• 05 juni 2009
• 0
• AV: Christer Bark

– Det är ett problem. Vårdvalssystemets grundtanke är att invånarna ska vara välinformerade om skillnaden mellan vårdenheter och ska välja bort de vårdenheter som har för dålig kvalitet, men det blir så klart svårt eftersom det saknas uppföljningssystem inom primärvården.

I dag finns inga kvalitetsdata som patienterna kan jämföra. Här har landstingen ett stort arbete framför sig där jag tror att de bör gå ihop och utveckla gemensamma uppföljningssystem, för här saknar primärvården helt traditioner.

Sedan ska man inte ha för stor tilltro till att folk kommer att välja efter kvalitet, menar Anders Anell.
– De undersökningar som gjorts visar snarast att patienterna väljer den närmaste vårdenheten och efter tillgänglighet.
Ett annat dilemma är att primärvården saknar tradition att sätta diagnos, vilket omedelbart blir ett problem för Region Skåne och Västra Götalandsregionen som tänker använda diagnosklassificering i sina vårdvalsmodeller, säger Anders Anell.

Men oavsett vårdvalssystem tycker Anders Anell att primärvården behöver en högre grad av specialisering för att möta framtidens vårdbehov.
– Det känns lite förlegat att förlita sig på att en enda läkare i första linjen ska ha kompetens i allt. Men en högre grad av specialisering i primärvården, behöver inte nödvändigtvis betyda att man i alla lägen ska rekrytera läkare med andra specialistkompetenser än allmänmedicin. Det är också möjligt att allmänläkarna själva riktar in sig mot olika diagnoser och patientgrupper. En fördel med vårdvalsmodeller som premierar större vårdcentraler är att det skapas förutsättningar för en sådan specialisering inom enheten. Det gäller även för sjuksköterskor och övrig personal.

Anders Anell kommer under de närmaste åren att leda en rad projekt som ska titta på effekterna av vårdval ur olika perspektiv.
– Vi ska bland annat undersöka effekterna på primärvårdens organisation, hur vårdkonsumtionen förändras, om befolkningen utnyttjar sin valmöjlighet, effektiviteten inom primärvården och om det lönar sig att satsa pengar på primärvård.

Gör som man alltid gjort

Men Anders Anell har redan gjort en jämförande studie av dagens vårdvalsmodeller. Rapporten som är tänkt att publiceras i juni visar att när landstingen nu tvingas att införa vårdval inom primärvården så gör de i stort sett som de alltid gjort. Nästan alla satsar på system som premierar stora vårdcentraler med ett brett vårdansvar.

– Debatten om vårdval har handlat mycket om Stockholm, men landstingen i övriga Sverige gör inte som Stockholm som premierat besök för att öka tillgängligheten. Landstingen i övriga Sverige gör mer som Halland som satsat på en modell med mycket fast erättning och kostnadsansvar och ett bredare ansvar som påminner om de traditioner som primärvården tidigare haft, säger Anders Anell.

– Landstingen fullföljer den svenska primärvådstraditionen i det nya vårdvalssystemet. Det är väldigt lite av familjeläkarmottagningar och husläkartankar, vilket innebär att våra system kommer att skilja sig mycket från vårdvalssystemen i Danmark och Norge som bygger på sådana lösningar, säger Anders Anell.

Enligt honom innebär det både fördelar och nackdelar.
– Fördelen med Hallandsmodellen som bygger på hög andel fast ersättning och mycket kostnadsansvar är att den ger mer utrymme och innehåller fler drivkrafter för större förändringar på sikt jämfört med Stockholmsmodellen som är mer reglerad och traditionell i ett internationellt perspektiv, menar Anders Anell.

– Nackdelen med Hallandsmodellen är att allt som vårdgivaren gör för patienten urholkar den egna lönsamheten eftersom vårdgivaren har en hög fast ersättning. Med Hallandsmodellen ökar de potentiella riskerna att det tillhandahålls för lite primärvård. Därför är det ännu viktigare att konkurrrensen fungerar i Hallandsmodellen så att patienterna kan välja bort dåliga vårdgivare, säger Anders Anell.

Dilemmat är att Hallandsmodellen premierar stora enheter vilket i sig är ett hot mot konkurrensen, menar Anders Anell, som tror att det på sikt kommer att växa fram stora kedjor, som Capio eller Carema, som kommer att tillhandahålla primärvården.

– Så fungerar alla andra marknader. Det är stora kedjor som gäller. I praktiken kan man redan se en sådan utveckling till och med i Stockholm där den tydligaste trenden under senare tid är att större aktörer köper upp redan existerande enheter samtidigt som det tillkommer väldigt få nya enheter. Om primärvården kommer att skötas av ett fåtal större kedjor är det väldigt viktigt att det finns krav på transparens och uppföljningar för att bibehålla konkurrensen så att patienterna kan välja, menar han.

Viktigt med lönsamhet

Anders Anell tror att vårdvalsmodellerna sannolikt driver upp efterfrågan på allmänläkare, vilket på sikt innebär att de kommer att få högre löner.
– Lönsamhetsaspekterna glöms ofta bort i diskussionen. Man talar bara om modeller, men en god lönsamhet oavsett hur ersättningsprinciperna ser ut är viktigt om man vill ha fler nya aktörer och därmed konkurrens.