Nyhetsarkiv

– Ge långtidssjuka en ansvarig specialistläkare

Den 29 juli 2008 publicerades en artikel i DN av professorerna Anders Klevmarken, Uppsala Universitet, och professor Björn Lindgren, Lunds Universitet, där de målar upp ett scenario för svensk sjukvård som är minst sagt skrämmande.

Kostnaderna för svensk sjukvård kommer att öka med 270 procent när många 40-talister åldras. Sjukvårdens kostnader skulle då stiga till 36 procent av skatterna mot idag 20 procent. En sådan ökning kan bara klaras med en kraftig neddragning av andra offentliga utgifter eller att finna nya sätt att finansiera sjukvården, alternativt kraftigt höjda skatter.
Min uppfattning är att utöver ovannämnda bild så måste sjukvården finna nya arbetsformer med bland annat en utbyggd öppen specialistvård där sjukhusspecialister i ökad omfattning deltar som del- eller heltidsarbetande.

Dags att sätta vårdkvaliteten i centrum

Patienternas rättigheter sätts alltmer i fokus medan politikerna i första hand vill se en förbättrad tillgänglighet, men nu är det också dags att sätta vårdkvalitén i centrum.

Om de närmaste årens situation ska kunna hanteras, måste sjukhusspecialisterna möta invånarnas efterfrågan i öppna vårdformer.
Särskilt viktigt blir det att på ett optimalt sätt omhänderta de långtidssjuka, hjärt-kärl, cancer, lungsjuka och neurologiskt sjuka. Det finns inga möjligheter att hela ansvaret kan klaras av den sviktande primärvården.

Långtidssjuka bör få ansvarig specialistläkare

För de långtidssjuka är det angeläget att en ansvarig specialistläkare utses och att varje patient har sin speciella läkare att vända sig till. Detta kommer att avlasta den akuta sjukhusbundna vården på ett mycket påtagligt sätt.

Det finns erfarenheter från bland annat Australien att en utbyggd specialistvård kortar väntetiderna och avlastar akutsjukvården, men även i Sverige är flera specialistmottagningar organiserade på liknande sätt inom exempelvis reumatologi och cancer.

Personligen har jag också erfarenhet av detta i min verksamhet i ett hjärtprogram för kvinnor som drabbats av kranskärlssjukdom, som drivs inom Hjärtkärlspecialistavdelning vid Saltsjöbadens sjukhus på uppdrag av Stockholms Läns Landsting.
Resultaten presenterades vid seminarium vid förra årets Almedalsvecka och visar att riktad specialistuppföljning under tre år minskar återinsjuknande avsevärt och ger dessutom bättre livskvalitet.

Det behövs en differentierad vårdgaranti

Dagens vårdgaranti måste bli mer differentierad och innefatta en rätt till bedömning hos valfri specialistläkare inom 30 dagar.
Vårdomhändertagandet måste därefter styras av patientens symtom och behov. Det kan inte vara rimligt att patienter får vänta på sin diagnos och behandling i dagens sjukvård.

Vi sjukhusläkare förordar en differentierad väntetidsgaranti mot dagens föreslagna vårdgaranti. Det måste vara viktigt att vårdgarantin leder till att vårdkontrakt upprättas mellan ansvarig läkare och patient och att patienten kan välja mellan offentliga och privata vårdgivare.
Ge sjukhusspecialisterna samma möjligheter som primärvårdsläkarna att etablera mottagningar på hel- eller deltid.

I det här och förra numret av tidningen har LEAN-modellen debatterats som en möjlig lösning för en alltmer sviktande svensk sjukvård.
Att möta medborgarnas behov med en rationell vårdkedja i bland annat öppen specialistvård är en av lösningarna på morgondagens sjukvård.

Ställs rätt diagnos tidigt i ett sjukdomsförlopp, då kan behandlingen ske utanför sjukhusens vårdavdelningar som redan idag är alltför få. Min uppfattning är att en betydande del av dagens sjukvård måste ske i polikliniska vårdformer och en hel del av vården måste ske i patientens hem.
Min förhoppning är att regeringen föreslår att även sjukhusspecialister omfattas av vårdvalsmodell.
Givetvis måste varje sjukhusspecialists uppdrag preciseras avseende omfattning och kvalité.

Ett djärvt förslag vore att lägga en hel sjukdomsgrupp på en ansvarig sjukhusspecialists öppna mottagning, exempelvis hjärtsvikt eller olika cancerdiagnoser. Detta har prövats i flera andra länder och visats höja kvalitén och kostnadseffektiviteten.
Då får politikerna möjlighet att differentiera ersättningen och inte bara se till antal besök utan också värdera vårdkvalitén.
Når man inte avtalad vårdkvalité blir ersättningen lägre. Lyckas man så får man bättre ersättning och vinner patienternas uppskattning. Samhället får totalt sett en kostnadseffektivare vård.

Anders Dahlqvist, kardiolog och styrelseledamot i Sjukhusläkarföreningen.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera