Nyhetsarkiv

– Ny organisation på Gotland bestäms ovanför läkarnas huvuden

Gotlands Läkarförening är starkt kritisk och menar att förslaget saknar förankring hos läkarkåren. Trots att ett formellt beslut ännu inte har fattats och MBL-förhandlingarna ännu inte är avslutade, pågår chefsrekryteringar för fullt.

Under de två senaste åren har facket blivit mer och mer marginaliserat, menar Regina Göbel (bilden), ordförande för Gotlands Läkarförening.

– Samverkan har drastiskt försämrats. Vi i läkarföreningen har upprepade gånger fått kallelse med kortast möjliga varsel, ibland ingen kallelse alls. Några av de tidigare utlovade arbetsgrupperna har inte blivit av. Vi upplever inte att vi som är anställda läkare får vara med i förändringsarbetet och driva utvecklingen på sjukhuset, säger Regina Göbel.

Antalet vårdplatser skars ner

Hälso- och sjukvården på Gotland har länge brottats med ekonomiska svårigheter. Under 2009 genomfördes en rad åtgärder för att minska kostnaderna.

Antalet vårdplatser minskades från 180 till 158. Trots denna och flera andra åtgärder blev underskottet förra året nära 58 miljoner kronor.

För att komma tillrätta med obalansen ska personalkostnaderna minska med motsvarande 100 medarbetare under 2010. Målet är också att införa en processinriktad organisationsform som bedöms ha bättre förutsättningar att arbeta med effektivare patientflöden.

– Det finns ingenting som talar för att en matrisorganisation skulle vara den bästa modellen för att bedriva processarbete. Vi vill arbeta processinriktat och vi har redan påbörjat ett sådant arbete som vi gärna vill förbättra och utveckla vidare. Men vi tvivlar starkt på att ett organisationsbyte i den situation vi befinner oss i, löser våra komplexa problem, säger Regina Göbel.

Kan vara snabb väg till katastrof

Det finns en hel del forskning om matrisorganisationer, men framför allt från privata företag. I en studie från Luleå Tekniska Universitet: ”Möjligheter och hinder med en matrisorganisation” refererar författarna till organisationsforskarna Numerof och Abrams. De menar att: ”När matrisstrukturen fungerar är den bra, men när den inte gör det är det en snabb väg till katastrof.

Införandet av en matrisorganisation bör genomföras försiktigt och med en omfattande planering. Felaktigt applicerad kan en matrisorganisation förvärra typiska organisationsproblem som kan ligga och gro under ytan”.

Svår organisationsform

Enligt Runo Axelsson, professor i Health Management vid Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap är en matrismodell en svår organisationsform som använts i många olika sammanhang, men som ofta har visat sig vara besvärlig att leva med i längden.

– Det innebär en styrning från två håll så att säga, vilket kan sätta både ledning och medarbetare i svåra situationer. Å andra sidan kan en komplex organisation som ett sjukhus kräva en matrisstruktur för att hålla ihop och styra verksamheten på ett effektivt sätt. Det finns alltså både fördelar och nackdelar med denna organisationsform, säger Runo Axelsson.

Ett införande av en matrisorganisation innebär att verksamhetschefernas tjänster tas bort och klinikerna avvecklas. I stället införs fyra resursområden (öppen- och dagvård, rehabilitering, service/diagnostik och slutenvård) samt tre verksamhetsområden: Kirurgiska (kirurgi, ortopedi,
obstetrik/gynekologi, ögon och öron). Medicinska (internmedicin, infektion, barn- och ungdomsmedicin och onkologi) samt Psykiatri och primärvård.

Chef för respektive verksamhetsområde ansvarar för identifieringen och driften av de samlade processerna.

– Det vi befarar om man väljer att ändra hela ledningsstrukturen är att vi blir dränerade på energi istället för att lägga fokus på att verkligen jobba processorienterat inom vår nuvarande organisation.
Det finns ju olika ledningsinstrument som är utvecklade för att analysera verksamheten och hitta flaskhalsar. Vi hade gärna sett att sjukhusledningen gett oss tid och resurser att identifiera resurser och hinder kring vissa diagnosgrupper, säger Tomas Angerth (bilden), överläkare vid infektionskliniken på Visby Lasarett.

Det är väl känt i forskningslitteraturen, menar han, att en grundläggande förutsättning för att lyckas med ett omställningsarbete är att man tar tillvara medarbetarnas synpunkter och erfarenheter.

– Det är ändå vi som arbetar på golvet som kan problemen och som kan komma med lösningarna. I stället för dialog där medarbetarna får en chans att säga sin mening och påverka, rusar ledningen iväg och bestämmer sig innan ens MBL-förhandlingarna är klara.

I rikspress och på båtarna till och från Gotland kan man läsa rekryteringsannonser för nya chefstjänster, säger Tomas Angerth.

Delar av matrisorganisation finns redan

Redan idag finns delar av en matrisorganisation på sjukhuset, menar han. Ett exempel är ortopedkliniken som är beroende av den service som tillhandahålls av operation och anestesikliniken.

– Om det fattas narkosläkare på grund av resurs- eller rekryteringsproblem, så blir ortopedkliniken sårbar och köerna växer. Infektionskliniken har idag en matrissituation mot röntgen. När de inte kan utföra de undersökningar som krävs blir det fördröjningar hos oss. Så redan idag ser vi problem med en matrisorganisation, säger Tomas Angerth.

Det dubbla ledarskapet i en matrisorganisation ställer till många svårigheter, menar Regina Göbel.

Olycklig tävlan om resurser

– Det blir en olycklig tävlan och konkurrens om resurserna mellan verksamhetsområden och resurs­områden. Ta till exempel sekreterare som tillhör ett av resursområdena. När det området ska spara drabbas direkt klinikerna som förlorar sekreterartjänster. Ytterst drabbade blir patienterna. Kostnaderna minskar inom resursområdet, men vi som verksamhetsområde får ta konsekvenserna. Matrisorganisationen är hämtad från industrin och kan inte direkt överföras till sjukvården på det sätt som man planerar på Gotland.

Margaretha Blomgren är barnläkare vid Visby Lasarett. Hon är rädd att barnsjukvården kommer att hamna i skymundan i den stora omorganisation som nu är planerad.

– Vi riskerar att drunkna i vuxensjukvården. I dag är vi endast sju barnläkare som sköter all barnsjukvård med många underområden. Vi arbetar idag under en och samma verksamhetschef i ett välfungerande team tillsammans med bland andra barnsjuksköterskor, barnsköterskor och lekterapeuter.

Teamet splittras

I den nya organisationen kommer sjuksköterskorna att få en chef och vi läkare en annan chef, vilket splittrar vårt team och ökar avståndet mellan de olika personalkategorierna, säger Margaretha Blomgren.

Hon menar att hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Kullberg spelat ut läkarna inför politikerna, och att det råder en trist attityd gentemot läkarkåren och läkarföreningen.

– Det är naivt att tro att man ska kunna lyckas med en omfattande organisationsförändring när stora delar av läkarkåren är emot förslaget. Vi har både erfarenhet och kompetens att delta i ett utvecklingsarbete, men vi blir marginaliserade av externa konsulter som anlitas för att göra det vi kan göra bättre, säger Margaretha Blomgren.

Sjukhusläkaren har talat med flera verksamhetschefer som valt att inte söka de nya tjänsterna som utannonseras.

– Jag fungerar bäst som en verksamhetsnära chef då jag har kontroll över innehållet och utvecklingen. I en matrisorganisation skulle jag få ett ansvar som spänner över flera verksamhetsområden och över specialiteter som ligger långt ifrån min egen. Personligen är jag inte beredd att ta ett så övergripande stort ansvar, säger en av verksamhetscheferna, som inte
vill framträda med namn då han är på väg från sjukhuset och söker nya tjänster.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera