Nyhet

Senior läkare går ned i arbetstid för att orka jobba

I brist på rättighet till jourbefrielse väljer nu anestesiläkaren Heba Shemais, 61, att gå ned ytterligare i arbetstid. Orsken är tunga joupass och somatiska stressymptom som konsekvens. Enligt Läkarförbundets policy ska seniora läkare slippa jour om så önskas, men i verkligheten är det bemanningssituationen som avgör. Stockholms läns landsting ser dock inget behov av att införa en åldersgräns för jourbefrielse. – Det här är ett jättebekymmer som vi behöver fortsätta driva i HÖK och LOK 2020. Det ska bli en rättighet, säger Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening.

En tidig sommarmorgon i slutet av ett 16-timmarspass sökte förlossningen henne för en epidural. Heba stannade upp.

Yrsel, hjärtklappning.

Sommarens arbetsschema har varit extremt påfrestande för Heba Shemais, överläkare i anestesi vid Södertälje sjukhus. Under fem veckor arbetade hon sex jourpass utöver dagarbetet samt helger.

De somatiska stresssymptomen fortsatte tills dagarna före semestern.

– Vid ett av de sista jourpassen ville jag bara dö, jag visste inte hur jag skulle klara det. Men så ringde en kollega som ville byta, så jag fick två dagpass sista dagarna före semestern och min dotters bröllop, säger Heba Shemais.

Efter de tuffa sommarmånaderna har Heba bestämt sig för att gå ned ytterligare i arbetstid, från 80 till en 70 procent. Allting ställdes på sin spets den där morgonen när hjärtklappningarna kom.

– Jag tycker att man ska kunna säga ifrån, utan att få dåligt samvete, när man känner att återhämtningstiden är längre och sömnen sämre. Om jag ska fortsätta att jobba så här måste jag gå ned i tid, jag måste på något sätt få vilotid, säger hon och fortsätter:

– Ska jag välja nu eller i framtiden? Jag måste välja nu, och jag tror många börjar tänka så, säger hon.

Varför tror du att många börjar tänka så?

– Därför att många är så trötta, det är så tungt och tufft. Och älskar man inte sitt jobb, då lämnar man läkaryrket helt och hållet, eller om inte kroppen hänger med. Tyvärr är det också många fler kvinnor som lämnar än män, säger Heba Shemais.

Hon upplever att arbetsbelastningen för anestesiläkare på Södertälje sjukhus ökat kraftigt under de sensate åren. Hon förklarar att en av orsakerna är ett ökat patienttryck sedan omorganiseringen av akuten på Karolinska i Solna. Men framförallt har hon märkt av ett ökat tryck på förlossningsvården sedan BB Sophia lades ned 2016.

Den här sommaren har hon lagt minst dubbelt så många epiduraler per natt än tidigare år. Något som ökat arbetsbelastningen och minskat chanserna för paus och återhämtning.

– Du är på benen hela jouren, du knappt äter och dricker eller går på toaletten. Tyngden på narkosläkare är väldigt hög, oavsett var i landet du jobbar och oavsett storlek på sjukhuset, säger Shemais.

Anders Dahlqvuist, ordförande för intresseföreningen Seniora läkare, håller med om att arbetsbelastingen och påfrestningen på seniora läkare generellt sett blivit högre under de sensate åren.

– Jourarbetet har blivit tyngre eftersom de patienter som ligger inne är mycket sjukare, de är de absolut sjukaste. Och med så få vårdplatser som vi har i Sverige så blir det väldigt jobbigt för både primär- och bakjour. Många orkar inte. De medicinska problemen är inte så stora men beläggningsproblemen är desto större, säga han.

Sedan Heba började på Södertälje sjukhus har hon arbetat dagtid samt primärjour, eftersom hon bor långt bort ifrån arbetsplatsen har hon inte kunnat åta sig pass i bakjour. Men när hon passerade 55 års ålder började kroppen må allt sämre av de sömnlösa nätterna med hård arbetsbelastning. Därför gick hon ned i arbetstid och har under ett år arbetet endast 80 procent.

– Jag känner att jag åldrats, naturen har sin gång. Jag känner att jag inte har någon ork längre, och det måste jag bejaka och tänka på mig själv. Så länge jag orkar så tänker jag jobba, men inte på det här sättet. Jag vet kollegor som fortsätter att gå jour till 65 år, men de kanske inte har det lika tungt, säger hon.

Vi vill naturligtvis få till en central reglering som just kan hjälpa medlemmar som i Hebas fall. Karin Rhenman, chefsförhandlare Läkarförbundet.

I Sverige har inte läkare någon rätt att vägra jourpass när de uppnått en viss ålder, något som skiljer sig från hur kollektivavtalen ser ut i andra nordiska länder. Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har inte kommit fram till någon överenskommelse trots att det tagits upp i flera avtalsrörelser tidigare.

I brist på en central reglering har Läkarförbundet sedan länge en policy som går ut på att läkare som fyllt 55 år ska på egen begäran kunna befrias från jour nattetid, samt att läkare som fyllt 60 år ska kunna befrias från beredskap nattetid om de så önskar. I vilken utsträckning policyn efterlevs varierar runt om i landet.

– Många mindre arbetsplatser har svårt att klara av jour och beredskapsåtagandet så där kan det vara svårt för äldre läkare att bli befriade från nattarbete, säga Karin Rehnman, chefsförhandlare Läkarförbundet.

Finns det inte en risk att man utnyttjas på grund av personalbrist på arbetsplatssen när arbetsgivaren får det sista ordet?

– Det klart att man kan, om det är kort om resurser, men en verksamhetschef försöker ju naturligtvis eftersträva att ha en jämn åldersstruktur i läkargruppen. Tanken är ju att de äldre inte ska gå primärjour, utan mer finnas i beredskap, och att främst de yngre som gå primärjour.

Heba kan inte undgå primärjour på grund av liten arbetsstyrka och få narkosläkare på sjukhuset. Är hennes fall ett undantag?

– Vi har inte gjort någon kartläggning så vi vet inte hur pass vanligt det är, vi förlitar oss på vad lokalföreningarna säger, att vid små arbetsplatser är det många gånger svårt för äldre läkare som önskar befrielse från nattarbete att få det. Vi vill naturligtvis få till en central reglering som just kan hjälpa medlemmar som i Hebas fall säger Karin Rhenman.

Ansvaret för att Läkarförbundets policy efterlevs ligger på lokalföreningarna. Ordförande för Stockholms läkarförening, Johan Styrud, bekräftat att det är de jourtunga verksamheterna anestesi och gyn som har svårast att efterleva policyn i länet.

– De flesta arbetsgivare brukar anpassa sig efter arbetstagarna. Jag har ett antal fall på narkos och gyn där medlemmar inte orkar, men arbetsgivaren har ett sånt extremt behov av att ha medlemmar i jourverksamheten, säger Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening.

Vad har ni gjort för att hjälpa de seniora läkarna?

– Vi har en kontinuerlig förhandling och diskussion med personalenheterna på landstingen och sjukhusen. Den nuvarande personalchefen på landstinget är införstådd att det här är ett bekymmer, men det är svårt för det är en personalbrist på narkos och gyn, så landstingen är pressade åt andra hållet också. Men det finns en stark drivkraft att fortsätta driva den här frågan för oss.

Styrud håller med Heba Shemais om att policyn är tandlös och att det istället borde vara en inskriven rättighet i kollektivavtalet.

– Det här är ett jättebekymmer som vi behöver fortsätta driva i HÖK och LOK 2020. Det ska bli en rättighet, om man inte vill vara jour efter 55 år så ska man inte behöva det, men det ska man få avgöra själv, säger Johan Styrud.

Vi ser inget behov av det. Ulf Åkesson, förhandlingschef SLL. 

Ulf Åkesson, förhandlingschef vid Stockholms läns landsting, berättar att de inte ser några starka argument för att en åldersgräns skulle underlätta, eller på något sätt vara mer fördelaktig, framför att göra individuella bedömningar. Han pekar på att de kan finnas skäl redan när en läkare är yngre, och att de som arbetsgivare måste se till hela människan och vilka förutsättningar individen har.

–  Alla fixa gränser har en tröskeleffekt. Att man blir äldre vet vi att det påverkar de fysiska förutsättningar olika på olika människor, då kanske en fix ålder inte passar alla så då får man göra individuella bedömningar, säger han och fortsätter:

–  Sen finns det också verksamhetsmässiga skäl. Vi har en brist på läkare inom vissa specialiteter, vilket skulle göra att vi skulle få problem inom vissa jourlinjer. Det viktigaste skälet är att vi vill göra en individuell bedömning utifrån de förutsättningar som finns i varje enskilt fall och då blir en fix åldersgräns trubbig, säger Åkesson.

Men om verksamheten inte kan tillåta en läkare att gå ned i tid på grund av personalbrist, då blir det personalen som får ta smällen?

– Ja absolut, men vi har också patienter som måste hanteras. Jag kan inte uttala mig i vilken utsträckning det finns problem som inte har beaktats, det skulle kräva en undersökning.

Är ni rädda för att en eventuell rättighet skulle kunna utnyttjas av arbetstagarna? 

– Nej, men vi ser inget behov av det, säger han.

FOTNOT: Inför tidigare avtalsrörelser har Läkarförbundet ställt frågan till lokalföreningarna om förbundet ska yrka på jourbefrielse och svaren har enligt Karin Rehnman inte varit samstämmiga. Flera av de större lokalföreningarna ansåg 2017 att förbundet skulle prioritera andra frågor. Trots splittringen tog Läkarförbundet upp frågan med arbetsgivare. 

Isländska kollektivavtalet: ”Avundsvärt för läkare 55+”

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-03

TEMA: Robotkirurgi – vad betyder den för vården? / Kris på Sahlgrenskas Neurokirurg / Psykiatri – Läkare i slutenvården måste avvisa patienter som behöver vård / Läkaren Fikru Maru fri efter fem år / Arbetsmiljö: Var ska doktorn jobba? / Krönikor / Porträttet: Stephan Stenmark / Valet 2018: Sista delen i enkät till landstingspolitiker

Prenumerera