Nyhet

Sommarturismen på Gotland oroar akutpersonal: ”Lokalerna är inte anpassade”

Som mest besöker 70 000 turister Gotland under en och samma sommarvecka. Och med endast nio rum på akuten på Visby lasarett är rädslan stor för vårdplatsbrist under de kommande veckorna. – Är det mer än 25 patienter blir det ganska snart oöverskådligt och riktigt ohållbart, säger Charlotte Kaviani, specialistläkare och verksamhetsansvarig på akutmottagningen på Visby lasarett.

58 000 gotlänningar får besök av drygt 60-70 000 turister per vecka under högsäsong på Gotland. Turistvågen börjar runt midsommarhelgen och stegrar successivt under de kommande veckorna.

På Visby lasarett finns nio rum tillgod på akuten och fem IVA-platser. Utrymmet är litet och det blir ett tydligt problem under sommarmånaderna när fler turister fyller väntrummet.

– Lokalerna är inte anpassad för den befolkningsmängden som det blir på sommaren. Det är roligt att det kommer många turister hit på sommaren, men det påverkar gotlänningarna eftersom väntetiden blir dramatiskt längre, säger Gustaf Rosin, AT-läkare och vice ordförande i GYLF.

För trots att bemanningen av sjuksköterskor och undersköterskor ökar med drygt 4 personer per dygn under sommarmånader – från juni till augusti – blir lokalfrågan problematisk.

– Själva akutmottagningen är ju inte stor, så även om vi ökar på bemanningen så är utrymmet litet och det är ett bekymmer, säger Pernilla Olsson, enhetschef på akutmottagningen.

Även fler läkare finns tillgodo på akuten under de veckor med störts patienttryck.

– Vi har mycket att göra, men vi brukar lösa det. Ibland beordrar vi in personal, men vi försöker undvika det i möjligaste mån. Det som alla är mest rädda för är att vårdplatserna ska ta slut, då blir det jättesvårt att jobba på akuten, säger Charlotte Kaviani.

106 av 113 fastställda vårdplatser på Visby lasarett hålls öppna under sommaren, det visade en nyligen gjord kartläggning av Dagens Medicin.

De flesta län har mindre än 88 procent av vårdplatserna öppna, men Visbys 94 procent är i klar ledning.

– Många sjukhus varvar ned, men Visby måste varva upp och behålla så många vårdplatser som möjligt. Det skulle inte gå på något annat sätt, skulle de dra ned ännu mer så skulle vi inte klara av det, säger Gustaf Rosin.

Trots att sjukhuset har flest öppna vårdplatser i landet under sommaren, vittnar Gustaf Rosin om en platsbrist sommar efter sommar på akutmottagningen.

– Det är en akutmottagning som inte är byggd för så mycket människor. Man bemannar upp, men tillslut hamnar man där att det inte finns någonstans att behandla patienterna, säger Rosin som berättar att patienter i korridoren är intet nytt.

– Man får undersöka någon, sen får de sitta på en stol i korridoren eller gå tillbaka till väntrummet. Det blir väldigt mycket logistik och svårt med integriteten och sekretessen eftersom många sitter bredvid och överhör vad man pratar om med andra patienter.

För att lösa vårdplatsbristen öppnar sjukhuset enligt Kaviani upp fler vårdplatser på sommaren, bland annat genom att stängda avdelningar öppnas upp och i vissa fall kan enkelrum bli dubbelrum, om så arbetsmiljöverket godkänner det.

Akutpersonalen kan vid platsbrist använda mottagningsrummen på kirurgen och ortopeden som undersökningsrum på kvällar och helger, enligt Gustaf Rosin. Något som funkat ganska bra enligt honom, men det har sina nackdelar.

– Mottagningen ligger en bit bort så man försöker ha de minst sjuka patienterna där, men det går inte alltid, och om något skulle hända? Säger Rosin och funderar över svaret på frågan.

Utlokaliseringen skjuter i höjden under juli månad på Visby lasarett, enligt siffror från Väntetider i Vården. Charlotte Kaviani berättar att det finns enstaka exempel där bristen på IVA-platser har tvingat sjukvården att skicka patienter med helikopter eller ambulansflyg till fastlandet.

– Det räcker med att två bilar smäller så kan det ju bli fullt, säger hon.

Över lag fylls akuten på sommaren oftast av patienter som råkat ut för skador och olyckor, eftersom det enligt Kaviani är till största del friska människor som är i omlopp under semestertider. Sedan lättakuten öppnade förra sommaren, dit patienter med smärre ortopediska skador hänvisas, har trycket på akuten lättat något.

– Det blir mer av precis allt, men just skador står i direkt proportion till folkmängden som befinner sig här.

Men det ökade trycket förklaras inte enbart med ökad turism.

–  Ökningen är störst av de med skador och tillfällig sjukdom, utöver det har vi gamla hjärtsjuka gotlänningar också, de ökar inte i antal på samma sätt men de behöver också vård, säger Charlotte Kaviani.

Planer på en ut- och ombyggnation av akutmottagningen ligger just nu i startgroparna och de nya lokalerna kan stå klart tidigast juni 2021.

– Idag är det alldeles för mycket verksamhet och förvaring i korridorerna och väntrummen, så ska det inte vara, säger Kajsa Holmström, programansvarig projektledare på hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Orsaken till ombyggnationen är inte att öka yta för att kunna maximera antalet patienter, utan att skapa smartare lösningar på den rumsliga uppdelningen.

– Idag är det så att vi har otroligt trångt och ett litet väntrum och det är inte möjligt att särskilja patienter med olika behov till olika delar av mottagningen. Men genom att till exempel skapa en separat in och utgång så blir det också en bättre logistik så att det inte blir för trångt i väntrum och korridorer vid tillfällen då många patienter är på mottagningen, säger Holmström.

Hon berättar att syftet med ombyggnationen är att uppnå större säkerhet för patienter, personal och anhöriga.

– Det ska inte ge plats åt fler patienter, utan de befintliga funktionerna ska kunna utföras bättre och på ett säkrare sätt, säger Holmström.

Är utbyggnaden en konsekvens av det ökade trycket på akutmottagningen under sommaren? 

– Nej, ombyggnationen är inte en konsekvens av ökat söktryck under sommaren utan ombyggnaden behövs för att få ett bra och säkert omhändertagande på akutmottagningen året om, säger Holmström.

Att ut- och ombyggnationen inte kommer lösgöra mer yta till akutmottagningen gör Gustaf Rosin en aning besviken.

– Flödet hämmas av att det inte finns rum, det är därför det tar stopp. Därför kommer man inte heller lösa problemen om man inte bygger till fler undersökningsrum, säger han.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-03

TEMA: Robotkirurgi – vad betyder den för vården? / Kris på Sahlgrenskas Neurokirurg / Psykiatri – Läkare i slutenvården måste avvisa patienter som behöver vård / Läkaren Fikru Maru fri efter fem år / Arbetsmiljö: Var ska doktorn jobba? / Krönikor / Porträttet: Stephan Stenmark / Valet 2018: Sista delen i enkät till landstingspolitiker

Prenumerera