• 13 oktober 2014
• 0
• AV: Karin Båtelson

Vi översvämmas av lösningar utifrån dels avsändarens kompetens och erfarenheter, men förstås också utifrån uppdragsgivaren och olika särintressen.

Att komma igenom, få trovärdighet och göra oss hörda för patienterna och kvaliteten är en tuff uppgift för oss läkare.

Nu har vi fått en ny regering med nya ministrar och en regeringsförklaring som delvis presenteras här nedan.

En del är ambitionen att få en mer jämlik vård. Detta är en av Sjukhusläkarnas stora frågor och välkomnas stort.
Problemet är hur man ska nå dit.

Riktlinjer är bara riktlinjer

Nationella riktlinjer föreslås bli lag.

Problemet med de nationella riktlinjerna är att de är alldeles för få och tar många år att få fram och alltså gamla redan då de kommer ut. Att lägstanivån höjs är förstås bra, men det måste också finnas plats för de som är ledande och ligger före.

Riktlinjer är ju just riktlinjer, bra om de ger ett bra stöd, men sämre om de är tvingande. Arbetet behöver alltså snabbas upp och det måste vara professionens uppgift att utveckla.

Den förra regeringen styrde bland annat med hjälp av olika stimulanspengar. Riksrevisionen har kritiserat att stimulans­medlen blev både fler och mer detaljerade, vilket störde landstingens arbete och planering. Men Riksrevisionens kritik blir förenklad eftersom man lägger all skuld på regeringen. Läkarförbundet såg redan tidigt, och påtalade, negativa effekter med undanträngningseffekter av olika patientgrupper och ökat tryck på ”onödiga” undersökningar för att ”få bort” patienter från kön. Detta är ju något som skett lokalt inom landstingen! Här måste man dock som regering vara lyhörd om en god ambition slår fel på grund av lokala krumbukter.

Proffsen ska få vara proffs

Ekonomistyrningen med NPM har kritiserats för detaljstyrning och för att skapa misstroende bland professionen. Men det perfekta styrsystemet finns ju inte utan olika system passar mer eller mindre bra i olika verksamheter. I detta nummer tar vi upp begreppet värdebaserad vård, där kvalitén mäts på annat sätt och patienten är delaktig som resurs. Många olika teorier och styrsystem har sina övertygade förespråkare och tankar om kejsarens nya kläder uttalas, men det gäller att sammanväga i vilken verksamhet de olika alternativen kan vara av värde.

Oavsett styrsystem så är den nya regeringens uttalande om att proffsen ska vara proffs ett steg i rätt riktning. En kunskapsorganisation med många kompetenser, hjälpsökande och sjuka människor och knappa resurser kräver ett finstämt ledarskap för att få kittet att hänga samman.

I början av karriären kan man som läkare känna tillräcklig tillfredsställelse av feedbacken från patienter, men på sikt måste det också vara tydligt från ledning att engagemang, kunskap och driv lönar sig. Och att det man upplever vara bäst för patienten också görs möjligt.

Istället beskrivs personalflykt från många ställen, framför allt av sjuksköterskor, men i vissa landsändar också av läkare och många ställen finns en kronisk brist. Man kan inte ens behålla den personal som man utbildar själv utan så fort de är färdiga flyttar de, exempelvis till Norge, för att få bättre arbets­miljö, scheman och löner.

Varje oönskat förlorad medarbetare är en kostnad och en uttalad risk för en nedåtgående spiral med ytterligare förlust där man förlorar allt fler!

Hämma inte kreativiteten

Vinster i vården beskrivs av regeringen som en stor bov och förslaget är att införa vinsttak. Miljarder av offentliga medel i skatteparadis är osmakligt, men sanningen är att de allra flesta privata vårdbolag har förhållandevis låg lönsamhet och låga vinstmarginaler.

I en vård med knappa resurser och bristande tillgänglighet är det inte bra att hämma de kreativa och engagerade.

Att LOV (Lag om valfrihetssystem) inom primärvården föreslås avskaffas är lika dåligt av samma anledning. Sjukhusläkarna har kämpat för att utöka LOV till att också gälla för specialistvården. När man nu inför en patientlag som ska ge ökad valfrihet, så är det illavarslande om man vill begränsa möjligheterna.

Inför förlusttak och personalflyktstak

Styrsystemen är en sak men det viktigaste är resultatet. Det är alltså inte införande av vinsttak som är det viktigaste för vården.
När en privat vård­givare inte klarar kraven går den i konkurs. När ett landsting eller sjukhus eller annan vård­inrättning inte kan ge den vård som utlovats borde också en gräns kunna sättas.

När man misslyckats tillräckligt många gånger med att hålla budget och behålla personal och inte kan erbjuda medborgare den kvalitet på vården som vi har rätt till borde det införas krav på förändring.

Istället för vinsttak i offentligt finansierad vård borde man införa förlusttak, och varför inte personalflyktstak?

Sist men inte minst, glöm inte att som chef och medarbetare i vården måste du försöka påverka utifrån din horisont. Möjligheten kan upplevas olika stor i olika organisationer och det varierar förstås också.

Men tänk på att det bästa sättet att förlora inflytande är att tro att man inte har nåt.

Regeringsförklaringen

Här följer regeringsförklaringens punkter om hälso- och sjukvård:

• Vinstjakten ska stoppas.

• Nationella kvalitetslagar för ordning och reda i välfärden införs i syfte att förbättra kvaliteten och avsevärt begränsa vinsterna, samtidigt som mångfald och valfrihet garanteras.

• Privata alternativ i välfärden ska inte kunna göra vinst genom lägre bemanning. En lagstiftning mot försäljningar till underpris tas fram.

• Den tvingande lagen om vårdval i primärvården avskaffas.

• Lagstiftningen ändras så att möjligheterna att sälja eller privatisera universitets- eller regionsjukhus förhindras.

• Privata försäkringspatienter ska inte gå förbi den offentligfinansierade vårdkön.

• Företag i välfärdssektorn ska öppet redovisa sin ekonomi på enhetsnivå.
• Offentlighetsprincipen och meddelar­friheten ska gälla alla aktörer som verkar inom den skattefinansierade välfärden.

• Dagens nationella riktlinjer ska bli obligatoriska för att säkra en likvärdig sjukvård.

• En kommission för jämlik hälsa tillsätts. Arbetet för att förbättra folkhälsan stärks bland annat genom en tydligare ansvarsfördelning och bättre uppföljning.
Regeringens mål är att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en
generation.

• Äldreomsorgen ges ökad kvalitet genom mer personal.
En långsiktig kvalitetsplan för den svenska äldreomsorgen tas fram i bred samverkan.

• Nya styrmodeller som skapar större frihet för medarbetarna i
offentlig sektor ska utvecklas.