– Är det rätt att utbilda sjuksköterskor till endoskopister?
Joakim Hermansson tvekade inte en sekund när överläkaren och chefen för endoskopiverksamheten vid Karlskrona sjukhus, Bo Ohlin, erbjöd Joakim en ettårig endoskopiutbildning för sjuksköterskor vid Ersta sjukhus i Stockholm. Bakgrunden var långa köer och brist på specialistläkare.
– Jag gick utbildningen på halvtid under två års tid och varvade studier med kliniskt arbete. I drygt tio år har jag assisterat läkare vid gastro- och koloskopier, samt ERCP, det vill säga en endoskopisk undersökning av tolvfingertarmen för att diagnostisera exempelvis cancer eller sjukdomar i gallgångarna. Jag såg en chans till vidareutbildning och att utveckla mig inom ett område som jag var väl förtrogen med.
I dag utför Joakim Hermansson samt en kvinnlig sjuksköterskekollega självständiga gastro- samt koloskopier på kirurgkliniken vid Karlskrona sjukhus. Efter godkänd utbildning har han hunnit göra cirka 800 endoskopier.
Till skillnad från klinikens läkare som har 20 minuter per patient, har Joakim drygt en halvtimme på sig att utföra en endoskopi samt informera patienten om undersökningen. Hittills är det endast två patienter som tackat nej och som absolut velat ha en läkare att utföra endoskopin. Men den stora majoriteten uppskattar att komma till en sjuksköterska, menar Joakim.
– Jag känner mig väldigt uppskattad av patienterna. Jag kan lägga mer tid och resurser på att informera, vilket jag upplever att läkarna många gånger missar. Under åren som jag assisterat har jag själv erfarit hur patienter känt sig osäkra på vilken undersökning de ska göra, hur den går till och vad de kan förvänta sig.
Joakim utför endast diagnostiska endoskopier och har alltid tillgång till en specialistläkare om han exempelvis hittar en trolig tumör eller andra misstänkta maligna förändringar.
– Jag har möjlighet att dokumentera i bild och jag kan alltid konsultera en specialist vid behov.
Joakim informerar aldrig patienterna om han hittar misstänkta diagnoser, däremot förklarar han för patienten att han hittat troliga förändringar och att en läkare behöver se närmare på undersökningsresultatet.
– Om allt verkar vara normalt då pratar jag med patienten och behöver i sådana situationer inte konsultera läkare.
Men hur kvalitetssäkrar kliniken att endoskoperande sjuksköterskor inte missar viktiga fynd som kan vara tecken på sjukdom?
– På samma sätt som man kvalitetssäkrar läkare. Jag litar på att våra doktorer, som är mycket erfarna, kan bedöma min kompetens. I över tio år har jag gått bredvid läkare och jag assisterar fortfarande läkare vid planerade terapeutiska endoskopier. Men det gäller att vara ödmjuk. Under flera år är man nybörjare, det är mycket man ska lära sig och många olika slemhinnor man ska kunna identifiera.
Inför tentamen på Ersta sjukhus krävdes 200 utförda gastroskopier samt 100 utförda koloskopier. Samma krav ställs inte på läkare, menar Joakim Hermansson.
– En ST- läkare ska efter cirka 50 endoskopier vara så gott som självgående. Vissa kan säkert vara väldigt duktiga, men de flesta behöver mycket mer träning än så. På Ersta sjukhus fick endoskopisjuksköterskor hjälpa läkare när de körde fast. En av sjuksköterskorna gjorde 800 koloskopier på ett år. Det ligger egentligen inte i professionen huruvida man blir en duktig endoskopist eller inte. Det handlar snarare om handlag, intresse och erfarenhet, oavsett om man är läkare eller sjuksköterska.
Inte reglerat i lag att läkare ska utföra endoskopier
Det är inte reglerat i lag att endast läkare ska utföra endoskopier. Däremot, menar Joakim Hermansson, är det viktigt att som sjuksköterska följa de riktlinjer som Svensk Gastroenterologisk Förening har utarbetat så att patienterna får rätt omhändertagande och behandling och med hög kvalitet.
– Vi är noga med att följa de kriterier och riktlinjer som finns. Och jag ser egentligen inget problem med det vi gör. Det handlar mycket om praktisk kunskap att utföra endoskopi, den medicinska bedömningen lämnar vi över till läkare. Men med åren får vi självklart en större medicinsk kunskap och kompetens, vilket ju är till fördel för både de läkare vi samarbetar med och för patienterna.
Men var går gränsen för när en sjuksköterska utför arbetsuppgifter som går utanför legitimationen?
Gränserna är flytande, menar Joakim Hermansson. Även för läkare.
– En läkare i Tyskland, till exempel, utför helt andra arbetsuppgifter än en läkare i Sverige. Vi har haft en tysk underläkare som praktiserat hos oss och hon ville gärna börja jobba i Sverige. I Tyskland tar läkare blodprover, de byter dropp på avdelningarna och gör många olika uppgifter som sjuksköterskor gör i Sverige. I våra ögon är det ju onödiga arbetsuppgifter för en läkare.
I takt med utvecklingen och att sjukvården blir mer och mer tekniskt och medicinskt avancerad, är det klokt att föra över vissa arbetsuppgifter från läkare till sjuksköterskor så att kompetens och resurser används på bästa sätt, menar Joakim Hermansson.
– Det är fortfarande läkare som gör det stora jobbet rent medicinskt, vi hjälper dem och vi kan se till att patienter som står i kö kan få den undersökning de är berättigade till enligt lag.
Se också:
”Lättviktsdoktor” ett accepterat yrke i USA sedan 40 år tillbaka
Sjukhuset som tagits över av sjuksköterskor
”De medicinska kärnfrågorna har trängts undan av annat”
Sjukhuschef Ingela Tuvegran: Hur kommer det sig att ni har så missnöjda medarbetare?
”Alla blev vinnare när de biomedicinska analytikerna tog över neurografierna”
”Dokumentationshysteri tvingar alla yrkesgrupper att arbeta med fel saker”
Socialstyrelsen positiv till uppgiftsglidning
Skälet för uppgiftsglidning ska vara förbättrad vårdkvalitet och inte patientfarliga besparingar
Endoskopi
– Är det rätt att utbilda sjuksköterskor till endoskopister?
”Beslutet att utbilda sjuksköterskor till endoskopister är illa övertänkt”
”Jag ser bara fördelar”
”Vi är kluvna, endoskopin ett dilemma”
”Ett litet sjukhus har inte möjlighet att utbilda både sjuksköterskor och ST-läkare”
”Yngre läkare behöver träna mer på ingrepp som endoskopier”
I Lund finns inget intresse för endoskopiutbildningen för sjuksköterskor
Ubildnings- och volymsaspekten för ST-läkare?
På kirurgkliniken i Kalmar gör alla ST i kirurgi planerade och akuta gastroskopier och når en viss volym i bästa fall tillräcklig för att ha kompetens kunna hantera mer knepiga problem på kvälls och natt-jourer. Det kan gälla att hantera t.ex, blödande magsår. Om vi lämar ifrån oss detta till ett fåtal endokopister måste vi också diskutera utbildningaspekten för våra ST. Ska det ingå i en primär- resp bakjours kompetens i kirurgi, att kunna gastroskopera. Personligen tycker jag det och ogillar därför dylika förslag om att lämna ifrån oss endoskopiverkasamheten till annan yrkesgrupp.
En endoskopisk undersökning är som jag ser det mer än bara en teknisk åtgärd. Det är även en konsultation som många gånger innebär att man ger råd i form t.ex behandlingsförslag till inremitterande läkare man initierar behandling etc.Det är det som skiljer oss läkare från övrig personal. Vem som helst (behöver inte nödvändigtvis vara en sjuksköterska) kan efter lämplig träning utföra nästan vilka typer av diagnostiska eller terapeutiska ingrepp som helst. Det stannar ingalunda vid endoskopiska undersökningar.Därför är det oerhört viktigt att framhålla att den kompetens som vi specifikt besitter gör dessa undersökningar och ingrepp till någonting mer än just bara en teknisk åtgärd. Jag ser ingenting rationellt i att vi gastroenterologer skulle lämna ifrån oss vårt viktigaste diagnostiska och terapeutiska verktyg. Om nu ändå någon skulle anse att det är en bra utveckling, varför stanna där. Varför inte utbilda arbetslösa till att göra endoskopier, echocardiografi, operera ”appar” etc. Det finns inga gränser för vad vi kan lämna över till andra yrkeskategorier men jag ser inte att vi som yrkeskår eller patienterna skulle tjäna på detta.
Hej, jag är generellt emot att andra mycket lägre utbildade kategorier gör typiska för läkare avsedda uppgifter. Läkare har i snitt naturvetenskaplig kompetens innan man söker till läkarlinjen dessutom 5,5 års medicinstudier på högsta nivå och därefter ca 7 års praktik innan man är specialist. Då har man ett fullvärdigt medicinskt anvar. Allt som överförs från läkare till annan grupp sker på delegation och oftast då på ett mer tidskrävande sätt eftersom man då oftast behöver jobba efter mallar osv. Den enda bakgrunden till delegationer är tidsbrist för läkare. Om vi doktorer istället hade mer tid för varje patient skulle vi ta det själva, även ”normala tillstånd i magen eller blåsan behöver doktorn se för att skaffa sig ett referensintervall.