Svepet

Patienter ska lättare kunna få besök av läkare i hemmet

Nu från och med den första juni börjar ett nytt avtal och en ny organisation gälla för läkare i den prehospitala vården att gälla i Stockholms län, meddelar Stockholms läns landsting i ett pressmeddelande.

Det innebär att mobila läkarteam söker upp patienter som har svårt att själva uppsöka vården. Det kan handla om äldre, funktionshindrade och barnfamiljer.

Enligt Patrik Söderberg, chefläkare för den prehospitala vården i Stockholms läns landsting, går en stor del av den akuta vården att sköta i patienternas hem.

– Man kan ge smärtstillande och kanske sy ihop ett sår, säger han, och meddelar att det

Men jourläkarbilarna har inte ett akutuppdrag, utan ett primärvårdsuppdrag, berättar Patrik Söderberg för Sjukhusläkaren.

– De är i tjänst när primärvården inte är tillgänglig, på nätter och på helger, säger han.

Målet är att jourläkarbilarna ska komma till patienten inom 90 minuter, men det är ingen garanti som man ger.

Finns inte risken att patienter som man åker ut till i hemmen egentligen behöver sjukhusvård? 

– När läkare träffar patient görs alltid en bedömning, sedan brukar man ofta lösa saker, säger Patrik Söderberg.

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

Svepet

Karolinskas ledning larmades om att patienter riskerade att avlida

Ett flertal personer i ledningen för Karolinska Universitetssjukhusets fick information om att patienter riskerade att avlida till följd av bemanningsproblem och växande köer förra året, rapporterar DN.

Under förra sommaren opererades 60 cancerpatienter vid sjukhuset för sent och två personer i kön avled.
Karolinskas sjukhusdirektör Melvin Samsom medger att han informerades, men uppger för DN att cheferna inte signalerade att problemen inte gick att lösa.

Svepet

SBU om rättspsykiatrin – behandlingar och läkemedelsanvändning behöver ses över

På uppdrag av regeringen har SBU tagit fram två rapporter om behandlingar och läkemedelsanvändning inom rättspsykiatrin.

Rapporterna visar att  många av behandlingarna inom rättspsykiatrin är utvecklade för andra vårdmiljöer och patientgrupper, och behandlingseffekterna kan påverkas av att rättspsykiatrisk vård inte är frivillig. Ur ett etiskt perspektiv är det därför viktigt med mer forskning inom ämnet, anser SBU.

De kom även fram till att läkemedelsanvändningen skiljer sig mellan rättspsykiatrin – där det inte finns särskilda riktlinjer –  och den vanliga psykiatrin där det idag finns riktlinjer.

Inom rättspsykiatrin ges antipsykotiska läkemedel till majoriteten av patienterna, även de utan psykosdiagnos. Här är det också vanligare att ge äldre antipsykotiska preparat, och kombinera dem med varandra, än inom allmänpsykiatrin.

I rapporterna slås det fast att det sakans viktig kunskap om både läkemedelseffekter och patienternas upplevelser av vården. Och eftersom rättspsykiatrisk vård inte är frivillig finns det ur ett etiskt perspektiv goda skäl att bekosta sådan forskning. Även forskning på vilka läkemedel som kan förkorta vårdtiden.

SBU:s rapporter:

”Psykologiska behandlingar och psykosociala insatser i rättspsykiatrisk vård”

”Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård”

Svepet

Regeringen föreslår sexårig läkarutbildning

Nu föreslår regeringen ny utformning på läkarutbildningen. Bland annat vill de addera ytterligare en termin till utbildning och låta den omfattas av totalt 360 högskolepoäng. En ny examensbeskrivning införs och studenten ska få ut sin legitimation samtidigt som avklarad läkarexamen.

Syfte är att modernisera utbildningen, och att snabbare få ut fler legitimerade läkare på arbetsmarknaden.

I förslaget slopas också AT och istället införs Bastjänstgöring, BT, för de som går ST. Läkarutbildingsutredningen från 2013 fastslog att kvalitén på AT:n är ojämn över hela landet och att kopplingen mellan tjänstgöringen och läkarexamen är oklar. Bastjänstgöringen innebär en gemensam och fristående del för alla som påbörjar sin ST, oavsett i vilket land man tagit examen.

Den nya examensbeskrivningen ska bland annat betona vetenskaplig förankring, professionella kompetenser och träning i medicinskt beslutsfattande. Den ska även omfatta mål om digitala hjälpmedel, patientsäkerhet och etiska principer. Även mål om förståelse för hur förhållanden i samhället påverkar hälsan ska enligt förslaget ingå i examensbeskrivningen.

Förslaget är ute på remiss till och med den 4 oktober.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-03

TEMA: Robotkirurgi – vad betyder den för vården? / Kris på Sahlgrenskas Neurokirurg / Psykiatri – Läkare i slutenvården måste avvisa patienter som behöver vård / Läkaren Fikru Maru fri efter fem år / Arbetsmiljö: Var ska doktorn jobba? / Krönikor / Porträttet: Stephan Stenmark / Valet 2018: Sista delen i enkät till landstingspolitiker

Prenumerera