöna de som når över tröskeln och ge de som inte håller måttet mindre betalt.
Men doktorn behöver inte vara med överallt menar Curt Furberg.
– Den stora inbillningen inom medicinen är att man måste vara läkare för att kunna leverera högkvalitativ vård.
Samhället och patienterna skulle tjäna på att doktorn inte är med överallt.
– Jag gillar ordet physician extenders. Vissa saker klarar exempelvis sjuksköterskor bättre. En undersökning visade att sjuksköterskor var mycket bättre på att få patienterna att ta betablockrare efter hjärtsvikt. Sjuksköterskorna var också fyra gånger bättre än läkarna på att ge rätt dos.
