En bakteriedödande städrobot med ultraviolett strålning har lyckats hålla kliniken vid Brännskadecentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala smittfri i tre år. Roboten hanteras av vårdpersonal, men har en ultraviolett strålning som är farlig även för människor.

• 04 maj 2018
• 0
• AV: Ebba Blume

En svårbehandlad multiresistent bakterie kom gång på gång envist tillbaka till Brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det gick så långt så att kliniken fick anmäla sig själv enligt lex Maria efter att åtta patienter inom loppet av ett halvår smittades av bakterien.

– Vi var tvungna att göra något, säger Tracey Koo Clavensjö, avdelningschef, Brännskadecentrum, Akademiska sjukhuset, till Sjukhusläkaren.

Hon hade hört talas om en städrobot för desinficering, som användes som ett pilotprojekt vid Sundsvalls sjukhus, och bestämde sig för tre år sedan för att köpa hem roboten.

Nu har roboten hållit kliniken helt fri från smitta av multiresistenta bakterier i tre år, enligt en studie vid Brännskadecentrum.

– Roboten ersätter inte vanligt städning och hygien, utan ska ses som ett komplement till de hygienrutiner som redan finns, betonar Tracey Koo Clavensjö.

Men roboten, som hanteras av vårdpersonal, som exempelvis undersköterskor, är inte riskfri, utan tvärtom farlig för människor, medger hon.

Med hjälp av låg, ultraviolett strålning spränger den DNA-celler i mikroorganismer och kommer därför åt multiresistenta bakterier.

– Men strålningen är inte selektiv, så finns det en levande mikroorganism i samma rum så tar den död på den. En levande växt dör till exempel direkt av strålningen. Och den människa som öppnar en dörr in dit där roboten verkar och som får strålning på sig blir brännskadad och kan tappa synen, säger Tracey Koo Clavensjö.

Innebär det inte för höga risker för både personal och patienter?

Roboten används bara när vare sig personal eller patienter befinner sig i samma rum utan när patienter till exempel är borta på operation, framhåller Tracey Koo Clavensjö. Och man är noga med att markera området med varningsskyltar när roboten är igång.

Då stationeras roboten i rummet och kör en grundstädning på omkring 45 minuter, medan vårdpersonal hanterar den i ett annat rum.

– De kan lätt avbryta roboten med en knapp på en padda och sedan gå in i rummet, säger Tracey Koo Clavensjö.

Så vårdpersonal ska utöver sitt arbete sköta en riskfylld städrobot..?

– Roboten innebär inte mycket merarbete. Och personalen känner att den ger dem en extra säkerhet, eftersom det blir mer kliniskt rent än annars. Roboten tar bort ”den sista mänskliga faktorn” och tar den fläck som vi missar när vi städar, säger Tracey Koo Clavensjö.

Strålningen är inte selektiv, så finns det en levande mikroorganism i samma rum så tar den död på den. En levande växt dör till exempel direkt av strålningen. Tracey Koo Clavensjö, avdelningschef, Brännskadecentrum, Akademiska sjukhuset.

Roboten bekostades av skattepengar och låg kring 1,3 miljoner kronor, vilket kan tyckas vara en dyr investering.

– Men om man tänk er på vad en smittspridning kostar så får man tillbaka det, säger Tracey Kom Clavensjö.

I enstaka fall har den bakteriedödande roboten även används på andra avdelningar vid sjukhuset. Men då har personal från Brännskadecentrum, som kan hantera roboten, varit på plats, uppger Tracey Koo Clavensjö, som påpekar att den farliga bakteriedödaren nu enbart används vid Brännskadecentrum.

– Det är vi som har de mest elakartade bakterierna och störst behov av den, säger hon.

Den helautomatiserade desinficeringsroboten har lanserats i Sverige av  företaget Racura, baserat i Gävle, i samarbete med ett brittiskt företag.

Roboten används vid flera sjukhus i bland annat Storbritannien och USA.