Svepet

SBU om rättspsykiatrin – behandlingar och läkemedelsanvändning behöver ses över

På uppdrag av regeringen har SBU tagit fram två rapporter om behandlingar och läkemedelsanvändning inom rättspsykiatrin.

Rapporterna visar att  många av behandlingarna inom rättspsykiatrin är utvecklade för andra vårdmiljöer och patientgrupper, och behandlingseffekterna kan påverkas av att rättspsykiatrisk vård inte är frivillig. Ur ett etiskt perspektiv är det därför viktigt med mer forskning inom ämnet, anser SBU.

De kom även fram till att läkemedelsanvändningen skiljer sig mellan rättspsykiatrin – där det inte finns särskilda riktlinjer –  och den vanliga psykiatrin där det idag finns riktlinjer.

Inom rättspsykiatrin ges antipsykotiska läkemedel till majoriteten av patienterna, även de utan psykosdiagnos. Här är det också vanligare att ge äldre antipsykotiska preparat, och kombinera dem med varandra, än inom allmänpsykiatrin.

I rapporterna slås det fast att det sakans viktig kunskap om både läkemedelseffekter och patienternas upplevelser av vården. Och eftersom rättspsykiatrisk vård inte är frivillig finns det ur ett etiskt perspektiv goda skäl att bekosta sådan forskning. Även forskning på vilka läkemedel som kan förkorta vårdtiden.

SBU:s rapporter:

”Psykologiska behandlingar och psykosociala insatser i rättspsykiatrisk vård”

”Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård”

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

Svepet

Nytt försök att minska beroendet av hyrpersonal- knyter uppdragstagarna till sig med direkta avtal

För att bli mindre beroende av hyrpersonal ger Landstinget Värmland nu läkare och psykologer med eget företag möjligheten att förlänga sina uppdrag genom att teckna avtal direkt med landstinget, enligt ett pressmeddelande.

Det innebär att landstingen inför ett uppdrag knyter till sig uppdragstagarna genom att själva sköter intervjuer och kontroller av dem. Denna form av direkta avtal med landstinget skapar mer kontinuitet och ökar förutsättningen för patientsäkerheten, uppger Tobias Kjellberg, hälso- och sjukvårdschef.

För att minska kostnaderna för inhyrd personal har regioner och landsting gått ihop med målet att bli oberoende av hyrpersonal från och med januari 2019.

Svepet

Nytt vårdsystem har lett till färre dödsfall bland patienter med typ 2-diabetes

I Nederländerna har man lyckats minska dödsfallen med fem procent bland patienter med i typ 2-diabetes, jämfört med en kontrollgrupp, enligt preliminära resultat. Det uppger forskare vid Leidens universitet och Nederländska folkhälso- och miljöinstitutet RIVM för SR Ekot. 

Skälet till den minskade dödligheten är, enligt ny forskning som ännu inte har publicerats, att Nederländerna för tio år sedan införde ett betalningssystem i vården. Det går ut på att husläkarmottagningar får en klumpsumma som de holländska husläkarna förfogar över. Varje diabetiker kan på så sätt får all vård de behöver, från dietist till  ögonkoll.

För att klara kraven har de nederländska husläkarna gått samman i större vårdgrupper, vilket enligt forskare resulterat i kreativa lösningar.

I Ekots europeiska vårdpolitiksenkät uppger Miljöpartiet att de i svensk primärvård vill införa ett vårdpengsystem som liknar det nederländska, men att det i så fall ska vara fortsatt skattefinansierat och inte, som i Nederländerna, betalas via obligatorisk sjukförsäkring. Även Socialdemokraterna säger sig vara positiva till Nederländernas vårdpengsystem, medan andra partier dock uppger sig föredra andra primärvårdssatsningar.

Svepet

Sachsska ska utbilda personal i primärvården om allergier hos barn

I höst startar Sachsska barn- och ungdomssjukhus ett nytt kunskapscentrum med målet att utbilda sjukvårdspersonal inom primärvården om allergier hos barn.

Eftersom många allergiutredningar görs inom primärvården är tanken med projektet att specialistpersonalen på Sachsska ska stötta och utbilda personal inom primärvården i deras utredningar av allergier hos barn. Målet är att fler barn och unga med matallergier ska känna sig trygga i vardagen. Satsningen finansieras av Stockholms läns landsting under en tvåårs period.

– Vi ser att födoämnesallergier ökar bland barn och ungdomar. Många av barnen och deras föräldrar är rädda för att de ska få i sig något de inte tål. Det påverkar vardagen och blir ett osynligt handikapp, säger Caroline Nilsson, barnallergolog och ansvarig för centret.

På Sachsska samverkar läkare, sjuksköterska, dietist och forskare kring utbildning om utredning och behandling.

– Det är komplicerat att utreda födoämnesallergier eftersom symtomen kan variera, alltifrån att barnet har ont i magen till klåda i halsen eller har fått en livshotande reaktion. Det kan också vara svårt att tolka svaren vid provtagning och därför behövs det mer utbildning kring detta. Med rätt kompetens kan fler patienter bli friskförklarade.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-03

TEMA: Robotkirurgi – vad betyder den för vården? / Kris på Sahlgrenskas Neurokirurg / Psykiatri – Läkare i slutenvården måste avvisa patienter som behöver vård / Läkaren Fikru Maru fri efter fem år / Arbetsmiljö: Var ska doktorn jobba? / Krönikor / Porträttet: Stephan Stenmark / Valet 2018: Sista delen i enkät till landstingspolitiker

Prenumerera