VÄRDEBASERAD VÅRD

SBU har kartlagt kunskapsläget om värdebaserad vård

Forskning om värdebaserad vård som helhet är liten i sin omfattning, det framkommer efter att SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har kartlagt kunskapsläget. Den forskning som finns visar också på stor variation i hur värdebaserad vård tillämpas. Det skriver SBU i ett pressmeddelande.

”Resultaten indikerar att komponenterna i värdebaserad vård kan ha betydelse för hälsoutfall och minskade vårdtider. Resultaten tyder även på att utvecklingen av meningsfulla utfallsmått och andra komponenter i värdebaserad vård skulle kunna gynnas av att involvera såväl verksamhetsföreträdare som patienter, professionella och experter för att bättre förstå vad som fungerar för vem och under vilka förutsättningar”, skriver SBU.

Totalt passade 36 artiklar in i urvalskriterierna, av vilka 16 publicerades under 2017. Fem av dem handlar om implementeringen på Sahlgrenska universitetssjukhuset. En majoritet fokuserar till stor del på enskilda komponenter av värdebaserad vård, så som utfall och kostnad, istället för helheten.

Läs hela utredningen här.

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

Svepet

Särskilt stort förtroende för sjukvårdspersonal och sjukhus

Förtroendet för sjukvården i Sverige är stort, det visar en ny rapport från Vårdanalys som sammanställt forskning och fördjupade analyser av befolkningens förtroende för hälsa- och sjukvården.

Särskilt stort förtroende har befolkningen för hälso- och sjukvårdspersonal och sjukhusen. Men vårdcentraler, samt själva hälso- och sjukvårdssystemet och vårdens styrning och ledning har ett lägre förtroende.

– Svagheterna i förtroendet för vården behöver hanteras för att inte befolkningens förtroende ska minska på sikt. En del i det är att stärka tillgängligheten, personcentreringen och utveckla styrningen och ledningen. Regeringen och landstingen behöver också beakta förtroendet mer i utvecklingen av vården, säger Karin Nylén, vikarierande generaldirektör för Vårdanalys, i pressmeddelande.

Samhällsutvecklingen påverkar förtroendet och hänger samman med andra attityder, som till exemplevis tillit till andra människor och nöjdhet  med demokrati. Hur vården fungerar ur ett patient- och medborgarperspektiv är kärnan i förtroendet.

– Upplevelse av brister i tillgänglighet, kontinuitet och i relationella faktorer som att bli tagen på allvar och att bli lyssnad på i mötet med vården är vanliga orsaker till att ha ett litet förtroende för hälso- och sjukvården, säger Isabelle Carnlöf.

Svepet

Kortare väntetid i Danmark med "löpande-band-princip"

I Danmark erbjuder regionerna privat vård för patienter som inte fått diagnos och behandling på två månader. De danska vårdköerna har också minskat de senaste 15 åren. I Sverige har antalet patienter som väntar längre än vårdgarantins tre månader i stället ökat på senare år, förutom när det gäller cancervården. Det rapporterar SR Ekot. Förklaringen till Danmarks minskade köer uppges vara en ”löpande-vband-princip”, det vill säga det standardiserade vårdförlopp som garanterar patienter diagnos efter en månad och behandling efter ytterligare en månad.

Nu vill både Sverigedemokraterna och allianspartierna ta efter den danska modellen.

Men Janet Samuel, planeringschef vid Sundhetsstyrelsen, uppger för SR Ekot att löpande-band-principen kan innebära en risk för att man i stället opererar för många patienter.

Svepet

Regeringen vill stärka vårdens krisberedskap

Regeringen tillsätter en utredning med uppdraget att göra en total översyn av hälso- och sjukvårdens kapacitet att hantera allvarliga kriser, som exempelvis terrorattacker, stora bränder, smittsamma sjukdomar och läkemedelsförsörjning.

Det meddelar regeringen i ett pressmeddelande. När krisen kommer ska ansvarsfördelningen vara tydlig, uppger socialminister Annika Strandhäll (S) och utredningen ska därför titta på vem som ska göra vad och vid vilket tillfälle.

– Vården ska klara av att hantera en bussolycka och om ett fruktansvärt terroristattentat skulle ske där många skadas och behöver akut sjukvård. Vården ska ha kapacitet att hantera bränder med många brännskadade, säger Annika Strandhäll i pressmeddelandet.

Utredningen ska även bland annat se över hur vården klarar kemiska utsläpp, en kärnkraftsolycka och hälsohot som antibiotikaresistens.

Utredningen ska vara färdig den 31 december år 2020.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-03

TEMA: Robotkirurgi – vad betyder den för vården? / Kris på Sahlgrenskas Neurokirurg / Psykiatri – Läkare i slutenvården måste avvisa patienter som behöver vård / Läkaren Fikru Maru fri efter fem år / Arbetsmiljö: Var ska doktorn jobba? / Krönikor / Porträttet: Stephan Stenmark / Valet 2018: Sista delen i enkät till landstingspolitiker

Prenumerera