• 26 april 2016
• 0
• AV: Malin Gavelin

– Det är oacceptabelt. Den enskilt viktigaste kvalitetsbristen i dagens strokevård är den stora andelen patienter som inte får vård på en strokeenhet som första vårdform, säger professor Bo Norrving.

Kvalitetsmåtten för 2015 blev i dagarna tillgängliga på webbplatsen Vården i siffror. Den största kvalitetsbristen som noterades av registerhållare för Riksstroke, Bo Norrving, var att så mycket som var femte strokepatient visade sig ha vårdats på fel avdelning i det kritiska första skedet.

– Det är naturligtvis inte bra att en så stor andel inte vårdas på strokeenhet som första vårdnivå i akutskedet. I ett senare skede, ofta 1-2 dygn senare, får en del av de här patienterna ändå plats på en strokeenhet – men vi vet betydelsen av ett adekvat omhändertagande och vård redan från första början och särskilt under det första kritiska dygnet, säger han. Att inte vårdas på strokeenhet är något som står på Socialstyrelsens ”icke-göra” lista, och här rör det sig inte om några enstaka undantag utan det berör tusentals patienter i Sverige varje år.

Riskerna med att vårda patienterna på fel avdelning är många, menar Bo Norrving och vården blir också sämre i många avseenden.

– Det krävs kunskap och kompetens att handlägga stroke i akutskedet och det gäller till exempel områden som övervakning, sväljbedömningar, förebyggande av komplikationer och inte minst möjligheten att ge adekvat information till patienter och anhöriga.

Anledningen till att patienterna vårdas fel i så stor omfattning tror Bo Norrving handlar framför allt om vårdplatsbrist på strokeenheterna runt om i landet.

– Det stöds bland annat av en svensk studie som visade att ökad beläggningsgrad på sjukhus var associerat med ökad andel som inte kom till strokeenhet från början. Vi vet också att flera strokeenheter haft svårt att hålla alla vårdplatser öppna på grund av personalbrist, säger Bo Norrving.

Ett annat tydligt förbättringsområde inom vården av strokepatienter som man har identifierat via kvalitetsregistret är den ojämlika användningen av trombolysbehandling, menar han.

Men till de mer positiva iakttagelserna  hör att antalet personer som drabbas av stroke har minskat de senaste åren, och även andelen personer som drabbas av ny stroke, berättar Bo Norrving.

– Vi har sett en minskning med 10 procent över fem år vilket är en stor framgång, säger han och menar att minskningen beror på bättre förebyggande åtgärder.

– Vi kan idag inte säga exakt vilken faktor som varit viktigast, detta är något vi kommer att analysera vidare. Mycket talar för att stroke går att förebygga i ännu större utsträckning än vad som görs idag, vi har inte alls nått taket för det ännu.

Samtliga uppgifter i kvalitetsregistret för år 2015 är än så länge preliminära.