Svepet

Vården är viktigaste valfrågan – men förtroendet för partierna är lågt

En ny undersökning som DN/Ipsos gjorde i juni visar att vårdfrågan återigen är väljarnas viktigaste fråga. I januari 2015 var siffran nere på 14 procent, men enligt mätningen som gjorde i juni i år ansåg hela 40 procent av väljarna att vården är den viktigaste frågan.

De enda partier som seglat upp i förtroende är SD som ökade från 2 till 10 procent, samt C som ökade blygsamt upp till 5 procent. M landade på 9 procent, KD på 5 procent , L på 4 procent och V på 10 procent.

Förtroendet för S låg på 38 procent i augusti 2014, men i juni 2018 var siffran nere på 22 procent. Endast 1 procent har förtroende för MP:s sjukvårdspolitik.

Trots att väljarstödet för S har minskat så är det fler som anser att deras sjukvårdspolitik är bäst jämfört med de andra riksdagspartierna.

– I nuläget är det egentligen inget parti som har en särskilt stark ställning i vårdfrågan, säger David Ahlin som är opinionschef på Ipsos till Dagens Nyheter.

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

Svepet

Kortare väntetid i Danmark med "löpande-band-princip"

I Danmark erbjuder regionerna privat vård för patienter som inte fått diagnos och behandling på två månader. De danska vårdköerna har också minskat de senaste 15 åren. I Sverige har antalet patienter som väntar längre än vårdgarantins tre månader i stället ökat på senare år, förutom när det gäller cancervården. Det rapporterar SR Ekot. Förklaringen till Danmarks minskade köer uppges vara en ”löpande-vband-princip”, det vill säga det standardiserade vårdförlopp som garanterar patienter diagnos efter en månad och behandling efter ytterligare en månad.

Nu vill både Sverigedemokraterna och allianspartierna ta efter den danska modellen.

Men Janet Samuel, planeringschef vid Sundhetsstyrelsen, uppger för SR Ekot att löpande-band-principen kan innebära en risk för att man i stället opererar för många patienter.

Svepet

Regeringen vill stärka vårdens krisberedskap

Regeringen tillsätter en utredning med uppdraget att göra en total översyn av hälso- och sjukvårdens kapacitet att hantera allvarliga kriser, som exempelvis terrorattacker, stora bränder, smittsamma sjukdomar och läkemedelsförsörjning.

Det meddelar regeringen i ett pressmeddelande. När krisen kommer ska ansvarsfördelningen vara tydlig, uppger socialminister Annika Strandhäll (S) och utredningen ska därför titta på vem som ska göra vad och vid vilket tillfälle.

– Vården ska klara av att hantera en bussolycka och om ett fruktansvärt terroristattentat skulle ske där många skadas och behöver akut sjukvård. Vården ska ha kapacitet att hantera bränder med många brännskadade, säger Annika Strandhäll i pressmeddelandet.

Utredningen ska även bland annat se över hur vården klarar kemiska utsläpp, en kärnkraftsolycka och hälsohot som antibiotikaresistens.

Utredningen ska vara färdig den 31 december år 2020.

Svepet

Två av tre landsting saknar vårdplatser i sommar

14 av 21 landsting anger att antalet bemannade vårplaster är lägre än vad behovet är under sommaren. Det uppger Sveriges Radio som tagit del av nya siffror från Socialstyrelsen.

Att sommarbemanningen är svår att klara av är inget okänt fenomen. Enligt Mikael Köhler, chefsläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, har man lagt allt mer krut på problemet och främst fokuserat på början och slutet av sommaren. Men Vårdförbundet är inte nöjd med arbetsgivarnas insats.

– Det saknas personal. Vi har brist på sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, cancersjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor. Bristen blir extra tydlig nu under sommaren, säger Sineva Ribeiro förbundsordförande för vårdförbundet till Sverige Radio.

De landsting som inte upplever något ansträngt vårdplatsläge är Gävleborg, Jämtland Härjedalen, Kalmar, Kronoberg Värmland, Västerbotten och Västernorrland.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-03

TEMA: Robotkirurgi – vad betyder den för vården? / Kris på Sahlgrenskas Neurokirurg / Psykiatri – Läkare i slutenvården måste avvisa patienter som behöver vård / Läkaren Fikru Maru fri efter fem år / Arbetsmiljö: Var ska doktorn jobba? / Krönikor / Porträttet: Stephan Stenmark / Valet 2018: Sista delen i enkät till landstingspolitiker

Prenumerera