– Överbeläggningar tas fortfarande inte på allvar
Har man alltid för många patienter i förhållande till bemanningen då har man planerat fel, då måste man se över sin organisation. Det säger Pernilla Niia, Arbetsmiljöverket, nationell samordnare för granskningen av landets akutsjukhus.
Trots sambandet mellan personalens arbetssituation och patientsäkerhet, visar Arbetsmiljöverkets granskning, under förra året, att riskerna i arbetsmiljön inte prioriteras.
Skapar ständig oro
Efter att ha genomfört 300 inspektioner vid landets 60 akutsjukhus konstaterade man att överbeläggningar blivit ett normaltillstånd som gör att personalen får slita hårt och ständigt är oroliga att inte hinna med patienterna.
– Det är en sak om man inte hinner klara alla toppar, men inte att alltid ha fler patienter än vad man har bemanning för, säger Pernilla Niia.
Just nu följer man upp fjolårets granskning ute på vårdavdelningar för att se hur de strategier och riskbedömningar fungerar som sjukhusledningarna redovisat.
Arbetsmiljöinspektör Monica Engström menar att även om uppföljningen ännu inte är klar så bekräftas mediebilden av ständiga överbeläggningar.
– En sak som personalen återkommer till som en orsak till överbeläggningarna är att de jobbar med två olika vårdgivare. Det stoppar upp hela vården, konstaterar hon.
Höjda viten
De viten som Arbetsmiljöverket kan dela ut har höjts de senaste åren. För tio år sedan handlade de om 30 000 kronor, sedan två år har man höjt till 300 000 kronor.
MAS och Region Skåne ligger i topp när det gäller vitesförelägganden.
– De har hittills totalt fått två miljoner kronor i vitesförelägganden utan att det på något sätt förbättrat arbetsmiljön, konstaterar Pernilla Niia.
Därför hotas sjukhuset nu av ett rekordstort vite på två miljoner kronor om det inte åtgärdar de problem som Arbetsmiljöverket påtalat. Men, konstaterar hon, vi är mycket mer intresserad av att de göra något åt arbetsmiljön än att döma ut viten.
Medan Arbetsmiljöverket granskar arbetsmiljön har Socialstyrelsen patientsäkerheten i fokus. Per-Anders Sunesson, chef för Socialstyrelsens tillsynsenhet berättar att man granskar enskilda ärenden och händelser som anmäls till Socialstyrelsen, men också själva tar initiativ till en bredare tillsyn inom olika områden. Tidigare gjordes oanmälda inspektioner bara i undantagsfall. Men i dag sker det betydligt oftare och det viktiga är då inte enbart hur många sängar det står i varje rum. Huvudsaken är att det finns tillräckligt med personal för att ge en god medicinsk vård.
– Ser vi vid en sådan granskning att bemanningen är för låg och hotar patientsäkerheten kan vi självklart gripa in, säger han.
Vårdgivarens sak att avgöra rätt bemanning
Däremot menar han att det generellt inte är meningsfullt att diskutera hur många specialister man ska vara på en enskild avdelning för att klara av bakjouren eller hur många vårdplatser som ska finnas i en verksamhet.
– Det är vårdgivarnas ansvar att bedriva en god och säker vård och att ha tillräckligt med personal, vårdplatser och utrustning. Det är solklart i patientsäkerhetslagstiftningen, konstaterar Per-Anders Sunesson.
Därför menar han att det måste ligga i vårdgivarens intresse att ha en dialog med personalen om hur säkerheten ser ut, om det finns tillräckligt med vårdplatser och om bemanningen är tillräcklig.
Lättare mäta centimeter mellan sängar än patientsäkerhet
Hittills har Socialstyrelsen bara utdömt ett vitesföreläggande när det gäller patientsäkerheten. Förra året fick Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge ett vitesföreläggande på 500 000 kronor för att man trots påpekanden inte gjorde något åt omständigheterna.
Samtidigt finns ett viss tvekan att använda vitesförlägganden. Får de ingen effekt kanske det är bättre att använda pengarna direkt i vården.
– Det är lättare att avgöra om det är ett visst antal centimeter mellan sängarna än att peka ut att en viss omständighet riskerar patientsäkerheten, säger Erik Höglund, enhetschef för Tillsynsregion Öst.
