Nyhet

– Försäkringskassan bryter mot EG-rätten

Med motiveringar att patienter behandlats med vårdmetoder som inte stämmer överens med de som används i Sverige eller att vårdmetoden inte skulle utförts i patientens hemlandsting nekas patienter ersättning för vård i andra EU-länder.

– Det finns inga krav på att vårdmetoden måste finnas i Sverige. Det avgjorde Jelinek-domen, säger Mats Melin, som var en av domarna i Jelinek-målet, numera chefs-JO. Han får stöd bland annat av Bodil Hulgaard, också domare i Jelinek-målet, samt Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt, Lotta Vahlne Westerhäll, professor i offentlig rätt, samt Eva Edwardsson, universitetslektor i offentlig rätt med EG-rätt som specialområde.

Alla menar de att det inte går att neka patienter ersättning med motivet att vårdmetoden inte finns i Sverige eller att vården inte skulle givits i hemlandstinget.

– Det krav som ska uppfyllas för att patienten ska få ersättning för vård i andra länder enligt EG-fördraget är att vården utomlands till sin typ är en sådan behandling som täcks av det allmänna sjukförsäkringssystemet i Sverige. Men det krävs inte att en sådan behandling också faktiskt utförs här hos oss.

I Jelinek-domen fann vi att det var tillräckligt att behandlingsmetoden under flera års tid använts vid en universitetsklinik och publicerats i vetenskaplig medicinsk litteratur. Det får alltså inte, lite vårdslöst uttryckt, vara fråga om hokus pokus, säger Mats Melin.

Eva Edwardsson håller med Mats Melin:

– Man kan inte neka patienter ersättning för vård grundat på att det är metoder som inte används i Sverige. Det är inte relevant. Det som är avgörande är om behandlingen utomlands skett enligt vetenskap och beprövad erfarenhet med internationell måttstock.

Patienter nekas regelbundet ersättning

Men en granskning som Sjukhusläkaren genomfört visar att Försäkringskassan, idag sex år efter Jelinek-domen, i praktiken, regelmässigt nekar patienter ersättning med motiveringen att vårdmetoden inte finns i Sverige och inte skulle givits patienten i hemlandstinget. (Se artikeln Så motiverar Försäkringskassan sina avslag).

En som drabbats av Försäkringskassans nya myndighetspraxis är lantbrukaren Ola Ingemar Wretemark, som i årtionden lidit av bihåleinflammationer med ihållande pannvärk. I april 2009 genomgick han en lyckosam operation i Finland med Fess-teknik där det användes en ballongutvidgningsmetod som inte fanns i Ola Ingemar Wretemarks hemlandsting, Östergötland.

Metoden var dock vid operationstidpunkten allmänt accepterad i Finland av den offentliga sjukvården. Den användes också flitigt i USA och i en lång rad EU-länder i olika omfattning.
Operationen kostade drygt 50.000 kronor. Ola Ingemar Wretemark begärde ersättning av Försäkringskassan i efterhand, men fick avslag enligt EG-fördragets artiklar 49,50, numera 56,57 i Lissabonfördraget som ger EU:s patienter rätt till medicinska behandlingar som en tjänst. (Se Sjukhusläkaren nr 1/2010).

I motiveringen till avslaget skriver Försäkringskassan:

”Du kan inte få ersättning för dina vårdkostnader därför att du har behandlats med vårdmetod som inte stämmer överens med den som används i Sverige. Den vårdmetod som har använts i Finland skulle inte ha utförts i ditt landsting och ses därför inte som medicinskt motiverad för dig. Det här beslutet är grundat på EG-fördragets artiklar 49 och 50.”

Ola Ingemar Wretemark har inte överklagat Försäkringskassans avslag till länsrätten, eftersom han skulle tvingas ta stora personliga ekonomiska risker och inte kan den svåra juridiken. Men efter att ha läst Sjukhusläkaren nr 1/2010 överväger han nu att gå vidare och överklaga Försäkringskassans avslag till länsrätten.

– Det handlar inte om pengarna utan om rättvisa, inte bara för mig utan även för alla andra som nekas ersättning. I den situation jag befann mig hade jag betalat en miljon kronor för att slippa plågorna.

De senaste åren har varit fruktansvärt jobbiga. Jag har långa tider tvingats sitta och sova och varit en plåga för omgivningen. Med facit i hand undrar jag hur jag orkat, men jag vande mig att ha plågor och hittade en livsstil där jag gjorde allt för att inte dra på mig infektioner.

Varenda gång Ola Ingemar Wretemark blev förkyld drabbades han av bihåleinflammation.

– Jag har säkert genomgått över 100 antibiotikakurer genom åren och även opererats på universitetssjukhuset i Linköping. Bland annat togs mellersta näsmusslan bort, men all behandling har bara åstadkommit tillfällig lättnad.

Att påstå att det operativa ingreppet som gjordes i Finland inte var medicinskt motiverat tycker Ola Ingemar Wretemark är helt barockt.

– Vid operationen i Finland vällde det ut rikligt med var när man öppande den tilltäppta gången till ena pannbihålan.

Operationen har givit Ola ett nytt liv

Två månader efter operationen blev Ola Ingemar Wretemark förkyld.

– För första gången på 20 år resulterade det inte i bihåleinflammation.

Det har nu gått ett år sedan operationen och jag har fått ett nytt liv. Jag är frisk och lever som vilken annan människa som helst. Det är helt underbart. Jag kan ägna mig åt friluftsliv och idrott, som tidigare var mina stora livsintressen.

Idag drabbas jag inte av ständigt återkommande huvudvärk, jag kan sova i liggande ställning och det känns obeskrivligt befriande att slippa oroa sig för att ständigt bli sjuk och ta bredspektrumantbiotika flera gånger per år, säger Ola Ingemar Wretemark.

I läkarutlåtandet som låg till grund för Försäkringskassans avslag till ersättning skriver den behandlande läkaren att om inget nytt tillkommit i patientens symtomatologi eller vid utförda undersökningar så har han svårt att se att någon ytterligare kirurgi i form av endoskopisk sinuskirurgi skulle gagna patienten. Läkaren avslutar utlåtandet med att skriva att ”huruvida man i Finland har erfarenhet av att operera bihåleproblem med beskriven ballongteknik där man inte kunnat fånga någon röngenologisk sjukdomsbild i form av slemhinnesvullnad ger en bestående effekt har jag ingen erfarenhet av.”

Trots läkarens reservationer beslutar Försäkringskassan att avslå Ola Ingemar Wretemarks begäran om ersättning utan att kontakta den finska läkaren.

– Vi tar hjälp av behandlande läkare i Sverige och frågar om man skulle ha fått vården i Sverige och efter det är vår bedömning klar, säger Krister Levander, enhets­chef för EU-vårdenheten på Gotland.

Försäkringskassan vänder upp och ner på begreppen

– Försäkringskassan vänder upp och ner på begreppen och ägnar sig åt omvänd bevisföring, menar Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt.

Hälso- och sjukvårdslagen är underordnad EG-fördraget och EG-rätten som ger svenska patienter rätt till sjukvård i andra länder som en medicinsk tjänst om inte landet infört krav på förhandstillstånd för sjukhusvård och det har inte Sverige.

Ulf Bernitz menar att enligt EG-rätten är det Försäkringskassan som ska bevisa att den behandling patienten fått inte skett enligt vetenskap och beprövad erfarenhet med internationell måttstock. Uppfyller behandlingen de kraven har patienten rätt att få vården ersatt i efterhand, menar han.

Det räcker inte att fråga landstingets läkare

– I en avgörande EU-dom kallad ”Smits och Peerbooms” från 1999 sägs i punkt 98 att om ett land ställer krav på vetenskap och beprövade metoder för att ersätta patienter för sjukhusvård i andra EU-länder ska de nationella myndigheter som ska avgöra frågan, alltså Försäkringskassan i Sverige, beakta alla relevanta föreliggande omständigheter.

Myndigheten ska väga in bland annat facklitteratur och vetenskapliga studier, auktoritativa uttalanden av specialister och huruvida den planerade behandlingen omfattas av sjukförsäkringssystemet i den medlemsstat där behandlingen har tillhandahållits eller ej.

– Det räcker alltså inte att grunda beslutet om ersättning på vad endast den behandlande läkaren eller försäkringsläkaren anser, säger Ulf Bernitz.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-01

Tema: Väntetider - Ingenting har hänt sedan Sjukhusläkarens förra granskning / Stort krönikepaket / Aktuell profil: Johan Giesecke är rådgivare åt världens beslutsfattare

Prenumerera