Nyhetsarkiv

– Nya Karolinska gör det lättare att samarbeta professionellt runt patienten

I snart tre år har Hans Hägglund arbetat deltid på NKS-förvaltningen som en av sex medicinska projektledare. Ett 70-tal läkare och annan personal från Karolinska Universitetssjukhuset och andra akutsjukhus i Stockholm har även deltagit i arbetet.

– Jag arbetar cirka 70 procent kliniskt som hematolog och resten av tiden som projektledare. Jag tycker att idén med tematisk vård är bra. När det gäller cancer som är ett av temaområdena så får vi chansen att bygga ett comprehensive cancer center som omfattar såväl prevention som palliativ vård. Strukturen av sjukhuset gör det mycket enklare att samarbeta i multiprofessionella och multidisciplinära team runt patienten, säger Hans Hägglund.

Transportvägarna blir väsentligt kortare än vad de är idag på universitetssjukhuset i Solna, menar han. Närheten mellan akutintaget och exempelvis intensivvårds- och traumaavdelningar, operationssalar och bild- och funktionsmedicin gör det logistiskt enklare att samarbeta över specialitetsgränser, menar han.

– Sedan hoppas vi att en ny IT-struktur ska förbättra arbetssättet och minska den tunga administration vi har idag. Närheten till Karolinska Institutet öppnar också för nya dynamiska samarbetsmöjligheter mellan preklinisk och klinisk forskning, säger Hans Hägglund.

Hoppas att politikerna står för att samla den högspecialiserade vården

Hans förhoppning är att politikerna nu vågar ta steget fullt ut att besluta att stora delar av den högspecialiserade vården ska finnas koncentrerad på NKS.

– Det är ju ett beslut som politikerna tidigare har fattat och jag hoppas verkligen att man följer det och inte sprider den högspecialiserade vården på olika ställen i länet. Nu får vi ett helt nytt sjukhus med ny medicinsk utrustning som gör att vi kan ta hand om de svårast sjuka patienterna på ett mer optimalt sätt, säger Hans Hägglund.

Kritik har redan framförts mot att vårdkedjan i vissa fall kommer att vara delad.

– Om vi exempelvis tar en cancerpatient med akut lymfatisk leukemi så är det en ovanlig diagnos som kräver att den högspecialiserade vården och hela vårdkedjan kan skötas på NKS. Men det finns tumörformer som inte kräver NKS resurser i form av avancerade utredningar, kirurgi och andra ingrepp, dessa patienter kan tas om hand i specialistvården, säger Hans Hägglund.

För tidigt att säga var olika diagnoser ska tas om hand

Det är för tidigt, menar han, att redan nu säga var olika diagnoser kommer att tas om hand. Utvecklingen går snabbt och behandlingsmetoder förändras i takt med nya innovationer.

– Vi vet så lite om framtiden. För tio år sedan var den vanligaste indikationen för stamcellstransplantation kronisk myeloisk leukemi, sedan kom ett nytt läkemedel, tyrosinkinas-hämmare, som gör att patienter slipper transplanteras. Därför är det svårt att säga var vissa diagnoser ska tas om hand när sjukhuset öppnar om sex år, säger Hans Hägglund.

Det finns fortfarande inga förslag och än mindre beslut om vilken roll läkare kommer att ha i den nya organisationen. Inte heller om huruvida klinikerna ska vara kvar eller inte.

– Sjukhuschefen på Karolinska Universitetssjukhuset har startat flödesarbete för att skapa effektiva vårdprocesser som vi drar erfarenheter av i det fortsatta arbetet. Jag tror inte att det kommer att bli så stora organisatoriska förändringar de kommande sju åren. På hematologen till exempel har vi idag delat in kliniken i fem mindre team för att jobba i processer runt patienten. Fortfarande har vi en klinikledning och en verksamhetschef, det tematiska arbetssättet utesluter inte kliniker, säger Hans Hägglund.

Fakta / NKS tematiska områden
– Barn: på NKS planeras för ett komplett barnsjukhus med mindre bassjukvårdsuppdrag än vad Astrid Lindgrens barnsjukhus har i dag. Cirka 20 procent av slutenvårdsresurserna bedöms tas i anspråk av barnsjukvården på NKS.

– Cancer: det ska finnas ett heltäckande cancercentrum, Comprehensive Cancer Center som beräknas ta 30 procent av sjukhusets vårdplatskapacitet i anspråk.

– Hjärta-kärl: temat domineras av akut diagnostik och behandling av svåra hjärt-kärlsjukdomar med stort behov av bland annat intensivvård. Området beräknas uppta cirka 15 procent av vårdplatskapaciteten på NKS.

– Inflammation: tema inflammation som omfattar inflammationssjukdomar i olika delar av kroppen som hud, leder, njurar och lungor, kommer huvudsakligen att bedrivas i öppenvård, slutenvården bedöms stå för cirka 5 procent.

– Neuro: temat omfattar bland annat neurofysiologi, neurokirurgi, neurologi och neuroradiologi. Stroke är en av många sjukdomar som återfinns inom temaområdet. Temat beräknas uppta cirka 10 procent av sjukhusets vårdplatser.

– Reparativ medicin: temat innehåller vård som handlar om att reparera eller ersätta skakade organ och vävnader. NKS föreslås vara ett referenscentrum för stora traumafall i hela Mälardalen. Temat beräknas uppta cirka 20 procent av vårdplatserna.


Källa: Nya Karolinska- mål och verksamhetsinriktning, NKS-förvaltningen, Stockholms läns landsting

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera