Nyhet

Värdebaserad vård-beskrivs som bäst när den kommer underifrån

En religion, en ersättningsmodell eller ett arbetssätt som sätter patienten i fokus? Det omstridda begreppet värdebaserad vård, som införts i flera av landets landsting har mötts av såväl ifrågasättande som varierande tolkningar. För Morten Kihldahl, läkare vid Brännskadecentrum vid Akademiska i Uppsala, fungerar metoden bäst, inte som ersättningsmodell, utan som ett arbetssätt som involverar patienter och vårdpersonal.

Arbetssättet värdebaserad vård började spridas i svensk vård redan för nio år sedan, i syfte att belöna kvalitet snarare än kvantitet.

Den internationella metoden har beskrivits som en kontrast till modellen New Public Management, som enbart mäter produktivitet.

I värdebaserad vård ska det i stället handla om att uppnå bäst hälsoutfall för patienten i förhållande till de resurser som används.

Den omstridda metoden utvecklades från början för 12 år sedan av två amerikanska ekonomer, Michael Porter och Elizabeth Olmsted Teisberg, som förespråkade ett system som premierade goda vårdresultat snarare än mängden behandlingar.

För Morten Kihldahl, läkare vid Brännskadecentrum och en av de ansvariga som arbetar med värdebaserad vård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, innebär begreppet framför allt ”ett sätt att jobba där man tar ett större ansvar för hela patientens vård”.

– Det handlar om att ha med patienten som partner i förbättringsarbetet och om att mäta vad som är viktigt för patienten, säger han vid ett seminarium som tidningen Dagens Medicin arrangerade i Almedalen kring det omdiskuterade begreppet.

Att jobba med värdebaserad vård ger såväl vårdpersonal och patienter större inflytande i sitt arbete, enligt Morten Kihldahl.

I dag finns visserligen kvalitetsregister och mätningar, men det är svårt att samla vårdteamen kring dem, påpekar han.

– För hur ska man hinna jobba med dessa frågor när det är svårt att hinna med patienterna i det dagliga arbetet?

När man tar fram data ska man därför fokusera på uppgifter som är relevanta för vårdteamen på golvet, så att de kan förbättra den medicinska kvaliteten på ett sätt som de själva inspireras av, resonerar Morten Kihldahl.

Vid förlossningsvården vid Akademiska sjukhuset i Uppsala hittade man till exempel ett sätt att samla och presentera data, som visade rött för de områden man behövde förbättra, vilket enligt Morten Kihldahl sporrade personalen att hitta lösningar.

I nästa steg kan man ta statistiken vidare genom att exempelvis se samband mellan verksamheten och infektioner och hur man kan undvika dessa genom att förslagsvis ta bort en urinkateter som ligger ett par dagar för länge, menar han.

Ett skäl till att metoden slagit väl ut på Akademiska sjukhuset är enligt Morten Kihldahl att man varken kombinerat den med någon stor strukturell organisationsförändring eller använt det som ett ersättningssystem, utan i stället låtit den växa fram utifrån patienters och vårdpersonalens behov.

I vår iver att ha kontroll över vad som sker i verksamheterna och styra med detaljerade ersättningsmodeller har vi haft en övertro på att bara vi hittar bästa styrmodellen med de rätta incitamenten löser det allt.  Laura Hartman, ordförande i regeringens tillitsdelegation. 

Även Laura Hartman, ordförande i regeringens så kallade Tillitsdelegation, betonar vikten av att förändringar i arbetssätt i vården utgår från medarbetarna själva och kommer underifrån.

Det goda mötet i vården underskattas lätt när regering och landstingsledningar i stället tvingar in vårdpersonal i system för prestationer, menar Laura Hartman.

–  I vår iver att ha kontroll över vad som sker i verksamheterna och styra med detaljerade ersättningsmodeller har vi haft en övertro på att bara vi hittar bästa styrmodellen med de rätta incitamenten löser det allt, säger hon.

Att helt sluta mäta resultat i vården är däremot ingen lösning, betonar Laura Hartman.

– I stället behöver vi bli bättre på att följa upp rätt saker, säger hon och framhåller vikten av att helt enkelt fråga vårdpersonal vad de vill veta för att kunna förbättra vården och sitt arbete.

– Skrämmande många har aldrig fått frågan, säger Laura Hartman.

Hon framhåller Kalmar läns landsting, som sedan många år arbetar med att ge personalen handlingsutrymme genom vad Laura Hartman beskriver som en ”loop underifrån”- alltså förslag på förändringar som kommer från de anställda på golvet och som får ledningen att lova att ändra på saker. Något som skapar tillit, enligt Laura Hartman, även om hon betonar att vissa frågor är och också bör förbli upp till ledningen att avgöra.

Visst kan frågan om tillit i vården verka flummig, konstaterar hon.
– Men för att få resultat, krävs just tillit.

Men från läkarhåll är man numera däremot luttrad och ganska trött på införandet av olika styrmodeller som ska prövas och tillämpas i vården, poängterar Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson, som också deltog i panelen. Teorier, som enligt Karin Båtelson snarare tenderar att bli religioner.

– Det är lean ena året, sen åker det ut och så kommer Värdebaserad vård och då är det jättestort, säger hon.

Värdebaserad vård skiljer sig dock ändå lite från de andra ”religionerna”, tycker Karin Båtelson. Metoden är från början en ersättningsmodell, som ger betalt utifrån det resultat man uppnår, vilket man från läkarhåll vänder sig emot. Risken finns nämligen, att kvalitetsregister korrumperas eller att man försöker dölja andra fel, menar Karin Båtelson.

– Men det som är bra med värdebaserad vård är att patienterna kommer in tidigt i processen och även i utvärderingen, vilket är något nytt, säger hon.

På frågan om värdebaserad vård kommer att finnas kvar om fem år, svarar Karin Båtelson:

– Då är det sannolikt borta, men har ersatts av något med ett annat namn. Men oavsett metod så vill man från sjukhusläkarhåll ha mycket mer fakta och återkoppling till vad man gör både medicinskt och utifrån patientens upplevelser, tillägger hon.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-03

TEMA: Robotkirurgi – vad betyder den för vården? / Kris på Sahlgrenskas Neurokirurg / Psykiatri – Läkare i slutenvården måste avvisa patienter som behöver vård / Läkaren Fikru Maru fri efter fem år / Arbetsmiljö: Var ska doktorn jobba? / Krönikor / Porträttet: Stephan Stenmark / Valet 2018: Sista delen i enkät till landstingspolitiker

Prenumerera