Peter Carpelan (M), personallandstingsråd SLL, Mats Johansson (S), ordförande regionstyrelsen i Region Östergötland, och Heidi Stensmyren, ordförande i Läkarförbundet. Foto: Anna Sofia Dahl

Peter Carpelan (M), personallandstingsråd SLL, Mats Johansson (S), ordförande regionstyrelsen i Region Östergötland, och Heidi Stensmyren, ordförande i Läkarförbundet. Foto: Anna Sofia Dahl

”Vi behöver prata om ett hållbart arbetsliv”

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone

AV: Anna Sofia Dahl | 5 juli, 2017 | MER: Almedalen

Diskussionen om läkares arbetstider under Läkarförbundets seminarium under Almedalen tog avstamp i den rapport som förbundet tog fram tidigare i år. En enig panel ansåg att fakta i frågan var välbehövligt.

Läkare som grupp arbetar mer än 40 timmar i veckan, även efter att uttag av kompensationsledighet – det konstaterades i en rapport som Läkarförbundet publicerade i januari. Rapporten togs fram med bakgrund i debatten förra året där kopplingen mellan behovet av hyrläkare och läkares arbetstid gjordes och som visade behovet av fakta i frågan.

Jan von Zweigbergk, senior rådgivare vid konsultbolaget PwC som gjort rapporten på uppdrag av förbundet, presenterade kort resultatet under Läkarförbundets seminarium ”Ska politiker lägga personalens schema?” i Almedalen. En av de slutsatser som drogs var, enligt honom, att ett alternativt arbetstidsupplägg skulle kunna tyda på att man ökade kostnader för arbetsgivaren.

Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet, påpekade att resultaten inte är förvånande och att de stämmer väl överens med de signaler som läkarna ger.

– Men det är bra att vi fick det på papper också, vi kände lite som att otack är världens lön, vi jobbar mycket, men blir utpekade som problemet eller orsaken till dem. Därför kändes det bra att vi nu kan resonera på ett bra sätt. I Sverige är vi bra på att diskutera, men vi har inte debatterat arbetstider offentligt. För oss är det en trygghet att vi har fått belägg för att vi arbetar mycket.

Inte heller Mats Johansson (S), ordförande regionstyrelsen i Region Östergötland, var förvånad över resultatet. Då moderatorn Lisa Kirsebom lyfte frågan om att en motion till SKL:s kongress 2015 om att helt avskaffa joursystemet för läkare avslogs var han tydlig med att rapportens innehåll inte heller är någon nyhet för honom och alla andra som jobbar med hälso- och sjukvårdsfrågor i landet. Också att en stor majoritet av SKL-kongress ställde sig bakom beslutet att avslå motionen.

– Det centrala kollektivavtalet som vi har tecknat rymmer frågan om att arbetstider måste hanteras på lokal och regional nivå. Och schemat ska självklart ligga så nära verksamheten som möjligt. Politiken ska inte in på den arenan.

I Stockholms läns landsting sa man vid årsskiftet upp de lokala jour- och beredskapsavtalen, vilket Sjukhusläkaren tidigare rapporterat om. Peter Carpelan (M), personallandstigsråd i SLL, var tydlig med att schemaläggning inte ska göras av politiker, utan skötas schemaläggare. Snarare handlar det om, menade han, huruvida läkare ska vara schemalagda vissa tider av dygnet eller inte.

– Vi har tagit avstamp i Göran Stiernstedts utredning Effektiv vård, där han särskilt pekar på att bristen i stora stycken har varit att man inte schemalägger personal, och då menar man all vårdpersonal. Schemaläggningen kommer först och sen ser man hur behovet kan mötas utifrån schemat – tillgängliga resurser styr vilken vård som kan tillhanda hållas.

– Vi har försökt se om man kan göra det på ett annat sätt – ett bättre sätt för både patienterna och för läkarkåren. Och jag delar helt uppfattningen om att läkare arbetar för mycket.

Beslutet om att säga upp det lokala jour- och beredskapsavtalet väckte ilska hos Stockholmsläkarna. Och Heidi Stensmyren hon tror att de upprörda känslorna delvis handlar om en begreppsförvirring, men också hur man kommunicerar problematiken.

– Vilken läkare är inte schemalagd? Vi vet att vi är schemalagda, men det är väldigt bra att identifiera problematiken när vi pratar förbi varandra. Läkare på golvets problem är att vi får ut scheman i tid, vi vet ofta inte när vi ska arbeta om tre eller fem veckor eftersom vi inte får besked från verksamheten när vi får ut våra ledigheter. Och där måste vi prata med varandra – för vi har en väldigt olik bild. Någonstans i lagren mellan oss på golvet och er på toppen finns det en kommunikationsbrist.

Men hon menade också att den stora frågan handlar om att läkare har problem med att få ut sin ledighet, vilken behövs för att kunna få tid till vila och återhämtning, och att de läkare som har beredskap arbetar väldigt mycket.

– Vi måste säkerställa att de som går i beredskap har en modell som ger tillräckligt med vila och kompensation. När man går i beredskap ser vi att kompensationen de får ut är låg och det behöver vi titta på.

Hon pekade även på vikten av flexibilitet och att kunna anpassa efter verksamhetens behov, men också betydelsen för flexibiliteten för individen.

– Vi behöver också prata om ett hållbart arbetsliv. Vi behöver slussa ut folk tidigare på arbetsmarknaden, men man ska också hålla längre. 38 till 40 procent av läkarna fortsätter att jobba efter 65 år.

Lämna en kommentar

CAPTCHA