Nyhet

– De flesta är nöjda och 98,5 procent får precis som de vill

Det har länge funnits skarpa motsättningar mellan läkare som sjukskriver och försäkringsläkare som granskar och bedömer intygen. Vissa kallar det systemfel.

– Systemfel vet jag inte om jag vill kalla det för. Men utredaren Anna Hedborg har pekat på ett annat alternativ, nämligen att prövningen görs av företagshälsovården. I Tyskland sker läkarbedömningen av försäkringskassans egna läkare och och inte av den behandlande läkaren. Särskilda försäkringsläkare träffar och undersöker patienten, men tar inte något ansvar för patientens behandling, de gör strikt en funktionsbedömning om patienten har rätt till ersättning eller inte, säger Stig Orustfjord.

Finns det någonting i kritiken mot Försäkringskassan som du tar till dig?

– Vi anlitar regelbundet oberoende företag som gör olika kundundersökningar, 10 000-tals människor tillfrågas om vad de tycker om Försäkringskassan. På en femgradig skala brukar vi hamna på en fyra vad gäller bemötande och tillförlitlighet, det är ett hyggligt betyg tycker jag.

– Varje år handlägger vi 100 000-tals ärenden där människor ska ha sjukpenning under en kortare och längre period. Ungefär 1,5 procent av dem säger vi nej till. Av dessa ändras besluten i åtta procent av fallen i domstol. Därför är det att ta i och säga att Försäkringskassan är hjärtlös och saknar empati i sjukersättningsfrågor. 98,5 procent får ju precis vad de söker, säger Stig Orustfjord.

I samband med att Försäkringskassan nu gör stora organisationsförändringar får också försäkringsläkarna en ny roll. Deras titel är numera försäkringsmedicinska rådgivare. Deras huvudsakliga uppgift är att arbeta med rådgivning och utbildning i försäkringsmedicin. Syftet är att de behandlande läkarna ska få en bättre kunskap om vilka underlag Försäkringskassan behöver för att kunna fatta beslut om sjukskrivning.

– Den stora förändringen handlar om att de försäkringsmedicinska rådgivarna inte främst i efterhand ska sitta och ha synpunkter på intygen, utan att stödja den behandlande läkaren så att det blir rätt från början.

En annan stor förändring är att de försäkringsmedicinska rådgivarna kommer att ingå i en slags nationell resurspool inom Försäkringskassan. Tidigare fanns en hindrande länsindelning som innebar att en försäkringsläkare med specialistkompetens i exempelvis gynekologi fick göra försäkringsmedicinska bedömningar av sjukintyg som handlade om ryggsmärta.
– Nu får vi tillgång till de skickligaste specialistläkarna i landet som vi kan anlita i svårbedömda fall, säger Stig Orustfjord.

Försäkringsläkarna har idag inte något medicinskt ansvar för patienterna, och de står därför inte under Socialstyrelsens tillsyn. Inte heller kan de anmälas till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Det går inte att utfärda disciplinpåföljder eller återkalla legitimationen om de försäkringsmedicinska rådgivarna agerar oskickligt. Behöver systemet ändras?
– Det finns ju en möjlighet idag att granska de försäkringsmedicinska rådgivarna. Som alla andra tjänstemän står de under förvaltningslagen och även under lagen om offentlig anställning. De åtgärder vi kan vidta är varning, löneavdrag eller avsked. Är man vårdslös i sin myndighetsutövning faller det under allmänt åtal som kan ge fängelse, säger Stig Orustfjord.

Det stora problemet är egentligen inte tillsynsfråga, menar han, utan snarare en fråga om en okunskap om försäkringssystemet och en bristfällig kommunikation mellan patient, behandlande läkare och försäkringsläkarna.
– En patient har ofta inställningen att om en läkare skrivit ett intyg att han eller hon ska vara hemma, så ska Försäkringskassan inte lägga sig i. Men det stora problemet är ju att den behandlande läkaren inte har det ekonomiska ansvaret. Det är en läkares uppgift att bedöma en patients sjukdom. Vår profession är att bedöma arbets- och funktionsförmågan utifrån ett försäkringsperspektiv, säger Stig Orustfjord.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-05

Tema: Övertider / Tema: Vem satsar på intermediärvårdsplatser? / Vårdcentraler kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp / Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor / Så ska den digitala läkarassistenten Alma hjälpa läkare / Porträttet: Camilla Starck

Prenumerera