Nyhet

Statistik över patientflödet kan korta vårdköer

Det behövs samlad data över patientens väg genom vårdkedjan, det visar en ny avhandling från Linköpings universitet. Ett perspektiv som fokuserar på just sjukvårdens patientflöde skulle upptäcka flaskhalsar i systemet snabbare och åtgärder kunna sättas in tidigare. Vinsten blir kortare vårdköer och snabbare vård till patienterna. – Det finns fler risker med att fortsätta som man gör nu och tänka att det löser sig ute på avdelningarna. Vården är jättestor och det finns ingen människa som kan planera det här med eget huvud, säger Malin Wiger, nybliven doktor inom vårdlogistik vid Linköpings universitet.

Hur lång tid tar det för en patient att ta sig igenom vårdkedjan? Det är en fråga som kräver bättre datainsamling för att få sitt svar. Vikten av den här typen av statistik är avgörande för bättre patientflöde, det kommer Malin Wiger fram till i sin doktorsavhandling.

– Man har ingen koll på hur lång tid det tar för patienter att ta sig igenom vården, säger Malin Wiger, teknologie doktor vid Linköpings universitet.

Hon kallar patientärendets tid genom vårdkedjan för ”ledtider” och tittar på sjukhus som en logistiker tittar på ett stort handelsföretag. Ledtiderna har handelsföretagen koll på, det vill säga var artiklarna befinner sig innan de anländer till butiken, och kan på så sätt upptäcka var i kedjan det tar stopp för att sedan sätta in åtgärder som lättar på trycket.

Samma typ av koll bör sjukvården enligt Wiger få på patientflödet.

Hon menar att ledtiden startar när patienten söker vård och avslutas när patienten fått den vård hen behöver. Det som behövs är övergripande, aggregerad, data som visar patientflödet genom vården över tid.

– Det är jättesvårt att få tag på sån typ av data. Den finns, men den är inte lättåtkomlig eller analyserbar. Datan registeras i journaler, men då måste man gå in i varje enskild journal.

Istället för att gissa var flaskhalsarna är inom sjukvården så skulle man med den här typen av statistik tydligare kunna se var flödet stryps och fatta mer korrekta analyser, enligt Wiger. På så vis skulle man också kunna sätta in åtgärder snabbare.

– Vården är ett system precis som människokroppen. En ändring i en del påverkar andra delar i systemet. För vården är det många relaterade enheter som ska sträva mot samma mål: kostnadseffektiv patientservice, men i dag agerar de som isolerade effektiva öar, säger hon.

”Hela tiden finns den här andan att man ska jobba snabbare, men det finns sätt att jobba smartare på”. Malin Wiger, tekn. dr. 

Att applicera ett industriella perspektiv på sjukvården är inget som Malin Wiger ser som riskabelt. Hon menar att det beror på hur man hanterar det hela.

– Det finns mycket kunskap om effektiva flöden som man kan använda sig av. Men teorier och metoder måste anpassas till verksamheten, säger Wiger och fortsätter:

– Det finns fler risker med att fortsätta som man gör nu och tänka att det löser sig ute på avdelningarna. Vården är jättestor och det finns ingen människa som kan planera det här med eget huvud.

Prioriteringar inom olika verksamheter kan också stoppa upp flödet. I avhandlingen skriver hon att vårdgarantin styr hur verksamheter tar sina dagliga beslut, och att det i stor utsträckning stoppar upp patientflödet. Att det är en verksamhets totala tid som räknas gör att det inte blir något incitament att korta ned tiden.

– De gör prioriteringar så de inte kommer utanför de 80 procenten. Det gör att de som väntat länge, men kanske inte är lika akut, får en operationstid tidigare.

Ansvaret för flödet får dock inte läggas på personer som arbetar på golvet, påpekar Wiger. Hon riktar sig istället till sjukvårdens ledare och chefer och menar att effektivisering är en ledningsfråga.

– Alla som jobbar nära patienterna jobbar häcken av sig. De gör sitt bästa, men hela tiden finns den här andan att man ska jobba snabbare, men det finns sätt att jobba smartare på. Men då måste de som styr vården hjälpa till med strategi och prioritering för att lätta trycket på avdelningarna, säger Malin Wiger.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-03

TEMA: Robotkirurgi – vad betyder den för vården? / Kris på Sahlgrenskas Neurokirurg / Psykiatri – Läkare i slutenvården måste avvisa patienter som behöver vård / Läkaren Fikru Maru fri efter fem år / Arbetsmiljö: Var ska doktorn jobba? / Krönikor / Porträttet: Stephan Stenmark / Valet 2018: Sista delen i enkät till landstingspolitiker

Prenumerera