– Fortbildning för läkare ska ske nära verksamheten
Läkares fortbildning pågår under hela det yrkesverksamma livet. Hur det ska gå till att etablera en systematisk struktur för fortbildning och kontinuerlig professionell utveckling beskriver Svenska Läkarsällskapet och Sveriges läkarförbund i, ”Fortbildning för läkare, en sammanställning av kunskapsläget om läkares fortbildning”.
Utgångspunkten har varit att Svenska Läkaresällskapet och Läkarförbundet jobbat gemensamt med frågan, berättar Kerstin Nilsson, tidigare ordförande i Läkaresällskapets utbildningsdelegation.
– Eftersom det varken finns något formellt eller informellt regelverk och ingen myndighet ansvarar för fortbildningen så är det en viktig fråga för de professionella organisationerna konstaterar hon.
Behövs systematisk process
Både Läkarförbundet och Sällskapet betonar gemensamt att det behövs någon form av systematisk process kring läkares fortbildning och vill att det sker inom ramen för det pedagogiska begreppet CPD, kontinuerlig professionell utveckling.
– Vi förordar att fortbildning ska vara knuten till den verksamheten man jobbar i. Det är inget motsatsförhållande till den verksamhet som IPULS driver, men fortbildning är så mycket mer än enstaka kurser, säger Kerstin Nilsson.
Hon menar att kurser bara är ett moment, men långt ifrån det enda.
– Vi måste se det mer ur ett kontinuerligt perspektiv där fortbildningen är knuten till den professionella utvecklingen. Det gagnas av ett system där man identifierar sitt lärandebehov utifrån vilken verksamhet man har framför sig, säger Kerstin Nilsson.
Tror inte på poängsystem
Hon betonar att Läkarförbundet och Läkaresällskapet inte tror på ett system med poäng för att certifieras. Istället vill man att fortbildningen ska vara knuten till arbetssituationen och ske i en dialog med verksamhetschefen.
– Skriften riktar sig i första hand till professionen men också till de som har ansvar för sjukvårdsproduktion ute i landet, beslutsfattare, politiker och högre tjänstemän, säger Thomas Zilling, Sjukhusläkarnas ordförande.
Han har själv bidragit med två kapitel, del en utblick för att se hur fortbildning går till i övriga Europa och dels hur man gör en behovsinventering av läkares fortbildningsbehov i praktiken som han arbetat fram tillsammans med Hans Hjelmqvist som är svensk delegationschef i UEMS, den europeiska sammanslutningen för specialistläkare.
Ett antal texter presenterar begreppet CPD och de olika delarna, kvalitetsförbättring, kvalitetssäkring och kvalitetskontroll.
Janet Grant som är professor i medicinsk pedagogik skriver om evidens för ändamålsenlig fortbildning och sammanfattar kärnan i CPD, ett område som hon skrivit flera läroböcker om.
