Svepet

Primärvårdsutredning utökas

Anna Nergårdhs utredning ”Samordnad utveckling för god och nära vård” utökas och fördjupas, enligt ett nytt beslut från regeringen. Det uppger regeringen i ett pressmeddelande. Det innebär bland annat att man även ska utreda förutsättningar för att samordna vårdinsatser för patienter med komplexa behov, se över lagstiftning om krav på vårdplan och vid behov föreslå ett patientkontrakt för patientens alla vårdinsatser och ge patienten bättre information om dessa.

De nya tilläggsdirektiven gör också att utredningstiden förlängs. Uppdraget ska slutredovisas den sista mars 2020 och delredovisas senast den 7 juni 2019.

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

Svepet

Nytt vårdsystem har lett till färre dödsfall bland patienter med typ 2-diabetes

I Nederländerna har man lyckats minska dödsfallen med fem procent bland patienter med i typ 2-diabetes, jämfört med en kontrollgrupp, enligt preliminära resultat. Det uppger forskare vid Leidens universitet och Nederländska folkhälso- och miljöinstitutet RIVM för SR Ekot. 

Skälet till den minskade dödligheten är, enligt ny forskning som ännu inte har publicerats, att Nederländerna för tio år sedan införde ett betalningssystem i vården. Det går ut på att husläkarmottagningar får en klumpsumma som de holländska husläkarna förfogar över. Varje diabetiker kan på så sätt får all vård de behöver, från dietist till  ögonkoll.

För att klara kraven har de nederländska husläkarna gått samman i större vårdgrupper, vilket enligt forskare resulterat i kreativa lösningar.

I Ekots europeiska vårdpolitiksenkät uppger Miljöpartiet att de i svensk primärvård vill införa ett vårdpengsystem som liknar det nederländska, men att det i så fall ska vara fortsatt skattefinansierat och inte, som i Nederländerna, betalas via obligatorisk sjukförsäkring. Även Socialdemokraterna säger sig vara positiva till Nederländernas vårdpengsystem, medan andra partier dock uppger sig föredra andra primärvårdssatsningar.

Svepet

Sachsska ska utbilda personal i primärvården om allergier hos barn

I höst startar Sachsska barn- och ungdomssjukhus ett nytt kunskapscentrum med målet att utbilda sjukvårdspersonal inom primärvården om allergier hos barn.

Eftersom många allergiutredningar görs inom primärvården är tanken med projektet att specialistpersonalen på Sachsska ska stötta och utbilda personal inom primärvården i deras utredningar av allergier hos barn. Målet är att fler barn och unga med matallergier ska känna sig trygga i vardagen. Satsningen finansieras av Stockholms läns landsting under en tvåårs period.

– Vi ser att födoämnesallergier ökar bland barn och ungdomar. Många av barnen och deras föräldrar är rädda för att de ska få i sig något de inte tål. Det påverkar vardagen och blir ett osynligt handikapp, säger Caroline Nilsson, barnallergolog och ansvarig för centret.

På Sachsska samverkar läkare, sjuksköterska, dietist och forskare kring utbildning om utredning och behandling.

– Det är komplicerat att utreda födoämnesallergier eftersom symtomen kan variera, alltifrån att barnet har ont i magen till klåda i halsen eller har fått en livshotande reaktion. Det kan också vara svårt att tolka svaren vid provtagning och därför behövs det mer utbildning kring detta. Med rätt kompetens kan fler patienter bli friskförklarade.

Svepet

Tredubblat söktryck på intensivutbildning för invandrade läkare

För utomeuropeiska läkare som saknar svensk läkarlegitimation startat nu för andra året i rad en intensivutbildning som ska förbereda dem för Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare i december. Endast ett 20-tal läkare har antagits till den 15 veckor långa utbildningen.

– Antalet sökande har nästan tredubblats jämfört med i fjol. Det är kul att se. Det visar att utbildningen är relevant och behövs, säger Williams Donoso Reyes, projektkoordinator på Lunds universitets i ett pressmeddelande.

Undervisningsspråket är svenska och till skillnad från förra året kommer utbildningen erbjuda mer språkstödsundervisning, inspel från tidigare deltagare samt större tillgång till läkarprogrammets lärare.

– Antalet intresseanmälningar, intresset för det informationsmöte som hölls i slutet av juli och underlaget efter genomförda intervjuer bekräftar min bild av att det finns utrymme för fler insatser i Skåne framöver, säger Mehran Najafi, samordnare för etableringsuppdraget på Arbetsförmedlingen i Skåne i pressmeddelandet.

Femton av platserna är finansierade av Arbetsförmedlingen, fem av Region Skåne. Antagningen är nationell, men de flesta av de sökande kommer från Skåne och majoriteten av dem är födda på 70- eller 80-talet.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-03

TEMA: Robotkirurgi – vad betyder den för vården? / Kris på Sahlgrenskas Neurokirurg / Psykiatri – Läkare i slutenvården måste avvisa patienter som behöver vård / Läkaren Fikru Maru fri efter fem år / Arbetsmiljö: Var ska doktorn jobba? / Krönikor / Porträttet: Stephan Stenmark / Valet 2018: Sista delen i enkät till landstingspolitiker

Prenumerera