Nyhet

– Kinesisk sjukvård är farligt beroende av läkemedelsförskrivning

Ända sedan Kina öppnade sina gränser för utländska företag för mer än 30 år sedan, har landet successivt genomfört genomgripande marknadsreformer. Det gamla kommunistiska systemet som skulle tillförsäkra alla ekonomisk trygghet från födseln till graven har övergivits, vilket inneburit stora svårigheter för alla som inte kunnat hänga med i den snabba utvecklingen.

– Det finns ett begrepp som kallas iatrogenic poverty, det vill säga fattigdom orsakad av vården. Kina står inför gigantiska utmaningar när det gäller att kombinera en fantastisk ekonomisk tillväxt med större jämlikhet, säger Göran Tomson, professor i internationell hälso- och sjukvårdsforskning vid Karolinska Institutet.

– I oktober sa den nye hälsoministern Chen Zhu att stora reformer ska införas för att skapa en mer jämlik och lättillgänglig hälso- och sjukvård för alla landets invånare. Men motkrafterna är enorma, som i alla länder där marknadskrafter får styra en läkemedelspolicy, säger Göran Tomson.

En stark drivkraft för många sjukhus i Kina i dag är att tjäna pengar för att kunna täcka kostnader för underhåll och personal. Sjukhusen tar ut höga avgifter för vård och läkemedel, vilket också skapar felaktiga incitament med risker för överförskrivning.

Sedan hälso- och sjukvården avreglerades har ett ökat problem varit spridningen av falska eller lågkvalitativa läkemedel.

Göran Tomson har under flera år arbetat som rådgivare åt WHO i läkemedelsfrågor. Han är också gästprofessor vid universitetet i Shangdong, ett av Kinas största universitet.

– Det finns en mängd sjukhus i Kina som i mycket hög grad har finansierats genom intäkter från läkemedelsförskrivning. Det leder till en farligt irrationell läkemedelsanvändning som inte minst drabbar de fattiga. Men det har också lett till vad en ledande kinesisk expert har kallat en tickande bomb vad gäller antibiotikaresistensutveckling, säger Göran Tomson.

Fenomenet existerar i många länder. Därför har nyligen Sverige tagit initiativet till att skapa ett internationellt nätverk i syfte att försöka kontrollera resistensutvecklingen globalt. I nätverket finns även kinesisk expertis.

Mellan 1950 och 1980 var Kina det första utvecklingsland som lyckades utrota smittkoppor och polio. Idag ökar infektionssjukdomarna dramatiskt, främst hepatit B och tuberkulos.

Förutom svårigheterna att bekämpa smittspridning, brottas man också med diskrimineringen av sjukdomsbärarna. Enligt lagen är det förbjudet att avskeda eller låta bli att anställa någon på grund av sjukdomen, men i realiteten ignoreras denna lag.

– Kina är så fokuserad på ekonomisk tillväxt att man som följd försvagat flera viktiga förebyggande hälsoarbeten, som till exempel TBC-programmen. Kina är ett väldigt bra exempel på vad som händer med ett lands hälso- och sjukvård när läkemedelsbolagen och marknadskrafterna tillåts dominera, säger Göran Tomson.

Läkemedelsbolagen ser nu stora tillväxtmöjligheter i Kina i takt med att välfärdssjukdomar som högt blodtryck, höga blodfetter och fetma drabbar allt fler i befolkningen, menar han.
– Därmed borde det finnas möjligheter både till en acceptabel profit och ett beteende som undviker negativa effekter av felaktig läkemedelshantering. Innovativa läkemedelsbolag som följer existerande riktlinjer är också i fortsättningen en förutsättning för global hälsa, säger Göran Tomson.

Kinas ledning vill nu, med hälsoministern i spetsen, införa omfattande och långsiktiga reformer som ska se till att befolkningen får tillgång till en mer rättvis och jämlik vård (Healthy China 2020).

– Man får inte glömma bort att de allmänna reformerna i Kina resulterat i ekonomiska förbättringar som saknar motstycke i världshistorien. Hundratals miljoner människor har lyfts ur extrem fattigdom. Låt oss hoppas att de reformer som nu införs kommer att lyckas inkludera de svagaste grupperna och att systemet kan frigöra sig från sitt beroende av läkemedelsinkomster för sjukvårdsutvecklingen, säger Göran Tomson.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-04

Tema: Intensivvård / De riskfyllda flyttarna har mer än fördubblats på tio år / Studie visar: Ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist / Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser / Läkare på Huddinge: Vi behöver dubbelt så många IVA-platser / Flytten av patienter ska minskas drastiskt - men problemen kvarstår / Pressat läge på Sveriges största intensivvårdsenhet / Sjukhusläkaren har pejlat läget från norr till syd

Prenumerera