Svepet

Sju forskare fälls för oredlighet i forskning i Macchiarini-ärendet

Under måndagen meddelade Karolinska Institutets rektor att sju forskare fälls för oredlighet i forskning gällande sex stycken forskningsartiklar där Paolo Macchiarini är en av huvudförfattarna. Forskningen som redovisas i artiklarna avser transplantation av syntetisk protes i luftstrupe på människa och beskriver det kliniska förloppet för tre patienter som opererades på Karolinska Universitetssjukhuset 2011–2013.

Tre av författarna, varav en fälls för oredlighet och två anses klandervärda, var bland de så kallade visselblåsarna som 2014 anmälde Paolo Macchiarini för misstanke om oredlighet i forskning i de aktuella artiklarna. Enligt rektorns beslut är ytterligare 31 författare klandervärda men inte skyldiga till oredlighet i forskning.

Utredningen visar på en rad allvarliga felaktigheter och vilseledande information i de granskade artiklarna. Det handlar framför allt om fabricerade och snedvridna beskrivningar av patienters tillstånd både före och efter operationerna. Det handlar även om att det saknas underlag för att det krävdes behandling av patient på så kallad vitalindikation, som sista utväg för överlevnad, vilket var en förutsättning för att kunna utföra ingreppen.

Vidare saknas säkra djurdata som måste föregå studier på människa med oprövad teknik. Det saknas även forskningsetiskt godkännande från regionala etikprövningsnämnden och det finns inte heller godkänt informerat samtycke till att utföra forskningen.

Dagens beslut upphäver beslutet från 2015 som togs av KI:s dåvarande rektor. KI har även begärt att samtliga sex tidskrifter som publicerat artiklarna ska dra tillbaka dem.

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

Svepet

Nytt vårdsystem har lett till färre dödsfall bland patienter med typ 2-diabetes

I Nederländerna har man lyckats minska dödsfallen med fem procent bland patienter med i typ 2-diabetes, jämfört med en kontrollgrupp, enligt preliminära resultat. Det uppger forskare vid Leidens universitet och Nederländska folkhälso- och miljöinstitutet RIVM för SR Ekot. 

Skälet till den minskade dödligheten är, enligt ny forskning som ännu inte har publicerats, att Nederländerna för tio år sedan införde ett betalningssystem i vården. Det går ut på att husläkarmottagningar får en klumpsumma som de holländska husläkarna förfogar över. Varje diabetiker kan på så sätt får all vård de behöver, från dietist till  ögonkoll.

För att klara kraven har de nederländska husläkarna gått samman i större vårdgrupper, vilket enligt forskare resulterat i kreativa lösningar.

I Ekots europeiska vårdpolitiksenkät uppger Miljöpartiet att de i svensk primärvård vill införa ett vårdpengsystem som liknar det nederländska, men att det i så fall ska vara fortsatt skattefinansierat och inte, som i Nederländerna, betalas via obligatorisk sjukförsäkring. Även Socialdemokraterna säger sig vara positiva till Nederländernas vårdpengsystem, medan andra partier dock uppger sig föredra andra primärvårdssatsningar.

Svepet

Sachsska ska utbilda personal i primärvården om allergier hos barn

I höst startar Sachsska barn- och ungdomssjukhus ett nytt kunskapscentrum med målet att utbilda sjukvårdspersonal inom primärvården om allergier hos barn.

Eftersom många allergiutredningar görs inom primärvården är tanken med projektet att specialistpersonalen på Sachsska ska stötta och utbilda personal inom primärvården i deras utredningar av allergier hos barn. Målet är att fler barn och unga med matallergier ska känna sig trygga i vardagen. Satsningen finansieras av Stockholms läns landsting under en tvåårs period.

– Vi ser att födoämnesallergier ökar bland barn och ungdomar. Många av barnen och deras föräldrar är rädda för att de ska få i sig något de inte tål. Det påverkar vardagen och blir ett osynligt handikapp, säger Caroline Nilsson, barnallergolog och ansvarig för centret.

På Sachsska samverkar läkare, sjuksköterska, dietist och forskare kring utbildning om utredning och behandling.

– Det är komplicerat att utreda födoämnesallergier eftersom symtomen kan variera, alltifrån att barnet har ont i magen till klåda i halsen eller har fått en livshotande reaktion. Det kan också vara svårt att tolka svaren vid provtagning och därför behövs det mer utbildning kring detta. Med rätt kompetens kan fler patienter bli friskförklarade.

Svepet

Primärvårdsutredning utökas

Anna Nergårdhs utredning ”Samordnad utveckling för god och nära vård” utökas och fördjupas, enligt ett nytt beslut från regeringen. Det uppger regeringen i ett pressmeddelande. Det innebär bland annat att man även ska utreda förutsättningar för att samordna vårdinsatser för patienter med komplexa behov, se över lagstiftning om krav på vårdplan och vid behov föreslå ett patientkontrakt för patientens alla vårdinsatser och ge patienten bättre information om dessa.

De nya tilläggsdirektiven gör också att utredningstiden förlängs. Uppdraget ska slutredovisas den sista mars 2020 och delredovisas senast den 7 juni 2019.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-03

TEMA: Robotkirurgi – vad betyder den för vården? / Kris på Sahlgrenskas Neurokirurg / Psykiatri – Läkare i slutenvården måste avvisa patienter som behöver vård / Läkaren Fikru Maru fri efter fem år / Arbetsmiljö: Var ska doktorn jobba? / Krönikor / Porträttet: Stephan Stenmark / Valet 2018: Sista delen i enkät till landstingspolitiker

Prenumerera