– Attendo Cares löften retorisk kosmetika – ändra lagen så att alla får yttrandefrihet
Det menar Carl Gustaf Spangenberg, universitetslektor på juridicium på Uppsala universitet och expert på yttrandefrihetsfrågor, efter att ha granskat formuleringarna i företagets utfästelser.
– Möjligtvis kan en anställd på Attendo Care som slår larm och omplaceras eller avskedas hävda, i Arbetsdomstolen, att Attendo Care öppnat upp för en viss grad av meddelarfrihet. Men mot det kan företaget invända att det handlat om ”smutskastning”, att kritiken inte varit ”konstruktiv” eller ”sanningsenlig” så meddelarfrihet och yttrandefrihet i grundlagens mening är det inte tal om. Här verkar meddelarfriheten mest vara ett honnörsord utan förpliktelser, tycker han.
Carl Gustaf Spangenberg hävdar också att de avtal som kommunerna nu sluter med privata vårdgivare där det kort och gott står att meddelarfrihet ska finnas inte heller är någon garant för den anställde så länge inte straffpåföljderna detaljregleras.
– Precis som Riksrevisionen påpekat så måste efterforskningsskyddet och repressalieförbudet skrivas in i entreprenörernas avtal med de anställda och straffpåföljderna bestämmas.
Om en privat arbetsgivare bryter mot ett efterforskningsskydd i ett avtal med kommunen är det avtalsbrott mot kommunen, men inget lagbrott mot den enskilde. Då är det upp till kommunen att kräva skadestånd, men att den anställde då ersätts är inget som sker
automatiskt, menar han.
Ge alla yttrandefrihet!
Carl Gustaf Spangenberg är av åsikten att det enda rätta är att korrigera grundlagen så att ytttrandefrihet och meddelarfrihet gäller alla. Inte bara offentligt anställda.
– Yttrandefrihet och meddelarfrihet bör inte vara beroende av vem man är och var man är anställd. Det har ansetts att det inte går att införa de här friheterna för privat anställda, men det är bara vad som ansetts. Vi har förbundit oss att rätta oss efter den europeiska konventionen för mänskliga fri och rättigheter. Där finns också stadganden om yttrandefrihet och där finns inte distinktionen mellan offentligt och privat.
Privatanställd fick rätt i yttrandefrihetsmål
Konventionen ålägger de som skrivit på att skydda sina medborgares yttrandefrihet alldeles oavsett i vilken situation yttrandefriheten kränks, säger Carl Gustaf Spangenberg och hänsyftar på en dom i Europadomstolen som dömde den spanska staten för att inte ha försvarat en TV-journalist som arbetade på ett privaträttsligt bolag.
Carl Gustaf Spangenberg menar att domen borde leda till en ändring av Arbetsdomstolens praxis nästa gång ett fall kommer upp till prövning, men bäst vore att komma bort från den egendomliga uppdelningen mellan privat och offentligt i grundlagen menar han.
– Det behöver inte göras så stora korrigeringar. Det räcker med att man förtydligar i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att det inte ska råda skillnad mellan offentligt och privat.
Till de som säger att det är principiellt omöjligt svarar han att redan idag finns en reglering som gäller också i det privata.
– Journalister anställda i privata företag kan straffas om de lämnar ut information om vem som varit källan till en artikel.
Yttrandefrihet bra för alla i det långa loppet
Carl Gustaf Spangenberg tycker att beslutsfattare i alla organisationer bör ändra inställning till yttrandefriheten och meddelarfriheten och inse att även om den leder till besvär så är det bra för all verksamhet i det långa loppet att information och missförhållanden kommer fram.
”Regalskeppet Vasas undergång är ett exempel på hur illa det kan gå om man inte får ifrågasätta fattade beslut. Under byggprocessen gjordes krängningsprov som visade att fartyget skulle tippa över. Alla på någorlunda hög nivå visste att skeppet skulle sjunka, men ingen vågade slå larm eftersom det var förbjudet att ifrågasätta kungens fattade beslut”.
