Sofia Rydgren Stale, , ledamot i förbundsstyrelsen och ordförande för Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation.

Sofia Rydgren Stale, , ledamot i förbundsstyrelsen och ordförande för Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation.

Så kan AT ersättas

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone

AV: Anna Sofia Dahl | 25 september, 2017 | MER: AT-utbildning

AT kan komma att bli BT. En förändring som är betydligt mer omfattande än bara ett namnbyte och som dessutom väcker många känslor. Men vad skulle den egentligen innebära? Sjukhusläkaren har pratat med Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundets utbildning- och forskningsdelegation, för att reda ut en del av frågetecknen.

Förslaget om att ersätta dagens allmäntjänstgöring, AT, med en så kallad bastjänstgöring, BT, bottnar i den totalöversyn av läkarutbildningen – från grundutbildningen till färdig specialist – som just nu pågår. 2015 reformerades specialisttjänstgöringen, ST och den 31 maj levererade regeringens utredare Jens Schollin sitt betänkande avseende läkares specialisering till Socialdepartementet, vilket i början av september dock fortfarande var under beredning.

De senaste sju åren har även Läkarförbundet arbetat med frågan om hur framtidens läkarutbildning och specialisering ska se ut. En av dem som varit delaktig i det arbetet är Sofia Rydgren Stale, ledamot i förbundsstyrelsen och ordförande för Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation. Enligt henne handlar förändringen till stor del om att kunna erbjuda alla läkare, oavsett var man utbildat sig, en väg in i svensk hälso- och sjukvård. För faktum är att nästan hälften av de som idag legitimeras i Sverige har utbildat sig i ett annat land, och som systemet ser ut idag saknar de just den vägen.

 

Det finns även en annan aspekt som i allra högsta grad spelar in – enligt EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv får man inte lov att ställa olika krav på de som är utbildade i Sverige kontra de som har gått sin utbildning i ett annat land inom EU/ESS. Det är alltså inte okej att ställa ytterligare krav på de som kommer med en legitimation från övriga Europa.

– Men de får inte heller lov att göra AT – eftersom den är legitimationsgrundande godkänner inte Socialstyrelsen att de går på en sådan tjänst – vilket gör att de är helt utestängda från hela introduktionssystemet, säger Sofia Rydgren Stale.

Istället skapas andra typer av nödlösningstjänster, vilka i vissa fall innebär ökad otrygghet och sämre lön.

– När man pratar med studenter på SLF Student Utlands karriärmässa kan de tänka sig att jobba under nästan vilka förhållanden som helst, bara de får en introduktion till svensk sjukvård. Som fackförbund är det inte rimligt att tycka att det är okej att man jobbar på tjänster som är arbetsrättsligt diskutabla. Och de tjänsterna försvinner i och med BT.

Läs mer: ”Man behandlas mer som arbetskraft”

Däremot tillåter nämnda EU-direktiv en uppdelning av specialiseringen. Tanken är därför att den nya grundutbildningen, som utreds parallellt, efterföljs av en obligatorisk introduktion i form av bastjänstgöringen innan det femåriga ST-blocket. Sofia Rydgren Stale säger att ingången i utredningen om BT är att det ska vara fokus på klinik, att man ska träna sig i att vara doktor, och att det på det sättet kommer vara likt AT. De båda tjänsterna skiljer sig emellertid åt i det avseende att bastjänstgöringen föreslås vara kompetensstyrd snarare än tidsstyrd – det kommer alltså att finnas medicinska delmål som ska uppfyllas snarare än en checklista.

– Vi har inte sett någon målbeskrivning än och vi vet egentligen inte exakt hur man har tänkt att formulera vilka placeringar som måste ingå, mer än att förslaget just nu ligger på primärvård och akutsjukvård som absoluta krav. Det man måste säkerställa är att man inte tappar psykiatrin som kompetensmål, eftersom psykisk ohälsa är så pass vanligt förekommande så måste man ha erfarenhet att möta individer med de svårigheterna.

 

Idag är det enligt föreskrift relativt få specialiteter som får lov att ta emot AT-läkare. I och med den föreslagna förändringen, till en kompetensstyrd introduktion, skulle spridningen av vilka specialiteter som kan användas bli större. Och det skulle i sin tur leda till fler tjänster, menar Sofia Rydgren Stale.

– Man kan till exempel lära sig att jobba på en avdelning, teamarbete eller att möta oselekterat patientmaterial på en akutmottagning inom andra specialiteter än internmedicin eller kirurgi och ortopedi. Runt 70 procent gör idag en 21 månader lång AT och blir introduktionen istället tolv månader så kan du nästan, på redan befintliga block, slussa igenom dubbelt så många. På så sätt ökar man möjligheten och kapaciteten inom landstingen, och handledare finns ju inom alla specialiteter eftersom man har ST-läkare på samma kliniker.

– Så troligen kommer BT att skapa mer luft i systemet och en möjlighet att ta emot fler. Eftersom det blir en större genomströmning minskar risken för att det blir en flaskhals, vilket vi ser idag med AT. Då kortas också tiden från det du påbörjar din utbildning till att du är färdig specialist, utan att man egentligen förkortar den egentliga utbildningstiden.

Sofia Rydgren Stale påpekar dock att det är viktigt att de olika delarna, fram till att man blir färdig specialist, bygger på progression.

– Du ska ha med dig mer erfarenhet från din grundutbildning i det nya systemet än vad du har idag. Många tycker att AT på 18 månader är för kort tid, men jag tänker att det är lätt att man hamnar i att man ska lära sig allt vid ett tillfälle. Snarare bygger vår kunskap och kompetens på att vi har en bra progression – att vi hela tiden bygger på den kunskap som vi förvärvade i ett tidigare skede. Man kanske inte måste kunna allting om allt den dag man börjar sitt ST-block, även om man måste ha vissa grundläggande kompetenser som man kan och känner sig trygg i.

– Jag blev själv legitimerad 2005 och mycket av det jag lärde mig på exempelvis mina internmedicinska placeringar är inte giltigt idag överhuvudtaget. Det är inte den rena kunskapen som är viktig, utan vilka färdigheter vi uppnår, hur vi införskaffar oss ny kunskap och tränar oss i att arbeta som läkare. Kunskapen kommer vi hela tiden att behöva uppdatera oss på.

Det finns därför ytterligare en stor stötesten att hantera i framtiden – möjligheten till kunskapsinhämtande och kompetenshöjning även efter ST.

– Det är något som vi ofta lyfter och har pratat med utredarna om i olika sammanhang, men det är ingenting som kommer att stå med i de förslag som läggs fram – även om det är en jätteviktig del i den här kedjan. Vi får fortsätta att arbeta mot Socialdepartementet, Socialstyrelsen och huvudmännen.

 

Att dagens AT-system också fungerar som en viktig rekryteringsbas för många sjukhus runt om i landet är en annan fråga som man från förbundets sida lyft fram.

– Om man går fram med det förslag som vi har sett hittills så är tanken att hälso- och sjukvården fortfarande ska vara huvudmän, det vill säga landstingen och regionerna. Både vi från Läkarförbundet och SKL har varit väldigt tydliga med att vi önskar en spridning av BT-tjänster över hela landet, just eftersom det är en viktig rekryteringsbas.

Hon menar att det också skulle kunna innebära att mindre sjukhus, eller sjukhus som geografiskt sett är mindre attraktiva, skulle få möjligheten att skräddarsy bastjänstgöringen och på så sätt locka till sig medarbetare.

– Troligen öppnar föreskriften upp för en valfri placering vilket kanske ökar flexibiliteten, så länge man uppfyller målen, och de möjligheterna är lite sämre idag.

Lämna en kommentar

CAPTCHA