Svepet

SBU om rättspsykiatrin – behandlingar och läkemedelsanvändning behöver ses över

På uppdrag av regeringen har SBU tagit fram två rapporter om behandlingar och läkemedelsanvändning inom rättspsykiatrin.

Rapporterna visar att  många av behandlingarna inom rättspsykiatrin är utvecklade för andra vårdmiljöer och patientgrupper, och behandlingseffekterna kan påverkas av att rättspsykiatrisk vård inte är frivillig. Ur ett etiskt perspektiv är det därför viktigt med mer forskning inom ämnet, anser SBU.

De kom även fram till att läkemedelsanvändningen skiljer sig mellan rättspsykiatrin – där det inte finns särskilda riktlinjer –  och den vanliga psykiatrin där det idag finns riktlinjer.

Inom rättspsykiatrin ges antipsykotiska läkemedel till majoriteten av patienterna, även de utan psykosdiagnos. Här är det också vanligare att ge äldre antipsykotiska preparat, och kombinera dem med varandra, än inom allmänpsykiatrin.

I rapporterna slås det fast att det sakans viktig kunskap om både läkemedelseffekter och patienternas upplevelser av vården. Och eftersom rättspsykiatrisk vård inte är frivillig finns det ur ett etiskt perspektiv goda skäl att bekosta sådan forskning. Även forskning på vilka läkemedel som kan förkorta vårdtiden.

SBU:s rapporter:

”Psykologiska behandlingar och psykosociala insatser i rättspsykiatrisk vård”

”Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård”

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

Svepet

Bättre överlevnad hos patienter som får gå till samma läkare

Att få träffa en och samma läkare kan påverka överlevnad hos patienter, visar en ny brittisk studie från University of Exeter, rapporterar Vetenskapsradion.

Forskarnas slutsats bygger på resultat från 22 sammanställda olika studier och sedan följt upp patienter för att undersöka sambandet mellan patienternas överlevnad och graden av den kontinuitet de fick i vården.

Det visade sig, att patienter som gick till en och samma läkare hade bättre överlevnad.

Ett skäl kan vara att patienter bättre tar till sig den information de får om de känner sig tryggare, uppger Peter Allebeck, professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet, till Vetenskapsradion.

En läkare som känner sin patient väl kan också vara mer uppmärksam på förändringar hos patienten, menar han.

Svepet

Sju forskare fälls för oredlighet i forskning i Macchiarini-ärendet

Under måndagen meddelade Karolinska Institutets rektor att sju forskare fälls för oredlighet i forskning gällande sex stycken forskningsartiklar där Paolo Macchiarini är en av huvudförfattarna. Forskningen som redovisas i artiklarna avser transplantation av syntetisk protes i luftstrupe på människa och beskriver det kliniska förloppet för tre patienter som opererades på Karolinska Universitetssjukhuset 2011–2013.

Tre av författarna, varav en fälls för oredlighet och två anses klandervärda, var bland de så kallade visselblåsarna som 2014 anmälde Paolo Macchiarini för misstanke om oredlighet i forskning i de aktuella artiklarna. Enligt rektorns beslut är ytterligare 31 författare klandervärda men inte skyldiga till oredlighet i forskning.

Utredningen visar på en rad allvarliga felaktigheter och vilseledande information i de granskade artiklarna. Det handlar framför allt om fabricerade och snedvridna beskrivningar av patienters tillstånd både före och efter operationerna. Det handlar även om att det saknas underlag för att det krävdes behandling av patient på så kallad vitalindikation, som sista utväg för överlevnad, vilket var en förutsättning för att kunna utföra ingreppen.

Vidare saknas säkra djurdata som måste föregå studier på människa med oprövad teknik. Det saknas även forskningsetiskt godkännande från regionala etikprövningsnämnden och det finns inte heller godkänt informerat samtycke till att utföra forskningen.

Dagens beslut upphäver beslutet från 2015 som togs av KI:s dåvarande rektor. KI har även begärt att samtliga sex tidskrifter som publicerat artiklarna ska dra tillbaka dem.

Svepet

7 av 10 sjukhusläkare skrev ut patienter för tidigt under 2017

1 200 läkare svarade på Läkarförbundets nya arbetsmiljöenkät. Där säger sju av tio att de under det senaste året skrivit ut patienter alldeles för tidigt, det rapporterar SVD.

61 procent av de som svarat säger att vårdplatsbristen har stor eller mycket stor negativ inverkan på deras arbete. Heidi Stensmyren, ordförande i Läkarförbundet bekräftar bilden till SVD och kallar den katastrofal. Hon berättar att många gått ned i arbetstid för att orka med den etiska pressen.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-03

TEMA: Robotkirurgi – vad betyder den för vården? / Kris på Sahlgrenskas Neurokirurg / Psykiatri – Läkare i slutenvården måste avvisa patienter som behöver vård / Läkaren Fikru Maru fri efter fem år / Arbetsmiljö: Var ska doktorn jobba? / Krönikor / Porträttet: Stephan Stenmark / Valet 2018: Sista delen i enkät till landstingspolitiker

Prenumerera